Reflektioner  kring  arbetssätt  samt  förslag  till  vidare  forskning

I undersökningen anser vi att teorin vi valt har fungerat bra. Den innehåller tre tydliga kategorier som går att applicera på olika synsätt som finns på läsning. Det som kan upplevas problematiskt med teorin är att den kräver en del tolkning från forskarens sida. Semistrukturerade intervjuer har också haft fördelar, såsom att vi kommit våra

respondenter nära och fått ta del av deras tankar och syn på läsning. Vi kan se nackdelar med intervjuer som metod här, såsom att vi har intervjuat enskilda bibliotekarier som är

37

djupt involverade i projekten och att det då bara är de som fått komma till tals. En annan väg att gå hade kunnat vara att prata med fler bibliotekarier som är involverade i varje projekt för att få en vidare syn på frågorna. För att genomföra detta hade vi fått rikta in oss på färre projekt. Även dokument, såsom projektutvärderingar hade kunnat bidra med en annan syn på hur projektet hade bedrivits. I utvärderingarna hade vi kanske tydligare sett hur relationen mellan synsätt och metod framträdde. Utvärderingar har vi dock inte haft tillgång till då de flesta projekten i undersökningen är pågående. Hade vi gjort om undersökningen hade vi valt projekt som hade varit helt avslutade, dels för att få tag på tydlig dokumentation men dels för att kunna säga något om utfallen av dessa projekt och deras metoder. Det hade varit intressant att kunna koppla de läsfrämjande metoderna till ett resultat. Projektutvärderingar är dock inte heller helt oproblematiska. Eftersom de även kan fungera som redovisning till Kulturrådet för de pengar som projekten blivit tilldelade finns risken att utvärderingarna blir tillrättalagda och

fokuserar på det som var enbart positivt. En metod att använda sig av i undersökningen hade kunnat vara att kombinera intervjuer med studier av projektutvärderingar. Men även då hade vi fått undersöka färre projekt för att det skulle rymmas inom ramarna för den här undersökningen.

Något som vi funnit intressant i arbetet med vår undersökning och som skulle kunna vara ett uppslag för vidare forskning, är att djupare studera effekten av ett

genusperspektiv på projekt som enbart riktar sig mot pojkar. Begrepp som genus och stereotyper är något bibliotekarierna i projekten har funderat på och försökt ta ställning till. Flera av dem utrycker farhågor i att bibliotekarierna själva cementerar pojkarna i rollen som läsovilliga män. Det är även värt att undersöka närmare vad det får för konsekvens för läsovilliga flickor. Exkluderas flickorna i läsfrämjande projekt för barn och unga? Där anser vi att det finns grund för att göra ytterligare undersökningar om de här begreppen i olika projekt som genomförts, för att se om det finns metoder att arbeta med angående genus och stereotypa könsroller.

Ytterligare ett förslag till fortsatt forskning är att undersöka själva projektformen som arbetsmetod. I de projekt som vi har granskat har respondenterna uttryckt att de tycker att projektformen är en bra arbetsmetod då man får prova nya arbetssätt, men risken är att de metoder som utvecklas i projektet ändå inte implementeras i den ordinarie verksamheten. Vi tror därför att det skulle vara värdefullt att undersöka huruvida projektformen är ett bra sätt att arbeta med läsfrämjande och läsning för unga pojkar, samt om de ger något långsiktigt resultat. Framförallt för att det förmodligen i framtiden kommer att igångsättas ytterligare projekt riktade mot pojkar som målgrupp.

38

Källförteckning

Empiriskt material

Intervju med Adam 2013-11-21 Intervju med Birgitta 2013-11-26 Intervju med Bodil, 2013-11-26 Intervju med Calle, 2013-12-04 Intervju med David, 2013-12-05 Intervju med Doris, 2013-12-05

Referenser

Bibliotekslag: SFS 2013:801 (2013). Stockholm: Fritzes

Brozo, William G. (2002). To be a boy, to be a reader: engaging teen and preteen boys

in active literacy. Newark, Del: International Reading Association

Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber Eriksson, Linda & Magnusson, Jenny (2006). Att stimulera till läslust: Hur

bibliotekarier kan arbeta för att läsovilliga barn och ungdomar ska kunna känna läslust! Lund: Lunds universitet, Biblioteks- och informationsvetenskap. BIVILs

skriftserier 2006:8.

Gärdén, Cecilia, Michnik, Katarina & Nowé Hedvall (2010). Projekt som

biblioteksutveckling. Conference paper: Mötesplats inför framtiden. Sverige. Borås.

http://bada.hb.se/bitstream/2320/6875/4/Cecilia%20Gärdén.pdf [2013-09-16] Hedemark, Åse (2011). Barn berättar: en studie av 10-åringars syn på läsning och

bibliotek. Stockholm: Svensk biblioteksförening.

http://www.biblioteksforeningen.org.test.levonline.com/organisation/dokument/pdf/Bar nrapport.pdf [2013-12-18]

Hirdman, Yvonne (2001). Genus: om det stabilas föränderliga former. 1. Uppl. Malmö: Liber

Kulturdepartementet (2013) Läsa för livet. Stockholm: Regeringskansliet. (Regeringens proposition 2013/14:3).

http://www.regeringen.se/sb/d/16860/a/224959 [2013-09-05]

Kulturrådet. Bidrag på litteraturområdet. http://www.kulturradet.se/sv/bidrag/litteratur/ [2013-12-09]

Kulturrådet. Bidragsbeslut 2013.

http://www.kulturradet.se/sv/bidrag/beviljade_bidrag/Bidragsbeslut-2013/ [2013-12-09] Limberg, Louise (2002). Skolbibliotekets pedagogiska roll: en kunskapsöversikt.

39

http://www.skolverket.se/publikationer?id=1027 [2013-10-05]

Merisuo-Storm, Tuula (2006). Girls and Boys Like to Read and Write Different Texts. Scandinavian Journal of Educational Research, vol. 50, no. 2, p. 111-125, Apr 2006.

PISA 2012: 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap : resultaten i koncentrat. (2013). Stockholm: Skolverket.

http://www.skolverket.se/publikationer?id=3127 [2013-12-27]

Repstad, Pål (2007). Närhet och distans: kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. 4., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur

Ross, Catherine Sheldrick, McKechnie, Lynne & Rothbauer, Paulette M. (2006).

Reading matters: what the research reveals about reading, libraries, and community.

Westport, Conn.: Libraries Unlimited

Rustad att möta framtiden? PISA 2009 om 15 åringars läsförståelse och kunskaper i matematik och naturvetenskap: resultaten i koncentrat. (2010). Stockholm: Skolverket.

http://www.skolverket.se/publikationer?id=2473 [2013-09-05]

Rydsjö, Kerstin & Elf, AnnaCarin (2007). Studier av barn- och ungdomsbibliotek: en

kunskapsöversikt. Stockholm: Regionbibliotek Stockholm

Sandin, Amira Sofie (2011). Barnbibliotek och lässtimulans: delaktighet,

förhållningssätt, samarbete. Stockholm: Regionbibliotek Stockholm.

http://hdl.handle.net/2320/9740 [2013-10-14]

Sverige. Litteraturutredningen (2012). Läsandets kultur: slutbetänkande. Stockholm: Fritzes

http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/200257 [2013-09-05]

Thorson, Staffan (1988). Tendenser i efterkrigstidens läroböcker i svenska, Skolböcker

3. Den (o)möjliga läroboken (pp. 111-179). Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Wildemuth, Barbara M. (2009). Applications of social research methods to questions in

40