Avseende studiepopulationens bredd lades fokus på en relativt liten avdelning i en stor organisation. Då enbart en utav de tio respondenterna upplevde dennes grundbehov (enligt SDT) som helt uppfyllda skapar det en instabil grund att dra en empirisk slutsats ifrån, då endast en respondents svar talar för fler. Detta är en av nackdelar med att utföra en kvalitativ studie, de blir förhållandevis småskaliga vilket kan skapa problematik när försök till
generaliserade slutsatser ska dras (Bryman och Bell, 2011).
Ytterligare dilemman avseende studien är hindret i att uppmäta samband mellan de olika faktorerna. Resultatet av studien indikerade på en relation mellan ouppfyllda
grundbehov, hög upplevelse av teknostress samt upplevd arbetsrelaterad FOMO och sämre arbetstillfredsställelse. En kvalitativ studies svaghet i denna kontext är att det inte går att med säkerhet hitta korrelationer, alternativt kausala samband, mellan de studerade fenomenen. Detta visas tydligt i diskussionsdelen där det inte kunde fastställas huruvida svagare
upplevelse av grundbehoven leder till sämre arbetstillfredsställelse, än individer som upplever att deras grundbehov är mer uppfyllda.
Samtliga ovan nämnda brister kan motarbetas genom att utföra en kvantitativ studie. Dels skapar det möjligheter för en större studiepopulation och därmed generera mer data, möjliggör att mäta relationernas eventuella korrelationer samt förhindrar risk för partiskhet. Därför föreslår vi att vid framtida studier utföra en kvantitativ studie om arbetsrelaterad FOMO.
Då det saknas vetenskapliga studier om arbetsrelaterad FOMO har diskussionen kring fenomenet i denna uppsats baserats på studier om FOMO. Detta resulterar i att resonemangen som förts har behövt stöttas av forskning av samma fenomen, men som grundas på annan basis. Denna studie har därmed lagt en grund för framtida forskning av arbetsrelaterad FOMO och vidare studier om fenomenet kan således generera en mer mångsidig diskussion.
Denna studie har avhandlat hur arbetsrelaterad FOMO påverkar
arbetstillfredsställelsen hos individer, men inte vad upplevd arbetsrelaterad FOMO har för reella konsekvenser. Ytterligare vidare forskning kan undersöka arbetsrelaterad FOMO och dess hälsokonsekvenser för medarbetare, psykiskt som fysiskt. Givet förslag liknar en studie utförd av Baker et al. (2016) som studerar FOMO och dess hälsopåverkan. Fokus bör
följaktligen riktas mot ett arbetsrelaterat perspektiv då arbetsrelaterad FOMO som forskningsområde är relativt nytt men aktuellt (Lavenda, 2016).
8. Referenslista
Alshenqeeti, H., (2014). Interviewing as a Data Collection Method: A Critical Review. English Linguistics Research, Vol 3, No 1, 39-45.
Alvesson, M., (2003). Beyont neposivitists, romantics and localists: a reflexive approach to interviews in organisational research. Academy of management review 2003, Vol 28, No 1, 13-33.
Antwi, S. & Hamza, K., (2015). Qualitative and Quantitative Research Paradigms in Business Research: A Philosophical Reflection. European Journal of Business and Management, Vol 7, No 3, 217-225.
Aral, S., Brynjolfsson, E. & Alstyne, M.V., (2012). Information, technology, and information worker productivity. Information Systems Research, Vol 23, No 3, 849-867.
Baker, Z., Krieger, H. & LeRoy, A., (2016). Fear of missing out: Relationships with depression, mindfulness, and physical symptoms. Translational Issues in Psychological Science, Vol 2, No 3, 275-282.
Boyer-Davis, S., (2019). Technostress in accounting professionals: A quantitative
examination of the differences between managers and non-managers. Journal of Accounting and Finance, Vol 19, No 2, 25-41.
Braun, V. & Clarke, V., (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology, Vol 3, No 2, 77-101.
Breaugh, J., Ritz, A. & Alfes, K., (2017). Work motivation and public service motivation: disentangling varieties of motivation and job satisfaction. Public management review, Vol 20, No 10, 1423-1443.
Bryman, A. & Bell, E., (2011). Företagsekonomiska Forskningsfrågor. Vol 2, No 2. Stockholm: Liber AB.
Fuglseth, AM. & Sørebø, Ø., (2014). The effects of technostress within the context of employee use of ICT. Computers in Human Behavior, Vol 40, No 1, 161-170.
Fuster, H., Chamarro, A. & Oberst, U., (2017). Fear of Missing Out, online social networking and mobile phone addiction: A latent profile approach. Aloma: Revista de Psicologia, Ciències de l’Educació i de l’Esport, Vol 35, No 1, 23-30.
King, N. & Brooks, J., (2018). Thematic Analysis in Organisational Research. The Sage Handbook of Qualitative Business and Management Research Methods: Methods and Challenges, Vol 1, No 1, 219-236.
Lavenda, D., (20-07-2016). CMSWire, Workplace FOMO is Real, and Getting Worse. Hämtad 2019-10-17.
https://www.cmswire.com/digital-workplace/workplace-fomo-is-real-and-getting-worse/ Olafsen, H. A., Niemiec, P. A., Halvari, H., Deci, E. L. & Williams, G. C., (2017). On the dark side of work: a longitudinal analysis using self-determination theory. European Journal of Work and Organizational Psychology, Vol 26, No 2, 275-285.
Przybylski, A., Murayama, K., DeHaan C., och Gladwell, V., (2013). Motivation, emotionalism and behaviorist correlates of fear of missing out. Computers in Human Behavior, Vol 29, No 1, 1841-1848.
Ryan, R. M., & Deci, E. L., (2000). Self-determination theory and the facilitation of intrinsic motivation, social development, and well-being. American Psychologist, Vol 55, No 1, 68–78. Ryan, R., (2009). Self-determination Theory and Wellbeing. Wellbeing in Developing
Countries, Vol 1, No 1, 1-2.
Sheldon, K., Turban, D., Brown, K., Barrick, M. & Judge, T., (2003). Applying
self-determination theory to organizational research. Research in Personnel and Human Resources Management, Vol 22, No 1, 357–393.
Slevitch, L., (2011). Qualitative and Quantitative Methodologies Compared: Ontological and Epistemological Perspectives. Journal of Quality Assurance in Hospitality & Tourism, Vol 12, No 1, 73–81.
Tarafdar, M., Tu., Q., & Ragu-Nathan, TS., (2007). The impact of technostress on role stress and productivity. Journal of Management Information Systems, Vol 24, No 1, 301-328. Tarafdar, M., Tu., Q., & Ragu-Nathan, TS., (2011). Impact of technostress on end-user satisfaction and performance. Journal of Management Informations Systems, Vol 27, No 3, 303-334.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Elanders Gotab.
Wang, K., Shu, Q., & Tu, Q., (2008). Technostress under different organizational
environments: An empirical investigation. Computers in Human Behavior, Vol 24, No 6, 3002-3013.
Weiss, R., (2004). In their own words: making the most of qualitative interviews. Contexts, Vol 3, No 4, 44-51.
Yin, P., Ou, C., Davison, R., & Wu, J., (2018). Coping with mobile technology overload in the workplace. Internet Research, Vol 28, No 5, 1189-1212.
9. Bilagor
9.2 Bilaga 2 - Intervjuguide
Inledning
Kort presentera syftet med vår studie. Förklara att intervjun är anonym, det vill säga att inget namn kommer nämnas eller roll som kopplar till personen i fråga. Förklara att vi kommer spela in intervjun och sedan transkribera i syfte att senare kunna analysera datan. Förklara att intervjun är semistrukturerad och att det finns utrymme för respondenten att prata fritt. Informera om att vi uppskattar största möjliga ärlighet. Signera intervjuavtal.
Intervjufrågor Generella uppgifter
Hur gammal är du?
Har du någon utbildning på universitetsnivå? Om ja, vad har du studerat? Beskriv din arbetsroll?
SDT
Hur ser en vanlig arbetsdag ut för dig?
(Försök få svar på hur personen arbetar, hur rasterna spenderas, etc.)
I ditt arbete, hur mycket upplever du att du styr dina arbetsuppgifter och dagar själv? Hur väljer du att utföra dina arbetsuppgifter?
(autonomi)
Upplever du att du att du kan utföra ditt arbete effektivt och korrekt? Hur uppmärksammas ditt arbete från andra?
(kompetens)
Hur upplever du gruppdynamiken på ditt arbete? Finner du stöd hos dina kollegor? (samhörighet)
Teknostress
Hur upplever du användandet av teknik och system på din arbetsplats? (Ha femfaktorskalan i åtanke här)
Hur upplever du att det idag ständigt finns uppdaterad tillgång till information? (information overload)
Hur jobbar du, dator eller fler enheter? Fokusera på en uppgift i taget? Vilken funktion fyller din arbetstelefon?
(interruption overload)
Arbetsrelaterad FOMO
När du är på möten, har du med mobilen då? Om det ringer/plingar, vad gör du?
Hur gör du på rasten? Vad tar du med dig? Hur kopplar du bort från jobbet? Gör du det? Är du uppkopplad till jobbet utanför arbetstid? Tex kommer du på dig själv med att kolla mail på ledig tid?
Känner du en strävan efter att alltid vara nåbar för dina kollegor och chefer? Känner du ett behov av att ha koll på vad som sker på arbetet?
Hur motiverar du att du arbetar utanför arbetstid?
Arbetstillfredsställelse
Vad känner du inför ditt arbete?
Om du bortser från chefer, kollegor och företaget i övrigt, hur påverkar tekniken och den konstanta uppkopplingen din arbetstillfredsställelse?
Stockholm University SE-106 91 Stockholm Tel: 08 – 16 20 00 www.sbs.su.se