Reflektioner kring kontrollvariabler

med det behov som finns i företaget. Om de är oberoende eller beroende har mindre betydelse.

Ingen av dessa möjliga förklaringar kan vi bekräfta, eftersom inga variabler, varken oberoende eller kontrollvariabler, i modellen blir signifikanta. Detta är troligtvis på grund av det låga antalet observationer inom spritt ägande. Sammanfattningsvis kan vi säga att storägare i styrelsen, när ägandet är koncentrerat, har en positiv inverkan på resursgivningen. När det finns en majoritetsägare finns det anledning att tro att dennes rykte är avgörande för tillgången till resurser.

7.3.3. Oberoende gentemot företagets verkställande direktör

Vi kan inte se några signifikanta samband mellan oberoende och resursgivning när oberoendet baseras på VD:s (icke-) deltagande i styrelsen. Detta testades även utifrån VD:s inflytande i styrelsen, där VD antogs ha ett större inflytande i en mindre styrelse, men inte heller detta gav något signifikant resultat. En möjlig förklaring till detta kan vara, utifrån samma resonemang som vid majoritetsägare gällande innehav, att det inte är lämpligt att klassificera styrelsen som beroende eller oberoende när det gäller resursgivning (Hillman, Cannella & Paetzold 2000). Det som är avgörande är ryktet och egenskaper hos den enskilda ledamoten, i detta fall VD.

Tidigare studier har visat att styrelser som är beroende gentemot företagsledningen har en negativ inverkan på resursgivningen (Anderson, Mansi & Reeb 2004; Paige Fields, Fraser & Subrahmanyam 2012). I dessa studier kan dock fler än en ur ledningen ingå i styrelsen, vilket skiljer sig från den svenska kontexten där Aktiebolagslagen (2005:551) stadgar att endast en ur ledningen får ingå. När fler ur ledningen ingår i styrelsen får de ett större inflytande vilket skulle kunna innebära att beroendet får större konsekvenser än det får i den svenska kontexten. I de svenska bolagen kan VD som mest ha ett 33 %-igt inflytande och vanligast är 17 % eftersom den genomsnittliga styrelsestorleken i svenska börsnoterade företag är sex ledamöter.

7.4. Reflektioner kring kontrollvariabler

7.4.1. Erfarenhet

Dessa tre mått på erfarenhet inkluderades med ett antagande att större erfarenhet skulle vara positivt för både övervakningen och resursgivningen.

73

Ämbetstid. Vi kan inte se att den genomsnittliga ämbetstiden har någon signifikant

inverkan på varken övervakningen eller resursgivningen när vi ser på hela populationen. Vid majoritetsägare ser vi dock ett negativt samband, ju högre genomsnittlig ämbetstid desto mindre övervakning. Detta tror vi inte innebär att de blir sämre på att övervaka när de suttit länge utan att behovet av övervakning är mindre vid majoritetsägande, bland annat eftersom ledamöterna suttit länge och har skapat en nära relation till ledningen.

Ålder. För denna variabel ser vi intressanta motsägande resultat. Styrelsens

genomsnittliga ålder är negativt korrelerad med övervakning och positivt med resursgivning. Detta skulle kunna tolkas som att styrelser med en högre genomsnittlig ålder är sämre på att övervaka men att intressenter tror att de är bättre vilket ger dem tillgång till resurser.

Uppdrag. Denna variabel visar det genomsnittliga antalet olika styrelseuppdrag

ledamöterna i en styrelse har. Vi förväntade oss ett positivt samband mellan denna variabel och både övervakning och resursgivning på grund av att nätverken blir större och att ledamöterna har mer erfarenhet. Vi såg doc k inga signifikanta samband. Detta kan bero på att datainsamlingen eventuellt visar en felaktig bild av verkligheten.

7.4.2. Mångfald

Dessa tre mått på mångfald inkluderades med antagandet att större mångfald skulle vara positivt för övervakningen och resursgivningen eftersom personer med olika bakgrund och erfarenheter bidrar med olika perspektiv och gör beslutsfattandet bättre.

ÅlderStdav. Vi kunde inte se att spridning i ålder bland ledamöterna hade någo n

inverkan på varken övervakningen eller resursgivningen.

Kvinnor. Vi kunde inte se något samband mellan andelen kvinnor i styrelsen och

effektiviteten i övervakningen och resursgivningen i något av våra tester.

Dessa två demografiska variabler har ingen signifikant påverkan på övervakningen. Detta kan vara ett tecken på att det är viktigare med mångfald som gäller faktiska erfarenheter och kunskaper, vilket inte behöver vara kopplat till ett visst kön eller ålder.

Nationalitet. När det gäller internationell representation i styrelsen kan vi se att detta

har negativ inverkan på både övervakningen och resursgivningen. Orsaker till detta kan vara att kulturkrockar leder till konflikter och att mer resurser då läggs på

74

konfliktlösning istället för på övervakning. Gällande resursgivningen kan den negativa inverkan bero på att intressenter, i detta fall banker, har större förtroende för styrelser som endast har svenska ledamöter. Detta kan bero på både fördomar och osäkerhet samt kulturkrockar.

7.4.3. Risk

KUF och Lager. Kundfordringar och lager i förhållande till balansomslutningen

inkluderades för att de kunde ha påverkan på räntekostnaden och revisionskostnaden som representerar resursgivningen respektive övervakningen. Vi ser att kundfordringarna påverkar både revisionskostnaden och räntekostnaden positivt. För lager kan vi inte påvisa något samband.

7.4.4. Styrelsestorlek

Optimal storlek. Gällande övervakning kan vi se ett signifikant negativt samband när

storleken är "optimal", det vill säga åtta ledamöter. Övervakni ngen är sämre vid denna storlek. Litteraturen som definierade den optimala storleken beskrev att större styrelser tenderade att krympa till det optimala och mindre tenderade att växa till den. I de svenska företagen kan vi se att majoriteten har sex eller sju ledamöter. Det skulle kunna betyda att det är detta som är den optimala styrelsestorleken i en svensk kontext och att åtta ledamöter är för stort när det gäller övervakning.

Styrelsestorlek. Gällande resursgivningen kan vi se ett positivt samband mella n

styrelsestorlek och effektiviteten i resursgivningen. Ju större styrelse desto bättre resursgivning. Detta beror troligen på att styrelsen får ett större nätverk och fler kontakter med viktiga intressenter.

7.4.5. Räntabilitet på totalt kapital

ROA. Gällande övervakning har räntabiliteten en negativ inverkan. Detta beror troligen

på att det finns mindre anledning att övervaka när företaget går bra. Gällande resursgivning har räntabilitet en positiv inverkan. Detta är sannolikt på grund av att intressenterna känner ett större förtroende för företag som går bra och då är villiga att bidra med resurser och ingå avtal med företaget.

7.4.6. Revisionsbyrå

Big4. Denna variabel hade vi med som möjlig förklaring till skillnader i