Reflektioner kring projektet

Genomförandet av projektet skedde placerat i en annan ort än företaget och handledaren av arbetet. Detta i kombination med att projektet hade väldigt lite styrning gjorde att det blev mycket

självständigt arbete som ställde stora krav på planeringen. Vikten av att planera underskattades av mig vilket gjorde att det emellertid var svårt att veta vad man skulle göra medan det ibland pågick för mycket samtidigt. I retrospektiv hade en bättre utarbetad tidsplan gjort arbetet smidigare än det var.

Överlag anser jag dock att projektet var lyckat. Efter en initial förvirring fick jag ändå en bra start med ett par intervjuer tidigt som gav mig en god inblick i vad jag skulle lägga min energi på. Viktigast av allt så anser jag att resultatet av arbetet matchade de förväntningar jag hade. Det fanns en tanke i början av projektet att möjligtvis även inkludera en översikt av den internationella marknaden. En sådan påbörjades men jag ansåg att det underlag som jag lyckat arbeta fram inte var tillräcklig för att kunna ha en del i rapporten.

En idé jag hade från början var att att utföra fler intervjuer och lägga mindre fokus på

litteraturstudien. I det fallet hade jag lagt mer fokus på en bra intervjumall och att söka upp folk att intervjua. Risken jag kände här var att arbetet hade glidit för långt ifrån mitt kompetensområde och resultatet hade blivit än mindre tekniskt. Intervjuer utfördes istället till den mån det behövdes för att få ut den information jag var ute efter medan övrig tid lades på litteraturstudier.

7 Rekommendationer

Enligt min uppfattning så visar rapporten att det finns potential inom marknaden. Särskilt för tillverkning av kedjor. Ett konstruktionsförslag med tillhörande prisberäkning är något som med all sannolikhet måste tas fram innan beslut kan tas. Gärna i kombination med en undersökning av möjligheterna att expandera försäljningen internationellt. Speciellt i närliggande länder som har en omfattande skogsindustri.

Med anledning av att Husqvarna har en fabrik för kedjetillverkning oavsett vad som beslutas gällande tillverkning av maskinkedjor så behövs endast en utökning av antalet kedjemodeller i den nuvarande fabriken utökas med 2-3 nya modeller för att kunna konkurrera med dagens konkurrenter på marknaden. För svärd krävs det däremot ett bredare antal varianter i form av olika längd och svärdsmodeller för att kunna vara konkurrenskraftig

Eftersom Husqvarna redan är ett starkt och välkänt varumärke inom motorsågar så borde det ge en fördel gällande marknadsföring. I en marknad som med all sannolikhet kommer att fortsätta växa på grund av att länder blir rikare och därför automatiserar sin skogsavverkning så finns det långsiktigt många fördelar med att etablera sig på marknaden.

Kunskapsmässigt finns det redan god kompetens inom Husqvarna gällande skärutrustning vilket ger en stor fördel vid eventuell utvidgning av tillverkningen.

8 Referenser

[1] Husqvarna fabriksmuseum, Företagets historia, 2014

Tillgänglig: http://www.husqvarnamuseum.se/ [Hämtad:2014 05 30] [2]Husqvarna Group AB, om koncernen, 2014 [Online]

Tillgänglig: http://husqvarnagroup.com/sv/om [Hämtad:2014 05 10] [3]Husqvarna Group AB, affärsidé och vision, 2014 [Online]

Tillgänglig: http://husqvarnagroup.com/sv/om/affarside [Hämtad: 2014 06 07] [4]Psykologiguiden, Sveriges Psykologförbund, 2014 [Online]

Tillgänglig:http://www.psykologiguiden.se/www/pages/?Lookup=semistrukturerad [Hämtad:2014 04 05]

[4] C Forsberg och Y. Wengström Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: Natur och Kultur; 2003.

[5]J. Fransson, Skogsdata 2013, SLU; 2013 [Online]

Tillgänglig: http://www.slu.se/sv/webbtjanster-miljoanalys/statistik-om-skog/skogsdata/

[Hämtad:2014 05 20]

[6]Kunskap direkt, ”Trädslag”, Skogsforsk [Online]

Tillgänglig: http://www.skogforsk.se/sv/KunskapDirekt/Foryngra/Tradslag-och-genetik/Tradslag/

[Hämtad:2014 05 20]

[7]L-E Stacke, Cutting action of saw chains, Göteborg: Chalmers University of Technology, 1989 [8]Forest Products Laboratory. Wood handbook: Wood as an engineering material. Madison, WI: U.S. Department of Agriculture, Forest Service ;1999

[9]Batista de Souza, Jailce, The brazilian market for forestry machinery: Case:Ponsse Latin America Ltda , Lahden ammattikorkeakoulu; 2010 [Online]

Tillgänglig: http://publications.theseus.fi/handle/10024/20883 [Hämtad:2014 04 12]

[10]”Forests – The global scene”, Government of South Australia, November 2011 [Online] Tillgänglig:

[11] R. Pulkki, ”Cut-to-length, Tree Length or Full Tree Harvesting?” Faculty of Natural Resources Management, Lakehead University; 2011 [Online]

Tillgänglig: http://www.borealforest.org/world/innova/compare.htm [Hämtad: 2014 05 15] [12] T. Johnsen, ”Skotarstatistik”, Elmia AB, April 2014, [Online] Tillgänglig:

http://www.skotarkartan.se/skotarstatistik.php [Hämtad:2014 04 12]

[13] I. Bergkvist, ”Direktlastande uppstickare kan bryta skördar-/skotarsystemets dominans”, Resultat, nr 9, 2008. [Online]

Tillgänglig: http://www.skogforsk.se/PageFiles/73427/Resultat9_08_lr.pdf [Hämtad:2014 05 10] [14] M. I. Wide, ”Klenträdsaggregat för skogsbränsle – en marknadsöversikt”, Resultat, nr 3 2009, Skogsforsk, 2009

Tillgänglig: http://www.skogforsk.se/sv/kunskap/db/2009/Klentradsaggregat-for-skogsbransle--en-marknadsoversikt/ [Hämtad: 2014 04 21]

[15] D. Myhrman, P. Granlund, M. Landström, T. Helgesson, ”Bra teknik måste bli bättre”, Resultat nr 22 1995, Skogsforsk, 1995

Tillgänglig: http://www.skogforsk.se/upload/Dokument/Resultat/1995-22.pdf

[16] C. Löfroth ,”Allt lägre bränsleförbrukning i skogsbruket”, Resultat nr3 2006, Skogsforsk, 2006 Tillgänglig: http://www.skogforsk.se/upload/Dokument/Resultat/2006-03.pdf [Hämtad 2014 05 25] [17] Skogssverige, 2014

Tillgänglig: http://skogssverige.se/node/34074 [Hämtad 2014 04 15]

[18] M. I. Wide, ”Flerträdshantering och matarhjul ger effektiv avverkning i klen skog”, Resultat nr 14 2009, Skogsforsk, 2009

Tillgänglig: http://www.skogforsk.se/PageFiles/58602/Resultat%2014%20lr.pdf

[19] B. Hannrup, ”Kortare kapsprickor och högre produktivitet med ny sågmotor”, Resultat, nr 4 2010, Skogsforsk, 2010

Tillgänglig: http://www.skogforsk.se/sv/kunskap/db/2010/Kortare-kapsprickor-och-hogre-produktivitet-med-ny-sagmotor/ [Hämtad: 2014 04 26]

[20]Oregon Cutting Systems, Oregon mechanical-harvester guide bars, Blount inc. [Online] Tillgänglig: http://www.oregonproducts.com/harvester/harvester_bars/harvester_bars_main.htm

[Hämtad:2014 05 03]

[21]Iggesund Forest, Maskinsvärd Iggesund Forest, Olofsfors AB [Online]

Tillgänglig: http://www.iggesundforest.se/maskinsvard/iggesund_forest/olofsfors?ptid=4748

[Hämtad:2014 05 27]

[23]A. Grönlund Träbearbetning. Stockholm: Träteknik-centrum; 1986 [24] J. M. Gere, B. J Goodno, Mechanics of Materials, 8:e upplagan, 2009 [25] Skogssverige, 2014

Tillgänglig: http://skogssverige.se/node/38146 [Hämtad: 2014 05 24] [26]F. M. White Fluid mechanics. 7 uppl. New York: McGraw-Hill; 2011

[27]Eco Log, Forestry of Tomorrow: News, Eco Log Sweden AB; 2012 [Online] Tillgänglig: http://www.eco-log.se/sv/nyheter/ [Hämtad:2014 05 05]

[28]Canada economic development for Quebec regions, ”Future looks green for S.T.L. lubrifiants” [Online] Tillgänglig: http://www.dec-ced.gc.ca/eng/publications/articles/2012/02/stl-lubrifiants.html

[Hämtad: 2014 05 05]

[29]H. Dahlgren, Miljövänligt fett fixar smörjningen till skördare, ATL; 2009. [Online]

Tillgänglig: http://www.atl.nu/teknik/miljovanligt-fett-fixar-smorjningen-i-skordare [Hämtad: 2014 05 05]

[30] U. Hallonborg, ”Nogrannare kontroll av kedjan minskar risken för kedjeskott”, Resultat, nr 1 2002, Skogforsk; 2002. Tillgänglig: http://www.skogforsk.se/sv/butiken/Resultat/?

sm=1&RootPageId=2737 [Hämtad: 2014 04 22] [31] L. Davner, ”kedjeproffesorn” , Skogen [Online]

Tillgänglig: http://skogen.se/nyheter/kedjeprofessorn [Hämtad: 2014 04 30]

[32] S.T.L lubrifiants, Envirosys: Techincal bulletin [Online]

Tillgänglig: http://www.envirosysforest.com/depliants/ENVIROSYS-GREASE-BIO-2011.03.pdf

[Hämtad: 2014 05 07]

[33]Starta, Sågkedjeolja, Starta AB [Online]

Tillgänglig: http://www.startaprodukter.se/starta/download/Produktblad/P1231.pdf [Hämtad:2014 05 25]

[34]Josab, 208L Starta sågkedjeolja 15,25:-/L [Online]

[35]J. Wang, R. Haarlaa, Production analysis of an excavator-based harvester: a case study in Finnish forest operations, Forest products journal. Mar 2002, v52, s. 85-90

Muntliga referenser

Daniel Hovila, Försäljare – AN Maskinteknik Ronny Hagman, Hydraulikansvarig – Log Max AB Erik Hjort-Rova, Skördarförare

Bilaga 1

Mall för intervju av skördarförare

Detta är ett exempel på en mall som användes som hjälp under intervjuer. I detta fall av skördarförare. Ämnesområdena som är viktigast att ställa under intervjun är uppradade med relevanta frågor/följdfrågor som kan användas vid behov.

Områden att ta upp:

• Kedjebyten

• Hur går ett kedjebyte till? • Vad tar mest tid vid kedjebyte? • Hur ofta sker kedjebyte? • Hur lång tid tar bytet?

• Vad är viktigast för dig vid val av kedja? (märke, pris, kvalititet, tillgänlighet...)

• Svärdsbyte

• Hur går ett svärdbyte till? • Vad tar mest tid vid svärdsbyte? • Hur ofta sker svärdsbyte? • Hur lång tid tar det?

• Vad är viktigast för dig vid val av svärd? (märke, pris, kvalititet, tillgänlighet...)

• Smörjmedel?

• Vilken typ använder du/ni? (fett el. olja)

• Om fettsmörjning används: vilka upplevelser har du/ni? • Vad tror du/ni om fettsmörjning?

• Vad tror du/ni om framtiden?

• Haverier

• Vilka är de vanligaste haverierna (kedjeskott? böjda svärd? Utslitning?) • Hur åtgärdas dessa haverier?

• Hur ofta byter ni skördare? Varför?

• Är det lönt att enbart byta t.ex. Skördaraggregatet? • Slipning av kedjor

• Hur ofta?

• Var sker slipningen? (egen verkstad, sliperi eller annat?) • Hur många slipningar tål en kedja?

• Vad begränsar livslängden på kedjan? • Allmäna reflektioner