Reflektioner och kritik

När arbetet med denna forskningsprocess startade hade vi en förhållandevis klar bild av vad vi skulle kunna förvänta oss. Att det förekommer problem vid systemutveckling och framförallt vid

kravhantering är något vi läst oss till att det är ett väldigt stort och utbrett problem. Det vi trodde skulle bli intervjuer där respondenterna spydde galla över kravhanteringen visade sig bli en ögonöppnare för oss där vi fick höra att det mesta fungerade rätt så bra. Troligtvis handlar mycket om att det är svårt att definiera vad ett problem faktiskt är och att vår bild skiljde sig från respondenternas. De

problemområden eller teman vi identifierade utifrån litteraturen visade sig hänga samman väldigt mycket när det kom till praktiken. Detta tror vi pekar på vår allt för teoretiska och bristande praktiska erfarenhet av ämnet kravhantering. Genom att jämföra den befintliga teorin kring problem med kravhantering mot två verkliga organisationer har vi påvisat att det hos alla organisationer inte är så problematiskt som litteraturen gärna vill påvisa. Att det inte finns några tydliga eller allvarliga problem hos någon av respondentorganisationerna är något vi inte väntade oss, men samtidigt känns det med facit i hand inte så konstigt - hade det funnits allvarliga problem hade inte organisationerna kunnat hålla sig konkurrenskraftiga på marknaden. Att läsa in sig på litteratur som behandlar problem ger en skev och ensidig bild av verkligheten när man endast får den problematiska bilden presenterad.

Att vi endast intervjuat leverantörer av system har troligtvis gett en ensidig bild av kravhanteringen. Hade vi inkluderat en kund som arbetat med kravhantering tillsammans med en leverantör hade troligtvis inte resultatet var detsamma. Som påvisats i analysen så ligger en stor bit av ansvaret hos kunden när det gäller att t.ex. ta fram krav. Att som kund ta fram krav till ett system kan troligtvis vara svårt då det rör sig utanför det normala arbetsområdet till skillnad från leverantörer som arbetar med detta dagligen och har förfinade processer och verktyg. Från kundens perspektiv kan det säkerligen uppstå andra problem än de som identifierats i denna studie och därmed skilja sig. En naturlig fortsättning på denna studie vore då att inkludera kunden för att jämföra hur synen skiljer sig mellan en kund och dess leverantör, något vi återkommer till i kapitel 6.2 Förslag på vidare forskning. Angående respondenterna så kan viss kritik riktas mot att det var få respondenter som representerade förhållandevis stora organisationer. Ursprungligen var planen att två personer från varje organisation skulle agera respondenter men på grund av sjukdom blev en intervju inställd. Vi upplevde inte detta

som ett problem då vi ansåg att den insamlade empirin var tillräckligt omfattande. Bristen på tid blev även uppenbar och vi valde därmed att inte pressa in en sista intervju då detta hade stulit tid från andra kapitel.

Vår förhoppning som nämnt i tidigare kapitel var att i någon mån kunna generalisera resultaten. Vi tror att detta inte riktigt är praktiskt möjligt då vi dels endast har två respondentorganisationer varpå resultaten inte nödvändigtvis behöver vara liknande hos andra organisationer. Även den generella kritiken mot kvalitativa studiers generaliserbarhet spelar också in. Trots detta vill vi nog påstå att hos organisationer som arbetar med något under en längre tid så blir det naturligt med en förfining av arbetssätten. Denna erfarenhet leder till att organisationerna kan förebygga och undvika problem. Det blir upp till läsaren att avgöra om någon form av applicering på hens organisation går att göra.

Källor

Aggarwal, K.K, & Singh, Y. (2007). Software Engineering (3rd ed.), New Age International Publishers.

Beck, K. m.fl. (2001). Manifesto for Agile Software Development. Hämtat från Agile Manifesto http://agilemanifesto.org/iso/en/manifesto.html (Hämtad 2016-04-26).

Beynon-Davies, P. (2009). Business Information Systems. Palgrave, Basingstoke.

Björkholm, T. & Brattberg, H. (2010). Prioritera, fokusera, leverera: din snabbguide till Lean, Agile, Scrum och XP. Vol. 1. Stockholm: Crisp.

Broy, M. (2006). Requirements engineering as a key to holistic software quality, in: A. Levi, E. Savas, H. Yenigun, S. Balcisoy, Y. Saygin (Eds.), Proceedings of the 21th International Symposium on Computer and Information Sciences (ISCIS 2006), vol. 4263, Springer, Verlag, Berlin, pp. 24–34.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Uppl. 2, Liber, Malmö.

Chikh, A. & Aldayel, M. (2012). A new traceable software requirements specification based on IEEE 830", pp. 1.

Chung, L., Nixon, B. A., Yu, E., & Mylopoulos, J. (2012). Non-functional requirements in software engineering (Vol. 5). Springer Science & Business Media.

Cobb, C. G. (2011). Making sense of agile project management: balancing control and agility. US: John Wiley & Sons

Cooke, J. (2004). Rätt IT-stöd ger snabbare utveckling. Computer Sweden

http://computersweden.idg.se/2.2683/1.21538/ratt-it-stod-ger-snabbare-utveckling [2016-04-26]

Danielsson, L. (2009). Den stora hemligheten. Kompendium. Computer Sweden.

http://whitepaper.idg.se/computersweden/cs-kompendium--sa-staller-du-krav-pa-ett-it-system?ref=css [2016-02-26]

Firesmith, D. (2007). Common Requirements Problems, Their Negative Consequences, and Industry Best Practices to Help Solve Them, Journal of Object Technology, vol. 6, no. 1, January-February 2007, pp. 17-33.

Glass, R.L. (2005). IT Failure Rates - 70% or 10-15%?, IEEE Software, vol. 22, no. 3, pp. 111.

Goldkuhl, G., (2011). Kunskapande, Stockholm: Institutionen för Data- och Systemvetenskap (DSV) Stockholms Universitet.

Hofmann, H.F. & Lehner, F. (2001). Requirements engineering as a success factor in software projects, IEEE Software, vol. 18, no. 4, pp. 58-66.

van Lamsweerde, A. (2000). Requirements Engineering in the Year 00: A Research Perspective, ACM, New York, NY, USA.

Leth, G. & Thurén, T. (2000). Källkritik för Internet, Styrelsen för psykologiskt försvar, Stockholm. https://www.msb.se/upload/produkter_tjanster/publikationer/spf/kallkritik_internet.pdf

Liu, S., Meng, Q. & Wu, B. (2012). Critical Affecting Factors of IT Project Management. 2012. International Conference on Information Management, Innovation Management and

Industrial Engineering, 494-497. Tillgänglig: IEEE Xplore. [2016-02-24].

Martin, R.C. (2003). Agile software development: principles, patterns, and practices. Upper Saddle River, NJ 07458: Prentice Hall, cop.

Méndez Fernández, D. & Wagner, S. (2015). Naming the pain in requirements engineering: A design for a global family of surveys and first results from Germany, Information and Software Technology, vol. 57, pp. 616-643.

Myers, M. (1997). Qualitative Research in Information Systems. MIS Quarterly, Vol. 21, No. 2, pp. 241-242. MISQ Discovery, archival version, June 1997.

Myers, M. & Newman, M. (2007). The qualitative interview in IS research: Examining the craft. Information and Organization, Vol. 17, No. 1, pp. 2-26.

Niazi, M. & Shastry, S. (2003). Role of requirements engineering in software development process: an empirical study, Proceedings of IEEE INMIC 2003 pp. 402-407.

Nuseibeh, B. & Easterbrook, S. (2000). Requirements Engineering: A Roadmap, ACM, New York, NY, USA.

Patel, R. & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur

Pinto, J.K. & Mantel, S.J. 1990, "The causes of project failure", IEEE Transactions on Engineering Management, vol. 37, no. 4, pp. 269-276.

Rennstam, J. & Wästerfors, D. (2011). Att analysera kvalitativt material. I Ahrne, G. & Svensson, P. (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s. 194-210). Stockholm: Liber.

Roll, A. (2010). Ny syn på krav och test. Computer Sweden.

http://computersweden.idg.se/2.2683/1.284229/ny-syn-pa-krav-och-test [2016-04-11]

Ryan, G. & Bernard, R. (2003). Techniques to Identify Themes. Field Methods, Vol. 15, No. 1, pp. 85-109.

Schwaber, K. & Sutherland, J. (2013). The Scrum Guide. The definite guide to Scrum: The rules of the game. Hämtat från Scrum http://www.scrumguides.org/docs/scrumguide/v1/Scrum-Guide- US.pdf#zoom=100 (Hämtad 2016-04-27).

Schäl, T. (1996). Workflow Management Systems for Process Organisations. Berlin: Springer The Standish Group. (2013). CHAOS MANIFESTO 2013 - Think Big, Act Small.

Tonnquist, B. (2012). Projektledning. 4. uppl. Stockholm: Sanoma utbildning.

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska Principer Inom Humanistisk-Samhällsvetenskaplig

Forskning 2002, n.p.: Stockholm: Vetenskapsrådet, LiUB Library Catalogue, EBSCOhost, viewed 7 April 2016.

Walsham, G. (1995). Interpretative case studies in IS research: nature and method. European Journal of Information Systems, Vol. 4, pp. 74-81.