Det är viktigt att notera att denna studie behövde avgränsas till några få fall på grund av tidsbegränsningar. Det hade varit givande att följa ett antal elever i en longitudinell studie för att spåra deras läsutveckling, läsvanor och hemmiljö över en längre tid. Dessutom hade det varit på sin plats att intervjua både de infödda elevernas mammor och deras före detta lärare. Därtill hade det varit intressant att intervjua Arash’ mor med hjälp av en tolk. Dessutom hade det varit lämpligt att testa Marwan och Arash på
60
deras modersmål, marockansk arabiska och dari. Vidare skulle det vara intressant att jämföra dessa fyra manliga elever med fyra kvinnliga elever.
Ett antal olika studier skulle kunna bygga vidare på detta projekt. För det första skulle denna studie kunna genomföras på en större skala och omfatta fler manliga elever, kvinnliga elever, andra skolor och även andra länder. Dessutom vore det intressant att observera undervisning på madrassor och spåra barns läs- och språkutveckling där eller studera gatubarns läs- och språkutveckling i exempelvis Marocko. Vidare vore det intressant att genomföra denna studie med två infödda kvinnliga elever och två kvinnliga ensamkommande barn för att kunna jämföra med resultaten här. Därtill är det viktigt att notera att invandrare i Sverige kommer från många olika slags bak- grunder och relativt få är ensamkommande barn och därför vore det också intressant att undersöka utlandsfödda elever som kom hit med sina föräldrar samt elever som är födda i Sverige till utlandsfödda föräldrar.
Vad gäller studiens kvalité, kan man konstatera att tillräckligt många perspektiv om- fattades på dessa fyra elevers läsvanor för att uppnå tämligen hög intern validitet, dvs. att man kan vara någorlunda säker på att slutsatserna stämmer för dessa fyra elever. Studiens reliabilitet är också relativt hög eftersom frågeschemana är noga formulerade och intervjuerna ägde rum enskilt utan yttre störningar. Emellertid innebär faktumet att så pass få intervjuades att denna studie har relativt låg extern validitet, samtidigt som resultaten är värdefulla för vidare forskning.
61
Källförteckning Tryckta källor
Allard, Birgitta, Rudqvist, Margret & Sundblad, Bo. Nya Lusboken: En bok om
läsutveckling. Stockholm: Bonnier utbildning, 2002.
Allen, Linda; Cipielewski, Jim & Stanovich, Keith E. Multiple indicators of children’s reading habits and attitudes: Construct validity and cognitive correlates. I Journal of
Educational Psychology, 84, 1992.
Allington, Richard L. If they don’t read much, how they ever gonna get good? I Journal of Reading, 21, 57-61.
Bryman, Alan. Samhällsvetenskapliga metoder. Upp. 2. Malmö: Alan Bryman och Liber AB, 2011.
Ellis, Rod & Barkhuizen, Gary. Analysing Learner Language. New York: Oxford University Press, 2005.
Fredriksson, Ulf & Taube, Karin. Läsning, läsvanor och läsundersökningar. Lund: Studentlitteratur, 2012.
Gass, S.M. & Selinker, L. Second Language Acquisition: An Introductory Course. 3rd Edition. New York: Routledge, 2008.
Guðmundsson, Einar Már. Universums änglar. Stockholm: Natur och Kultur, 2004. Hart, Betty & Risley, Todd R. Meaningful Differences in the Everyday Experience of Young
American Children. Baltimore: Brookes.
Høien, Torleiv & Lundberg, Ingvar. Dysleksi. 2 utgåva, 3 uppl. Dansk utgåva: Arnbak, E. & Dilling Jandorf, B.. Herning: Special-pædagogisk forlag, 2007.
James, Carl. Errors in Language Learning and Use: Exploring Error Analysis. New York: Addison Wesley Longman Ltd, 1998.
Kail, Robert V. Children and Their Development. 7th Edition. Essex: Pearson, 2015. Lundberg, Ingvar. Läsningens psykologi och pedagogik. Stockholm: Natur & Kultur, 2010. Masson, M. Experiments on speed reading. I: Wall, T.G. & MacKinnon, G.E. (red.).
Reading research. Advances in theory and practice, Vol 4. New York: Academic Press, 1983.
Norstedts svenska ordbok: Studentutgåva. Göteborg: Göteborgs universitet, 1999. Weisleder, Adriana & Fernald, Anne. Talking to children matters: Early language experience strengthens processing and builds vocabulary. I Psychological Science, 24, 2013.
62
Wray, Alison & Bloomer, Aileen. Projects in Linguistics: A Practical Guide to Researching
Language. New York: Oxford University Press, 2006.
Internetkällor
Bäckström, Veronica & Eriksson, Sofie. ”Dyslexi: Fyra föräldrars erfarenheter av hur skolans lärare och specialpedagoger bemött deras barn”. Luleå: Luleå tekniska universitet, 2006.
http://epubl.ltu.se/1652-5299/2006/048/LTU-LAR-EX-06048-SE.pdf (Hämtad
2015-12-27)
Elley, Warwick B. How in the World Do Students Read? IEA Study of Reading Literacy. International Association for the Evaluation of Educational Achievement, 1992.
http://files.eric.ed.gov/fulltext/ED360613.pdf (Hämtad 2015-12-28) Karl XIIs Bibel: 1 Moseboken 1:11. 1703.
http://www.bibeln.se/las/k12/1_mos#q=1+Mos+1 (2015-12-20)
Leonardz, Jenny. Unga läser mindre – i böcker. Svenska Dagbladet. 2012-07-10.
http://www.svd.se/unga-laser-mindre--i-bocker (Hämtad 2016-01-15) Lgr11. Läroplan för gymnasieskolan 2011. Stockholm: Skolverket.
http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fsko
lbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2705.pdf%3Fk%3D2705 (Hämtad:
2015-12-18)
Linusson, Annette & Johansson, Eva. ”Dyslexi: Tidiga tecken hos förskolebarn.” Växjö: Växjö universitet, 2007.
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:205551/FULLTEXT01.pdf (Hämtad
2015-12-27)
Liu, Huei-Mei; Kuhl, Patricia K. & Tsao, Feng-Ming. “An association between mothers’ speech clarity and infants’ speech discrimination skills”. University of Washington. I Developmental Science 6:3, 2003.
http://www.readcube.com/articles/10.1111%2F1467-
7687.00275?r3_referer=wol&tracking_action=preview_click&show_checkout=1&pu rchase_referrer=onlinelibrary.wiley.com&purchase_site_license=LICENSE_DENIE
D_NO_CUSTOMER (Hämtad 2015-12-22)
Myrberg, Mats. ”Att skapa konsensus om skolans insatser för att motverka läs- och skrivsvårigheter.” Konsensusprojektet. Stockholm: Lärarhögskolan i Stockholm (LHS), 2003.
http://www.skoldatatek.se/dmd/konsensus2003.pdf (Hämtad 2015-12-27) OECD (2014), PISA 2012 Results: What Students Know and Can Do – Student Performance in Mathematics, Reading and Science (Volume I, Revised edition, February 2014), PISA, OECD Publishing.
63
OECD (2010), PISA 2009 Results: Learning to Learn – Student Engagement, Strategies and Practices (Volume III)
http://www.oecd.org/pisa/pisaproducts/48852630.pdf (Hämtad 2015-12-31) OECD: ”Sweden should urgently reform its school system to improve quality and equity”. 2015-05-04. http://www.oecd.org/sweden/sweden-should-urgently-reform- its-school-system-to-improve-quality-and-equity.htm (Hämtad 2015-12-19)
OECD: Database – PISA 2012.
https://pisa2012.acer.edu.au/interactive_results.php (Hämtad 2015-12-29)
OECD: “Teachers Matter: Attracting, Developing and Retaining Effective Teachers”. OECD Publishing, 2005.
http://www.oecd.org/edu/school/34990905.pdf (Hämtad 2015-12-30) Skolverket. Senast granskad: 2012-02-20.
http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/amnen-
omraden/specialpedagogik/relationer-larande/negativ-sjalvbild-hinder-1.168362
(Hämtad: 2015-12-19)
Skolverket. Senast granskad: 2015-05-04.
http://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/internationella-studier/pisa
(Hämtad 2015-12-19)
Skolverket. Rustad att möta framtiden? PISA 2009 om 15-åringars läsförståelse och
kunskaper i matematik och naturvetenskap. Skolverkets rapport 352. Stockholm:
Skolverket, 2010.
http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fsko
lbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2473.pdf%3Fk%3D2473 (Hämtad
2015-12-19)
Skolverket. PIRLS 2011: Läsförmågan hos svenska elever i årskurs 4 i ett internationellt
perspektiv. Skolverkets rapport 381. Stockholm: Skolverket, 2012. http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fsko
lbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2941.pdf%3Fk%3D2941 (Hämtad
2015-12-23)
Skolverket. PISA 2012: 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap. Skolverkets rapport 398. Stockholm: Skolverket, 2013.
http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fsko
lbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3126.pdf%3Fk%3D3126 (Hämtad
2015-12-27)
Skolverket. Eleverna på nätet: PISA 2009 och 15-åringars förmåga att söka, läsa och värdera
digital information. Skolverkets rapport 361. Stockholm: Skolverket, 2011.
http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.148160!Menu/article/attachment/pisa%20 web.pdf (Hämtad 2015-12-28)
64
Skolverket. Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer. Stockholm: Skolverket, 2009.
http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fsko
lbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2260.pdf%3Fk%3D2260 (Hämtad
2015-12-30)
Statens offentliga utredningar. Flickor, pojkar, individer – om betydelsen av jämställdhet för
kunskap och utveckling i skolan. Stockholm: SOU 2010:99.
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Utredningar/Statens-offentliga- utredningar/Flickor-pojkar-individer---o_GYB399/?html=true (Hämtad 2015-12-28)
65