Resan som denna studie medfört har både varit lärorik och intressant på flera olika plan.
I början av studien var vi tveksamma på vad svaren från informanternas livsberättelser skulle leda till, men den respons vi fick av kamratföreningen KRIS och de berättelser som våra informanter gav oss var bättre än förväntat. Det slutliga resulterade i att vi konstruerade en analysmodell som förklarar hur en livsstilsförändring startar, utvecklas och tillslut leder till en förändrad livsstil. Att detta sedan medförde en ny frågeställning som baseras på hur och om man kan applicera vår analysmodell i andra kontexter som innefattar livsstilsförändring gjorde studien och dess resultat intressantare och väckte vårt intresse för att undersöka fler fenomen i framtiden.
10. Referenser
Ahrne, Göran, Christine Roman, and Mats Franzén. 2008. Det sociala landskapet: en sociologisk beskrivning av Sverige från 1950-talet till början av 2000-talet. Göteborg:
Korpen.Becker, Howard S, 2008, Tricks of the Trade- Yrkesknep för samhällsvetare, Malmö: Liber
Becker, Howard S. 1997. Outsiders: studies in sociology of deviance.New York: Free Press
Becker, Howard S., and Gunnar Sandin, 2006. Utanför: avvikandets sociologi. Lund:
Arkiv (Karlshamn: Carlshamn tryck & media)
Bergström, Gunnar, 2002. Kriminalitet som Livsstil. 3. REV. Uppl. Malmö: Team Offset Bourdieu, Pierre, 2012. Understanding. I Bourdieu, P (red.) The Weight of the World- Social Suffering in Contemporary Society. Great Britain: Polity.
Brante Thomas, Heine Andersen och Olav Korsnes. 1998. Sociologiskt lexikon.
Stockholm: Universitetsförlag.
Brian D. Fitch and Rakel Delevi, 2012. Brooks’S Jeffery. Education-Based Incarceration and Recidivism the Ultimate Social Justice Crime-Fighting Tool a Volume in Educational Leadership for Social Justice. California State University Dominguez Hills. E-bok
Brottsförebyggande Rådet, 2000, Rapport 2000:3. Strategiska brott Vilka brott förutsäger en fortsatt brottskarriär? Tierps Tryckeri AB: Tierp
Brottsförebyggande Rådet, 2012, Rapport 2012:15 Återfall i brott Mönster i risken för
återfall bland lagförda personer.
https://www.bra.se/download/18.22a7170813a0d141d2180005771/1371914740908/20 12_15_Aterfall_brott.pdf [2016-10-31]
Bryman, Alan, 2011. Samhällsvetenskapliga metoder. Förlag: Liber
Christie, Nils, and Maria Hasselström. 2005. Lagom mycket kriminalitet. Stockholm:
Natur och kultur, 2005
Chylicki, Pawel, 1992. Att upphöra med brott-vägar ur den kriminella karriären. Lund:
Studentlitteratur
Dalen, Monica, 2008. Intervju som metod. 1. Uppl. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Ebaugh Fuchs Helen Rose, 1998. Becoming an Ex- The Process of Role Exit. The United States of America: The University of Chicago Press
Ekbom Thomas, Engström Gunnar & Göransson Birgitta, 2011. Människan, brottet, följderna: kriminalitet och kriminalvård i Sverige. 7. uppl. Stockholm: Natur & Kultur
Estrada, Felipe, and Janne Flyghed. 2013. Den svenska ungdomsbrottsligheten. Lund:
Studentlitteratur.
Farrall Stephen, Bowling Benjamin, 1999. STRUCTURAION, HUMAN DEVELOPMENT AND DESISTANCE FROM CRIME. The British Journal of Criminology Vol 39 No 2, http://www.jstor.org/stable/23637972 [216-10-31]
Freudenberg, Nicholas & Daniels, Jessie & Crum, Martha & Perkins, Tiffany & Richie, Beth E, 2008. Coming Home From Jail: The Social and Health Consequences of Community Reentry for Women, Male Adolescents, and Their Families and Communities. American Journal of Public Health Vol. 98 s. S191-S202 http://ajph.aphapublications.org/doi/pdf/10.2105/AJPH.2004.056325
Frisén, Ann, and Philip Hwang. 2006. Ungdomar och identitet. Stockholm: Natur och kultur
Goffman, Erving. 1995. Jaget och maskerna. Kristianstads boktryckeri AB:
Kristianstad.
Granovetter, Mark S, 1973. The strength of weak ties. American Journal of Sociology,
Volume 78
https://sociology.stanford.edu/sites/default/files/publications/the_strength_of_weak_tie s_and_exch_w-gans.pdf
Haggård Ulrika, Gumpert H Clara, Grann Martin, 2001.Against all odds, A Qualitative Follow-Up Study on High-Risk Violent Offenders Who Were Not Reconvicted.
Karolinska Institutet: http://jiv.sagepub.com/content/16/10/1048.full.pdf+html [2016-10-31]
Hauge, Ragnar. 2001. Kriminalitetens årsaker: utsnitt av kriminologiska historie. Oslo:
Universitetsförlaget.
KRIS (u.å.) KRIS – Kriminellas revansch i samhället http://kris.a.se/info/ [2016-10-31]
KRIS (u.å.) KRIS – Kriminellas revansch i samhället Bakgrund - www.kris.a.se/info/bakgrund [2017-03-20]
Kvale Steinar 1997, Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund, studentlitteratur
Laub. H, John, Sampson. J, Robert 2001, Understanding Desistance from Crime.
Ministry of Justice: E-bok. [2016-10-31]
Laub, John H., and Robert J. Sampson. 2003. Shared Beginnings, Divergent Lives.
Cambridge, Mass: Harvard University Press, 2003. EBook Collection (EBSCOhost), EBSCOhost (accessed November 11, 2016).
Lilly. J, Robert, Cullen. T, Francis & Ball. A, Richard, 2015.Criminological Theory - Context and Consequences. 6. Uppl. USA: SAGE Publications.
McNeill Fergus, Farrall Stephen, Lightowler Claire, Maruna Shadd, 2012. How and Why people stop offending: discovering desistance. Institute for Research and Innovation in Social Services: http://eprints.gla.ac.uk/79860/1/79860.pdf [2016-10-31]
Norton Sociology, Dalton Conley, The Strength of Weak Ties: New animation, 2013.
https://www.youtube.com/watch?v=-Bm93gN1zJg [2016-12- 11]
Peace, Sheila, Caroline Holland, and Leonie Kellaher. 2006. Environment and identity in later life. Maidenhead: Open University Press.
Rennstam, Jens & Wästerfors, David, 2015. Från stoff till studie - om analysarbete i kvalitativ forskning. 1. Uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
Rienecker, Lotte, and Björn Nilsson. 2016. Problemformulering. Stockholm: Liber.
Riksrevisionen, 2004:5, Återfall i brott eller anpassning i samhället – uppföljning av kriminalvårdens klienter.
http://www.riksrevisionen.se/PageFiles/518/RiR_%202004_5.pdf [2016-10-31]
Rydén-Lodi, Birgitta, 2008. Lyckas mot alla odds: protektiva faktorer i upphörande processen vid brottslig verksamhet. Stockholm: Psykologiska institutionen.
Sarnecki, Jerzy. 2010. Brottsligheten och samhället. Lund: Studentlitteratur, 2010 (Malmö, Holmberg).
Sarnecki Jerzy, Sivertsson Fredrik, 2009, Att bryta en kriminell livsstil Livshistorier från
”The Stockholm Life-Course Project”.
https://www.kriminalvarden.se/globalassets/publikationer/forskningsrapporter/att-bryta-en-kriminell-livsstilpdf [2016-10-31]
Sarstrand Marekovic, Anna-Maria, 2011. Från invandrarbyrå till flyktingmottagning.
Arkiv Förlag Lund
Sen, Amartya K., and Anna Sörmark. 2006. Identitet och våld: illusionen om ödet.
Göteborg: Daidalos.
Skolverket, 2016 Registerkontroll av personal
http://www.skolverket.se/regelverk/juridisk-vagledning/registerkontroll-av-personal-1,162657 [2016-12-29]
STATENS MEDICINSK-ETISKA RÅD,2008. Etik – en introduktion. 3. Uppl.
Elanders: Stockholm
Sundell Knut, Flodin Birgit, & Rydén-Lodi Birgitta, 1996. Livet som värsting: en studie av 15 kriminella ungdomar. Stockholm: Socialtjänsten, FoU-byrån
Thornberry. P, Terence, Farnworth, Margaret, 1982, Social Correlates of Criminal Involvement: Further evidence on the relationship between social status and criminal behavior. University of Georgia High/Scope Educational Research Foundation Source:
American Sociological Review, Vol. 47, No. 4
http://www.jstor.org.proxy.lnu.se/stable/pdf/2095195.pdf [2016-10-31]
Tilly, Charles & Sven-Erik Torhell, 2000. Beständig ojämlikhet. Lund: Arkiv
Vetenskapsrådet, 2002. Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf [2016-10-31]
Wetherell Margaret, 2009. Identity In The 21St Century: New Trends In Changing Times. Basingstoke, UK; New York: Palgrave Macmillan
Bilagor
1. Intervjuguide
Vad var det första brottet du gjorde?
Hur såg vägen in i kriminaliteten ut?
Hur hamnade du i den kriminella situationen?
Vilka konsekvenser gav det dig?
Vad gjorde att du stannade kvar i den kriminella livsstilen? Hur tog du dig ur din kriminella livsstil?
Vad var det viktigaste för dig för att kunna avsluta den kriminella livsstilen?
Någon viktig händelse?
Vilka strategier hjälpte dig?
Upplevde du någon typ av återfall?
Hade du hjälp och stöd? → Vad för stöd/hjälp var det?
Vad det något som gjorde det svårt att avsluta kriminaliteten?
Hur har KRIS påverkat din livsstilsförändring?
Hur tycker du ditt liv är idag? Hur ser dina framtidsplaner ut?
(jämnfört1 med hur det såg ut innan?)
Familj? Vänner? (vet den nya kretsen om det “gamla” livet?)
Hobby/sysselsättning?
Övrigt? Något mer du vill berätta som du tror
att jag glömt fråga?
2. Informationsblad
Hej!
Vi heter Lajal Chahrour och Jessica Friberg, vi läser på Sociologiprogrammet på Linnéuniversitetet i Växjö. För tillfället skriver vi vår C-uppsats där vi vill undersöka fenomenet livsstilsförändring. Med hjälp av era intervjuer och erfarenheter av en livsstilsförändring vill vi hitta vilka relationer och faktorer som ni upplever kan förebygga återfall och leda till en livsstilsförändring. Med arbetet syftar vi att undersöka livsstilsförändringar hos före detta kriminella och vad de anser har spelat en avgörande roll i deras livsstilsförändring.
Om ni väljer att delta som intervjupersoner i vår undersökning kommer ert deltagande att vara helt frivilligt och Ni får även avbryta er medverkan och/eller inte svara på vissa frågor i studien när ni vill.
Alla intervjuer kommer att spelas in med ert godkännande och kommer förvaras oåtkomligt för andra, det kommer alltså att hanteras konfidentiellt.
När arbetet blivit godkänt så kommer det sedan att publiceras genom Linnéuniversitet, vilket gör att ni kan få ta del av det vi skrivit. Er medverkan kommer avidentifieras och vi kommer att använda oss av fiktiva namn i studien. All information och berättelser kommer enbart användas till denna studie och kommer att raderas efter att arbetet är publicerat.
Om det skulle dyka upp några frågor om arbetet eller intervjuerna går det bra att ni kontaktar någon av oss genom mail.
Med vänliga hälsningar
Lajal Chahrour lc222ev@student.lnu.se &