6. Slutdiskussion
6.1 Reflektion av studiens genomförande
Vid påbörjandet av studien hade vi som författare inga fördjupade kunskaper inom funktionsnedsättning och dess olika former. För att få en djupare förståelse för funktionsnedsättning i relation till turism har en mängd forskningsartiklar inom området granskats. Dessa efterforskningar resulterade i en uppsjö av information som ur olika perspektiv förklarar funktionsnedsättningens roll inom besöksnäringen. Problematiken som uppstod i och med detta var att den teoretiska avgränsning var svår att genomföra då det finns mycket information vi ansåg som relevant att inkludera i studiens teoriavsnitt.
Vid analys av det teoretiska och empiriska materialet ansåg vi att delar inom det teoretiska ramverket skulle varit mer innehållsrikt och knyta an till funktionsnedsättning på ett tydligare sätt. Det som hade underlättat för oss vid analys av resultat var att vid ett tidigare skede lagt upp en tydligare plan för hur analysen skulle genomföras. Detta ledde till att denna plan fick konstrueras efter det empiriska materialet samlats in vilket gjorde att analysen blev något svårare att genomföra. Då funktionsnedsättning i relation till turism är ett stort område att forska inom så valde vi tre övergripande teoretiska områden som kan bidra till att fylla den kunskapslucka vi identifierat, nämligen hur turismens utbudssida arbetar med tillgängliga aktiviteter för PmF. För att förstå hur den bristande efterfrågan från PmF på tillgängliga aktiviteter kom att ske vore det därav av intressant om vidare forskning rörande motivationsfaktorer hos PmF i relation till turism- och aktivitetsföretag Jämtlands län kan förklara utbudssidan ytterligare.
Slutligen vill vi lyfta att arbetet med framtagandet av en studie som berör hur tillgänglighetsanpassning inom turism- och aktivitetsföretag i Jämtlands län har varit intressant, givande och roligt. Trots att få av verksamheterna i denna studie i dagsläget erbjuder aktiviteter som är specifikt anpassade för personer med fysisk funktionsnedsättning har vi sett att det finns en vilja och en önskan att kunna inkludera dem i sin befintliga kundgrupp. Det finns även unika och goda idéer hos ett flertal av verksamheternas på hur de skulle kunna utveckla mer inkluderande aktiviteter i sitt utbud om de rätta resurserna fanns tillgängliga. Trots att efterfrågan från PmF inte är påtaglig är det är glädjande att se att intresset för utveckling av tillgänglighetsanpassade aktiviteter finns hos respondenterna i Jämtlands län. Detta är ett steg i rätt riktning för att kunna göra fler delar inom besöksnäringen mer inkluderande för alla.
28
Källförteckning
Artiklar:
Bélanger, C., & Jolin, L. (2011). The International Organisation of Social Tourism (ISTO) working towards a right to holidays and tourism for all. Current Issues In Tourism, 14(5), 475-482.
Bowtell. J. (2015). Assessing the value and market attractiveness of the accessible tourism industry in Europe: a focus on major travel and leisure companies. Journal of Tourism Futures 1(3), 203-222.
Burns, N., Paterson, K., & Watson, N. (2009). An inclusive outdoors? Disabled people’s experiences of countryside leisure services. Leisure Studies 28(4), 403–17.
Chikuta, O., du Plessis, E., & Saayman, M. (2019). Accessibility Expectations of Tourists with Disabilities in National Parks. Tourism Planning & Development, 16(1), 75-92.
Cloquet, I., Palomino, M., Shaw, G., Stephen, G., & Taylor, T. (2017). Disability, social inclusion and the marketing of tourist attractions. Journal Of Sustainable Tourism, 26(2), 221-237.
Darcy, S., & Dickson, T. (2009). A Whole-of-Life Approach to Tourism: The Case for Accessible Tourism Experiences. Journal Of Hospitality And Tourism Management, 16(1), 32-44.
Darcy, S., McKercher, B., & Schweinsberg, S. (2020). From tourism and disability to accessible tourism: a perspective article. Tourism Review, 75(1), 140-144.
Domínguez, T., Fraiz, J.A., & Alén, E. (2013). Economic profitability of accessible tourism for the tourism sector in Spain. Tourism Economics, 19(6), 1385-1399.
Gilson, S.F., & Depoy, E. (2010). Multiculturalism and Disability: A critical perspective.
Disability & Society, 15(2), 207-218.
Huh, C., & Singh, A. J. (2007). Families Travelling with a Disabled Member: Analysing the Potential of an Emerging Niche Market Segment. Tourism and hospitality research, 7(3-4), 212-229.
Kastenholz, E., Eusébio, C., & Figueiredo, E. (2015). Contributions of tourism to social inclusion of persons with disability. Disability & Society, 30(8), 1259-1281.
Leiper, N. (1980). The Framework of Tourism: Towards a Definition of Tourism, Tourist and the Tourist Industry. Department of Habitational Resources, University of Wisconsin-Stout, Menomonie, Wisconsin 54751. Annals Of Tourism Research, 6(4), 390-407.
Mahmoudzadeh, S., & Nadar, K. S. (2018). Environmental barriers to tourism development for people with disabilities. Acta Turistica 30(1), 87-114.
Makuzva, W., & Ntloko, D. (2018). Tourism product as a measure to determine the key elements that influence tourists’ decisions to visit Victoria Falls, Zimbabwe. African Journal Of Hospitality, Tourism And Leisure, 7(3), 1-12.
29
Martin, J. J (2013). Benefits and barriers to physical activity for individuals with disabilities: a social-relational model of disability perspective, Disability and Rehabilitation, 35(24), 2030-2037
McKercher, B., & Darcy, S. (2018). Re-conceptualizing barriers to travel by people with disabilities. Tourism Management Perspectives, 26, 59-66.
Michopoulou, E., Darcy, S., Ambrose, A., & Buhalis, D. (2015). Accessible tourism futures:
the world we dream to live in and the opportunities we hope to have. Journal of Tourism Futures, 3(1), 179-188.
Naniopoulos, A., Tsalis, P., Papanikolaou, E., Kalliagra, A., & Kourmpeti, C. (2015).
Accessibility improvement interventions realised in Byzantine monuments of Thessaloniki, Greece. Journal Of Tourism Futures, 1(3), 254-268.
Nicolaisen, J., Blichfeldt, B., & Sonnenschein, F. (2012). Medical and social models of disability: a tourism providers' perspective. World Leisure Journal, 54(3), 201-214.
Oliver, M. (2013). The social model of disability: thirty years on. Disability & Society, 28(7), 1024-1026.
Scheyvens, R., & Biddulph, R. (2017). Inclusive tourism development. Tourism Geographies, 20(4), 589-609.
Smith, R. W. (1987). Leisure of Disable Tourists: Barriers to Participation. Annals of Tourism Research 14(3), 376–89.
Smith, S. (1994). The tourism product. Annals Of Tourism Research, 21(3), 582-595.
Yau, M., McKercher, B., & Packer, T. (2004). Traveling with a disability. Annals Of Tourism Research, 31(4), 946-960.
Zhang, X., Song, H., & Huang, G. Q. (2009). Tourism supply chain management: A new research agenda. Tourism Management, 30(3), 345-358.
Özogul, G., & Baran, G. (2016). Accessible tourism: the golden key in the future for the specialized travel agencies. Journal Of Tourism Futures, 2(1), 79–87.
Böcker:
Alvesson, M & Sköldberg, K. (2008). Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod (uppl. 2.) Lund: Studentlitteratur.
Bryman, A. (2008). Samhällsvetenskapliga metoder (uppl. 2.). Lund: Studentlitteratur.
Darcy, S. & Buhalis, D. (2011a). Introduction: from disabled tourists to accessible tourism. I D. Buhalis & S. Darcy (Red.), Accessible tourism: Concepts and issues (s. 1-20), Bristol:
Channel View Publications.
Darcy, S. & Buhalis, D. (2011b). Conceptualising disability. I D. Buhalis & S. Darcy (Red.), Accessible tourism: Concepts and issues (s. 21-45), Bristol: Channel View Publications.
30
Darcy, S., & Ravinder, R. (2012). Air travel for people with disabilities. I D. Buhalis, S. Darcy
& I. Ambrose (Red.), Best Practices in Accessible Tourism. Inclusion, Disability, Ageing Population and Tourism (s. 207-221). Bristol: Channel View Publications.
Dolnicar, S. (2008). Market segmentation in tourism. I A.G. Woodside & D. Martin (Red.), Tourism Management: Analysis, behaviour and strategy (s. 129-150), Wallingford: CABI.
Eichhorn, V. & Buhalis, D (2011). Accessibility: a key objective for the tourism industry. I D.
Buhalis & S. Darcy (Red.), Accessible tourism: Concepts and issues (s. 46-61), Bristol: Channel View Publications.
Ghijsels, P. (2012). Accessible tourism in Flanders: Policy support and incentives. I D. Buhalis, S. Darcy & I. Ambrose (Red.), Best Practices in Accessible Tourism. Inclusion, Disability, Ageing Population and Tourism (s. 193-205). Bristol: Channel View Publications.
Gunn, C. (1994). Tourism planning (uppl 3). Washington: Taylor & Francis.
Holloway, J., & Humphreys, C. (2016). The Business of Tourism (uppl 10). Harlow: Pearson Education Limited.
Johnson, G.,Whittington, R., Scholes, K., Angwin, D., & Regnér, P. (2017). Exploring strategy.
Harlow: Pearson.
Kotler, P., & Armstrong, G., & Parment, A. (2016). Principles of Marketing Scandinavian Edition. Harlow, United Kingdom: Pearson Education Limited.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun (uppl 3). Lund:
Studentlitteratur.
Lindstedt, I. (2019). Forskningens hantverk (uppl 2). Lund: Studentlitteratur.
Mill, R., & Morrison, A. (2002). The tourism system (uppl 4). Dubuque, Iowa: Kendall/Hunt Pub.
Molineux, M. (2017). A dictionary of occupational science and occupational therapy. Oxford University Press.
Moscardo, G & Pearce, P. (2003). Presenting Destinations: Marketing Host Communities. I R.
Dowling., S. Singh., & D. Timothy (Red.), Tourism in destination communities (s. 253-272).
Wallingford: CABI.
Müller, L. (2012). Accessible tourism in Sweden: Experiences, stakeholders, marketing. I D.
Buhalis, S. Darcy & I. Ambrose (Red.), Best Practices in Accessible Tourism. Inclusion, Disability, Ageing Population and Tourism (s. 193-205). Bristol: Channel View Publications.
Oliver, M. (1983). Social Work with Disabled People. Basingstoke: Macmillan.
Oliver, M., & Barnes, C. (2012). The new politics of disablement. Hampshire: Palgrave McMillan.
Patton, M. (2002). Qualitative research and evaluation methods (uppl 3). Kalifornien: Sage Publications.
Paulsson, U., & Björklund, M. (2003). Seminarieboken. Lund: Studentlitteratur.
31
Ritchie, J., & Crouch, G. (2014). The competitive destination. Johanneshov: MTM.
Small, J., & Darcy, S. (2010). Tourism, Disability and Mobility. I S. Cole & N. Morgan (Red.), Tourism and Inequality - problems and prospects (s. 1-20). Wallingford: CABI
Sohlberg, P., & Sohlberg, B. (2019). Kunskapens former - Vetenskapsteori och forskningsmetod (uppl 4). Stockholm: Liber.
Steinfeld, E. (2017). The Scope of Inclusive Transportation. I A. Steinfeld, J. Maisel & E.
Steinfeld (Red.), Accessible public transportation, designing service for riders with Disabilities (s. 20-31), New York: Routledge.
Weaver, D. & Lawton, L. (2014). Tourism management (uppl 5). Milton: Wiley
Weiermair, K. (2006). Product Improvement or Innovation: What Is the Key to Success in Tourism? I OECD, Innovation and Growth in Tourism (s. 53-69), Paris: OECD Publishing.
Wright, A. (2012). Tour operating for the less mobile traveller. I D. Buhalis, S. Darcy & I.
Ambrose (Red.), Best Practices in Accessible Tourism. Inclusion, Disability, Ageing Population and Tourism (s. 193-205). Bristol: Channel View Publications.
Rapporter:
Mebus, F., Lindman, J., Näsström, C. & Wahldén, M. (2013). Tillgängliga natur- och kulturområden. En handbok för planering och genomförande av tillgänglighetsåtgärder i skyddade utomhusmiljöer (Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet och Handisam, Rapport 6562). Bromma: Naturvårdsverket.
Naturvårdsverket. (2019). Uppföljning av målen för friluftslivspolitiken 2019 (Rapport 6904)
Bromma: Naturvårdsverket. Hämtad från
http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6904-9.pdf?pid=25877
Regeringskansliet. (2011). FN:s konventioner om mänskliga rättigheter (A11.017). Hämtad från www.regeringen.se/publikationer
Övriga källor:
Buhalis, D., Eichhorn, V., Michopoulou, E., & Miller, G. (2005). Accessibility market and stakeholder analysis - One-Stop-Shop for Accessible Tourism in Europe (OSSATE). Surrey:
University of Surrey.
Delaktighet Handlingskraft Rörelsefrihet. (2018). Turist-Sverige ska vara till för alla. Hämtad 2020-03-01 från https://dhr.se/blog/turist-sverige-ska-vara-till-for-alla/
ETOUR. (2020). ETOUR-projekt ska ge ett tillgängligare Östersund. Hämtad 2020-03-01 från https://www.miun.se/kontakt/press/pressmeddelanden/2019-1/etour-projekt-ska-ge-ett-
tillgangligare-ostersund/
32
Funktionsrätt Sverige. (2019a). Tillgänglighet. Hämtad 2020-05-17 från
https://funktionsratt.se/funktionsratt-ratten-att-fungera-i-samhallet-pa-lika-villkor/ett-samhalle-for-alla/tillganglighet/
Funktionsrätt Sverige. (2019b). Strategi för funktionshinderpolitiken. Hämtad 2020-05-17 från https://funktionsratt.se/funktionsratt-ratten-att-fungera-i-samhallet-pa-lika-villkor/ett-
samhalle-for-alla/strategi-for-funktionshinderpolitiken/
Godtman Kling, K., & Ioannides, D. (2019). Enhancing Accessibility in Tourism & Outdoor Recreation: A Review of Major Research Themes and a Glance at Best Practice. Hämtad från http://miun.diva-portal.org/smash/get/diva2:1381010/FULLTEXT01.pdf
Isaksson, R. (2019). Tillgänglighet handlar om mer än rättvisa. Hämtad 2020-02-28 från https://www.funktionshinderpolitik.se/tillganglighet-handlar-om-mer-an-rattvisa/
Institutet för hälsa och välfärd. (2018). Om att använda rätt begrepp – funktionshinder, funktionsnedsättning eller funktionsvariation?. Hämtad 2020-03-01 från https://blogi.thl.fi/sv/om-att-anvanda-ratt-begrepp-funktionshinder-funktionsnedsattning-eller-funktionsvariation/
Jonsson, A., Godtman Kling, K., Wall-Reinius, S. & Östling, T. (2020). Tillgänglighet i Jämtlandsfjällen. Resultat från en studie om inkluderande naturturism och friluftsliv.
Delrapport. ETOUR, Östersund.
Jämtland Härjedalen Turism. (2018). Tillgänglighet och design för alla. Hämtad 2020-05-18 från https://jht.se/tillganglighet-och-design-for-alla/
Jämtland Härjedalen Turism. (2019). Fakta om turismen 2019 (2018 års siffror). Hämtad 2020-05-06 från https://jht.se/fakta-om-turismen-2019-2018-ars-siffror/
Jämtland Härjedalen Turism. (2020). Informera om tillgänglighet för fler. Hämtad 2020-03-01 från https://jht.se/informera-om-tillganglighet-for-fler/
Myndigheten för delaktighet. (2020). Att skapa ett inkluderande samhälle. Hämtad 2020-05-13 från https://www.mfd.se/kunskap/ett-samhalle-for-alla/
Proposition 2016/17:188. Nationellt mål och inriktning för funktionshinderspolitiken.
[Elektronisk] Stockholm: Socialdepartementet. Tillgänglig:
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2017/05/nytt-mal-ska-styra-funktionshinderspolitiken/ [2017-05-15]
SCB. (2018). Statistik om personer med funktionsnedsättning, tabeller 2016–2017. (2018).
Hämtad 2020-02-28 från https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter- amne/levnadsforhallanden/levnadsforhallanden/undersokningarna-av-levnadsforhallanden- ulf-silc/pong/tabell-och-diagram/statistik-om-personer-med-funktionsnedsattning/tabeller-2016-2017/
Socialstyrelsen. (2007a). Socialstyrelsens termbank. Hämtad 2020-03-01 från https://termbank.socialstyrelsen.se/?TermId=812&SrcLang=sv
Socialstyrelsen. (2007b). Socialstyrelsens termbank. Hämtad 2020-03-01 från https://termbank.socialstyrelsen.se/?TermId=818&SrcLang=sv
33
Socialstyrelsen. (2020). Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och
hälsa (ICF) (2020-2-6578). Hämtad 2020-03-04 från
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/klassifikationer-och-koder/2020-2-6578.pdf
Statens offentliga utredning. (2017). Ett land att besöka - En samlad politik för hållbar turism och växande besöksnäring (SOU 2017:95). Stockholm: Wolters Kluwer Sverige AB.
Tillväxtverket. (2016). Turismens begreppsnyckel, 2016. Hämtad 2020-05-06 från https://tillvaxtverket.se/download/18.a48a52e155169e594d38dd/1465393421794/Turismens
%20begreppsnyckel,%202016.pdf
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
World Health Organization. (1980). International Classification of Impairments, Disabilities,
and Handicaps. Hämtad 2020-04-24
från https://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/41003/9241541261_eng.pdf;jsessionid=
3C755E9BB97E6CFD3E951F245A17004A?sequence=1
World Health Organization. (2002). Towards a Common Language for Functioning, Disability
and Health ICF. Hämtad 2020-04-24 från
https://www.who.int/classifications/icf/icfbeginnersguide.pdf
World Health Organization. (2011). World report on disability. Hämtad 2020-04-27 från https://www.who.int/disabilities/world_report/2011/report.pdf
World Health Organization. (2020). Disabilities. Hämtad 2020-03-01 från https://www.who.int/topics/disabilities/en/
Figurer:
Google Maps. (2020). Karta över Jämtlands län. Hämtad 2020-06-03 från
https://www.google.com/maps/place/J%C3%A4mtlands+l%C3%A4n/@63.3756493,12.8600 947,6.58z/data=!4m5!3m4!1s0x466fb846d4f93091:0x9239a0f9e4fb6c77!8m2!3d63.1711922
!4d14.95918
Regionfakta. (2020). Karta över Jämtlands län och var verksamheterna är belägna. Hämtad 2020-06-03 från http://www.regionfakta.com/jamtlands-lan/geografi/lanets-kommuner/
34