Vi gjorde en kvalitativ undersökning i form av enskilda intervjuer med socialsekreterare i syfte att få en djupare kunskap om deras tankar och funderingar kring suicidalitet. Nackdelen med att vi valde den kvalitativa metoden är att vi hade svårigheter med att få tag på intervjupersoner som kunde ställa upp på intervjuer. En anledning skulle kunna vara att det kanske är svårt för vissa personer att prata om självmord, eftersom det är ett känsligt ämne. De fem socialsekreterarna som anmälde sitt intresse kanske tycker att det här är en viktig fråga att prata om och de kanske har en annan inställning till självmord än andra som arbetar inom ekonomiskt bistånd som inte deltog i vår studie. Om vi hade använt oss av en kvantitativ metod i form av enkäter så är det möjligt att det hade varit lättare att få tag på intervjupersoner. På det sättet skulle respondenterna ha blivit mer anonyma och vi hade kanske kunnat få fler intervjupersoner. Eftersom vi ville ha ett djupare samtal kring ämnet och möjlighet att följa upp intervjupersonernas svar, för att få reda på deras tankar och funderingar, så anser vi att den kvalitativa metoden var mer lämplig för studiens syfte.
51 Under transkriberingen upptäckte vi att vi kanske borde ha följt upp intervjupersonernas berättelser med ännu fler följdfrågor för att fördjupa samtalet ännu mer. Om uppsatsskrivandet hade sträckt sig över en längre tid, så hade det varit bra att göra en pilotstudie och kontrollera frågorna på några socialsekreterare innan. Vi testade frågorna på en bekant, men det blir ändå inte samma sak, eftersom den personen inte har någon erfarenhet varken av socialt arbete eller suicidala människor. Ett annat alternativ hade varit att ringa runt och prata med socialsekreterare och fråga vad de anser är viktigt att prata om när det gäller självmord och suicidala klienter, för att få en uppfattning om vad som anses viktigt i arbetet med suicidala klienter. På det sättet hade vi kunnat formulera frågor utifrån dessa samtal.
Förslag till vidare forskning
Forskningsgenomgången visar att det inte finns så många studier som handlar om socialarbetarnas hantering av suicidala klienter. Denna studie väckte vårt intresse att utforska mer på detta område. Det skulle vara intressant att göra samma studie men med många fler intervjupersoner. På det sättet skulle man kunna göra olika jämförelser som till exempel skillnader mellan män och kvinnor som jobbar på försörjningsstöd och deras sätt att beskriva suicidalitet. Man skulle även kunna titta på om utsagor kring suicidalitet skiljer sig åt mellan yngre och äldre personer. Att belysa utifrån klientperspektivet skulle vara både intressant och lärorikt. Detta skulle kunna ge kunskap om vad suicidala klienter tycker är viktigt i bemötandet gentemot dem.
52
Referenser
Andrés, A.R., Collins, S., & Qin, P. (2010). Sex-specific impact of socio-economic factors on suicide risk: a population-based case–control study in Denmark. European Journal of Public Health, 20, (3), 265–270.
Beautrais, A.L. (2000). Risk factors for suicide and attempted suicide among young people. Asut NZJ Psychiastry, 2000, (34), 420-436.
Beskow, J. (1994). Självmord som frihet och tvång. Stockholm: Svenska fören. för psykisk hälsovård (Sfph).
Beskow, J. (2000a). Nationellt program. I J. Beskow (Red.), Självmord och
självmordsprevention: om livsavgörande ögonblick (s.49-64). Lund: Studentlitteratur. Beskow, J. (2000b). Definitioner och modeller. I J. Beskow (Red.), Självmord och självmordsprevention: om livsavgörande ögonblick (s.27-46). Lund: Studentlitteratur. Beskow, J. (2000c). Självmordsproblemets många ansikten. I J. Beskow (Red.), Självmord och självmordsprevention: om livsavgörande ögonblick (s.17-26). Lund: Studentlitteratur. Beskow, J. (2010). Låt oss bryta med suicidtabut. Läkartidningen, 15, 960-1
Beskow, J., Palm Beskow, A. & Ehnvall, A. (2005). Suicidalitetens språk. Lund: Studentlitteratur.
Börjeson, B. (2008). Förstå socialt arbete. (1 uppl.). Malmö: Liber. Durkheim, É. (1983). Självmordet. Lund: Argos.
Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., & Wängnerud, L. (2007). Metodpraktikan. Konsten att studera samhälle, individ och marknad. (3 uppl.). Stockholm: Norstedts juridik.
Feldman, B. & Freedenthal, S. (2006). Social Work Education in Suicide Intervention and Prevention: An Unmet Need? Suicide & Life-Threatening Behavior, 36, (4), 467-480.
Gould, M.S., Marrocco, F.A., Kleinman, M., Thomas, J., Mostkoff, K., Cote, J., & Davies M. (2005). Evaluating iatrogenic risk of youth suicide screening programs: A randomized
controlled trial. JAMA, 293, 1635-1643.
Greene, D.B. (1994). Childhood suicide and myths surrounding it. Social Work, 39, (2), 230-232.
Helleday, A. & Berg Wikander, B. (2007). Fyra psykologiska perspektiv: i socialt arbete och social omsorg. (1 uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Johansson, R. (2007). Vid byråkratins gränser: om handlingsfrihetens organisatoriska begränsningar i klientrelaterat arbete. (3 uppl.). Lund: Arkiv.
53 Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. (2 uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Larsson, S. (2005). Kvalitativ metod – en introduktion. I S. Larsson, J. Lilja & K.
Mannheimer. (Red.), Forskningsmetoder i socialt arbete. (s.91-128). Lund: Studentlitteratur. Lipsky, M. (1980). Street-level bureaucracy: dilemmas of the individual in public services. New York: Russell Sage Foundation.
Mann, R. E., Zalcman, R. F., Rush, B. R., Smart, R. G., & Rhodes, A. E. (2008). Alcohol factors in suicide mortality rates in Manitoba. Canadian Journal of Psychiatry, 53, 243-251. Milner, A., McClure, R., & Leo, D. (2012). Socio-economic determinants of suicide: an ecological analysis of 35 countries. Social Psychiatry & Psychiatric Epidemiology, 47 (1), 19-27.
Mishna, F., Antle, B., & Regehr, C. (2002). Social work with clients contemplating suicide: complexity and ambiguity in the clinical, ethical, and legal considerations. Cheryl. Clinical Social Work Journal, 30, (3), 265-280.
Mäkinen, I. (1997). On suicide in European countries: some theoretical, legal and historical views on suicide mortality and its concomitants. Diss. (sammanfattning) Stockholm : Univ., 1997. Stockholm.
NASP. (2008). Självmordspreventiva strategier och åtgärdsförslag inriktade mot hälso- och sjukvården, socialtjänsten och skolhälsovården/elevhälsan. En
kunskapssammanställning gjord för Socialstyrelsen av NASP. Stockholm: NASP Otterblad Olausson, P. (2006). Avsiktlig självdestruktiv handling i Sverige. Stockholm: Socialstyrelsen, Epidemiologiskt centrum.
Overholser, J. C., Braden, A., & Dieter, L. (2012). Understanding suicide risk: identification of high-risk groups during high-risk times. Journal of Clinical Psychology, 68, (3), 349-361. Payne, M. (2008). Modern teoribildning i socialt arbete. (2 uppl.) Stockholm: Natur och Kultur.
Ringskog Vagnhammar, S., & Wasserman, D. (2010). Första hjälpen vid självmordsrisk. (1 uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Rosen, G. (1977). Historia. I S. Perlin (Red.), Självmordet: en tvärvetenskaplig översikt (s.11-37). Stockholm: Natur och kultur.
Svensson, K., Johnsson, E., & Laanemets, L. (2008). Handlingsutrymme utmaningar i socialt arbete. Stockholm: Natur och Kultur.
Skogman, K. (2006). Understanding suicidality: suicide risk, sex differences and views of suicide attempters. Diss. (sammanfattning) Lund : Lunds universitet, 2006. Lund.
54 Sorjonen, K., (2003). For whom is suicide accepted?. Diss. (sammanfattning) Stockholm : Univ., 2003. Stockholm.
Sunnqvist, C. (2009). Life events, stress and coping: suicidal patients in a time-perspective. Diss. (sammanfattning) Lund : Lunds universitet, 2009. Lund.
Wasserman, D. (2000). Strategier för självmordsprevention. I J. Beskow (Red.), Självmord och självmordsprevention: om livsavgörande ögonblick (s.128-138). Lund: Studentlitteratur. Wasserman, D. (2001a). A stress-vulnerability model and the development of the suicidal process. In D. Wasserman (Ed.), Suicide – An unnecessary death (pp. 13-27). London: Martin Dunitz Ltd.
Wasserman, D. (2001b). Strategy in suicide prevention. In D. Wasserman (Ed.), Suicide – An unnecessary death (pp. 211-216). London: Martin Dunitz Ltd.
Wasserman, D., Mittendorfer-Rutz, E., Rutz, W., & Schmidtke, A. (2004). Suicide Prevention in Europe. The WHO European Monitoring Survey on national suicide prevention
programmes and strategies. Stockholm: NASP.
Wasserman, D., Rihmer, Z., Rujescu, D., Sarchiapone, M., Sokolowski, M., Titelman, D., Zalsman, G., Zemishlany, Z., & Carli, V. (2012). European Psychiatry, 27, ( 2), 129-141. Wiklander, M., Samuelsson, M. & Åsberg, M. (2003). Shame reactions after suicide attempt. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 17, (3), 293-300.
Webbsidor
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. (2009). Suicidprevention. Hämtad 2012-03-01 från
https://www.msb.se/Upload/Forebyggande/kommunala_hp/Skadeprevention/Suicidprevention .pdf
NASP. (2010). Rapport om intervjustudie inom socialtjänsten. Projektledare Lena Mobrandt med dr Inga-Lill Ramberg. Hämtad 2012-03-14 från
http://ki-se.siteseeker.se?t=a & q=Rapport+om+intervjustudie+inom+socialtj % E4nsten+Projektledare+Lena+Mobrandt+Med+dr+Inga-Lill+Ramberg
Nationalencyklopedin. (2012). Hämtad 2012-04-07 från http://www04.sub.su.se:2120/lang/sj % C3%A4lvmord
Regeringen. (2008). Regeringsuppdrag för att förhindra självmord. Hämtad 2012-03-07 från http://regeringen.se/sb/d/10688/a/107324
Socialstyrelsen. (2006). Förslag till nationellt program för suicidprevention–
befolkningsinriktade och individinriktade strategier och åtgärdsförslag. Hämtad 2012-03-07 från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9448/2006-107-23_200610723.pdf
55 Socialstyrelsen. (2009). När himlen är nära…– Samtalsstöd till äldre, anhöriga och
vårdpersonal. Hämtad 2012-04-28 från
http://www.socialstyrelsen.se/aldre/stodtillanhoriga/artiklar/Documents/fokus_anhoriga_14.p df.
Socialstyrelsen. (2011). Självmord och avsiktlig självdestruktiv handling i Sverige Uppdatering av senast tillgängliga statistik. Hämtad 2012-03-07 från
http://www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikefteramne/Documents/statistik-avsiktlig-sjalvdestr-samt-suicid-dec2011.pdf
WHO (2012). World Health Organization Suicide prevention. Hämtad 2012-05-06 från http://www.who.int/mental_health/prevention/suicide/suicideprevent/en/index.html.
Bilaga 1
Informationsbrev
Hej!
Vi är två studenter som läser socionomprogrammet på socialhögskolan i Stockholm. För närvarande arbetar vi med vår C-uppsats och syftet med vår studie är att belysa vilka attityder till suicidalitet som socialsekreterare på försörjningsstöd för unga vuxna kan ha, och hur dessa attityder kan påverka möten med suicidala klienter. Med begreppet suicidalitet avses allt ifrån tankar på död och självmord, självmordsförsök och fullbordat självmord. För att få kunskap om socialsekreterarnas tankar och funderingar kring självmord kommer vi att genomföra enskilda intervjuer. Vi kommer att ha en intervjuguide med några specifika teman och övergripande frågor att utgå ifrån, men vi vill ha en öppen dialog och möjlighet att följa upp dina svar och funderingar.
Det är helt frivilligt att delta i undersökningen och svaren kommer att behandlas konfidentiellt. Du kan avbryta intervjun när som helst och även låta bli att svara på frågor som inte känns bra. Vi kommer att spela in samtliga intervjuer och när uppsatsen är godkänd kommer inspelningarna att raderas. Det transkriberade materialet kommer att läsas utav oss och eventuellt av vår handledare. Det du berättar kommer inte att kunna kopplas till dig eller din arbetsplats, alla namn och arbetsplatser kommer att vara fiktiva i uppsatsen.
Vi beräknar att intervjun kommer att ta mellan 30 och 60 minuter. Tillsammans med detta informationsbrev skickar vi även vår intervjuguide till intervjun. Detta för att du ska få möjlighet till att kunna förbereda dig inför intervjun.
Om du har frågor angående undersökningen är du välkommen att kontakta oss.
Ann-Catherine: Elvira:
E-post: anncatherine.martinelle@yahoo.se elvira.sirovica@tele2.se mobil: 070-357 45 73 076-311 43 48
Bilaga 2
Intervjuguide
1. Hur gammal är du?
2. Vad har du för utbildning?
3. Hur längre har du arbetat som socialsekreterare? 4. Hur länge har du arbetat på den här arbetsplatsen?
5. Har ni någon policy på arbetsplatsen när det gäller möten med suicidala klienter? 6. Diskuteras det och i så fall hur?
7. Har du i ditt arbete träffat suicidala klienter? 8. Vad hände i det mötet?
9. Om du inte träffat suicidala klienter hur tror du att du skulle reagera i mötet med dem?
10. Vad tycker du är viktigt att tänka på i ett möte med en suicidal klient?
11. Hur tänker du kring det att självmord kan uppfattas som individens självständiga val att avsluta sitt liv?