Resultaten i min studie kan ha påverkats av tre olika faktorer. Jag besökte fyra skolor och intervjuade tre olika lärare. För att få en rättvisare bild av vilken kunskap om dansen som konstform de undervisande lärarna hade borde fler informanter intervjuats. Alla informanter är kvinnor, vilket kan ha påverkat
resultatet då dansintresset oftast är större hos kvinnor. Endast en observation gjordes hos varje informant vilket kan ha påverkat mitt resultat och jag följde inte informanterna under en längre tid utan såg endast ett undervisningstillfälle.
6 Sammanfattning
Uppsatsens syfte är att undersöka hur lärarna som fått uppdraget att undervisa i dans ser på konstformen dans, dansens roll i skolan och vilken kompetens om ämnet dans de undervisande lärarna har.
För att kunna svara på frågor inriktade mot dansområdet har jag använt mig av forskningsmaterial mot andra estetiska ämnen. Detta för att det finns begränsat med forskningsrapporter med utgångspunkt från bara dans . Dock är mitt syfte att lyfta fram dansen specifikt då denna uttrycksform har en undanskymd roll i dagens grundskola. I grundskolans läroplaner Lpo 94 och Lgr 11 kan man utläsa att elever i svensk grundskola ska få använda dans som uttrycksmedel. Dansens roll i skolan är idag svag. Detta beror på olika anledningar som att dans inte är ett eget ämne i skolan och att kunskapen om dans som konstform är bristfällig. I den teoretiska genomgången framkommer det att estetiska ämnen har en undanskymd roll i skolan och att ämneskompetensen i de estetiska ämnena inte anses viktiga.
Idag används estetiska ämnen mestadels utifrån instrumentella värden. Skolan ser oftast på estetiska ämnen som ett enda ämne ”estetisk verksamhet”, vilket resulterar i att de enskilda ämnena tappar sin identitet. I den nya läroplanen Lgr 11 är de estetiska ämnena viktiga och tar större plats än i Lpo 94, men inte som eget ämne utan som ett verktyg till att nå ny kunskap. Ska eleverna nå ny kunskap av att använda sig av dans eller estetiska ämnen måste eleverna få förutsättningar att kunna hantera de estetiska ämnena innan de ska lära ny kunskap genom ämnet.
Om inte denna möjlighet ges till eleverna kan det resultera i reproduktion av fakta fast i en annan form. Förutsättningar för dans i skolan som ett uttrycksmedel är små i Blekinge län eftersom fördjupad ämneskunskap i dans inte finns på skolorna.
Denna studie har genomförts med kvalitativa intervjuer på tre olika informanter från fyra olika skolor i Blekinge län. Informanterna hade olika bakgrund till både dans och läraryrket. För att jag skulle få en bättre bild av det informanterna talade om i intervjuerna genomfördes även observationer av danslektionerna.
I denna studie framkommer det att det är viktigt att den som undervisar dans har ämneskunskap om man vill nå resultat som är meningskapande, gestaltande och glädjefulla. Ämnet dans kan riskera att mista sitt värde som konstform i skolorna om lärarna endast utgår från de instrumentella målen vilket blir resultatet om inte den undervisande läraren har fördjupad kunskap i dans.
Referenser
Brilioth Björnstad, Lotta (2011) Föreläsning: När kulturen knackar på dörren.
Ronneby 12 maj 2011.
CODEX, regler och riktlinjer för forskning. Forskarens etik. 2011-03-30.
Tillgänglig: http://www.codex.vr.se/forskarensetik.shtml 2011-04-01 Dans i skolan. (2008). En kartläggning av dansverksamheten i den svenska
skolan. Delrapport 1. Örebro: NCFF, Örebro universitet 2008
Danshögskolan. (1990). Dans i skolan: en metodikskrift från Danshögskolan.
Stockholm: Danshögskolan i samarbete med Statens kulturråd.
Digerfeldt, Gunvor. (1990). Utvecklingspsykologiska och estetiska aspekter på danslek. Malmö: Almqvist & Wiksell International.
Dimenäs, Jörgen. (2008). Lära till lärare: Att utveckla läraryrket – vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Stockholm: Liber AB
Ericson, Gertrud. (2008). Dans på schemat: beskrivning och bedömning i ett estetiskt ämne Malmö: Studentlitteratur
Gardner, Howard. (2009). Fem sätt att tänka: betydelse för framtiden. Lund:
studentlitteratur
Haanstra, Folkert H. (1999). The Dutch Experiment in Developing Adult Creativity. 81. s.37-45
Hägglund, Fredin, Kent, Kirsten. (2008). Dramabok. Stockholm: Liber AB Johansson, Emelie. (2010). Kartläggning av Dansen i Sydost: Dansen i Blekinge
län. Växjö: Dans i Sydost
Kvale, Brinkmann, Steinar, Svend. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun Lund: Studentlitteratur AB
Liberg, Caroline. (2007). Att läsa och skriva: forskning och beprövad erfarenhet.
Stockholm: Myndigheten för skolutveckling
Lindgren, Monica. (2006). Att skapa ordning för det estetiska i skolan.
Göteborgs: Högskolan för scen och musik vid Göteborgs universitet
Lindqvist, Anna. (2007). Dansens plats i skolan: tradition, utveckling och lärande i Skellefteå kommun. Umeå: Umeå universitet.
Lindqvist, Anna. (2010). Dans i skolan: Om genus, kropp och uttryck. Umeå:
Umeå universitet
Lindqvist, Gunilla. (1999). Vygotskij och skolan. Lund: Studentlitteratur
Lindqvist, Gunilla. (2004). Spår av dans människan konsten och kunskapen.
Karlstad: Skapande Centrum Karlstads universitet
Marner, Anders. (2005). Möten & medieringar: estetiska ämnen och läroprocesser i ett semiotiskt och sociokulturellt perspektiv. Umeå: Umeå universitet
Marner, Anders. (2006). Professionalisering av estetiska ämnen: några problem och förslag. 16(4). s.1-19
Marner, Örtgren, Anders, Hans. (2003). En kulturskola för alla - estetiska ämnen och läroprocesser i ett mediespecifikt och medieneutralt perspektiv.
Stockholm:Myndigheten för skolutveckling
Saar, Tomas. (2005). Konstens metoder och skolans träningslogik. Karlstad:
Karlstad Universitet
Schellenberg, E. Glenn. (2005). American Psychological Society. Music and Cognitive Abilities. 14(6), s.317-320
Sjöstedt Edelholm, Wigert, Elisabet, Anne. (2005). Att känna en rörelse: en danspedagogisk metod. Stockholm: Carlsson Bokförlag
Skolverket. (2006). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94. Stockholm: Fritzes
Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Fritzes
Skolverket. Förberedande dansarutbildning: Nya bestämmelser för den förberedande dansarutbildningen. 2011-02-09. Tillgänglig:
http://www.skolverket.se/sb/d/4388/a/23934 2011-05-21
Skolverket. Kursplan för idrott och hälsa: Ämnets syfte och roll i utbildningen.
2000-07-01. Tillgänglig:
http://www.skolverket.se/sb/d/2386/a/16138/func/kursplan/id/3872/titleId/ID H1010%20-%20Idrott%20och%20h%E4lsa 2011-05-21
SOU 2006:45 (2006). "Det ser lite olika ut-": [Elektronisk resurs]en kartläggning av den offentligt finansierade kulturen för barn: bilaga till betänkandet Tänka framåt, men göra nu: så stärker vi barnkulturen: rapport/av Kommittén Aktionsgruppen för barnkultur. Stockholm: Fritzes
Språkrådet (2008). Svenska skrivregler. Stockholm: Liber AB
Stensmo, Christer. (2007). Pedagogisk filosofi. Lund: Studentlitteratur
Säljö, Roger. (2000). Lärande i praktiken: Ett sociokulturellt perspektiv.
Stockholm: Bokförlaget Prisma
Thavenius, Jan. (2005). Utbildning och demokrati. Om den radikala estetiken.
14(1). s.11-33
Trost, Jan. (2005). Kvalitativa intervjuer Lund: Studentlitteratur.
Wiklund, Ulla (2011). Föreläsning: När kulturen knackar på dörren. Ronneby 12 maj 2011.