Genom arbetets semistrukturerade intervjuer, tillgång till unikt material i form av självkänsloprogrammets manual samt en fördjupning i Scheffs emotionssociologiska perspektiv upplever jag att jag fått en ökad förståelse för självkänslans betydelse, inte bara inom missbruksvården utan även generellt för självkänslan som emotion. Jag har under arbetets gång blivit väl medveten om självkänslans betydelse i relation till ett substansmissbruk. Jag har också blivit mer uppmärksam på den koppling skam kan ha till självkänsla vilket gjort att jag observerar mina medmänniskors emotionella agerande i sociala interaktioner utifrån ett emotionssociologiskt synsätt.
I takt med mina reflektioner av hur skam påverkar oss har jag också reagerat över hur svårt det kan vara att ta sig ur en skamfylld situation. Något annat jag uppmärksammat är den tid det kan ta att stärka självkänslan, samtidigt som den snabbt kan försämras beroende på vilken grad av skam en individ utsätts för. Jag har under arbetets gång även reflekterat över att kognitiv förmåga och skam kan vara ett hinder för deltagare i programmet. Och i ljuset av dessa reflektioner har en del frågor väckts.
En fråga som uppstått är om självkänsloprogrammets två sessioner kring temat skam är tillräckligt för att bearbeta konsekvenserna av de skamkänslor klienterna, enligt studiens intervjupersoner, upplever? En annan fråga som väckts, har med situationen där en klient lämnat programmet och några vill gå programmet igen att göra. Intervjupersonerna
berättar vad dem tror det beror på men den fråga som väckts hos mig är om programmet verkligen är anpassat för alla? Jag tror att självkänsloprogrammet är en viktig del inom missbruksvården- Programmet behövs då studiens resultat ändå beskriver hur en viktig och betydelsefull förändringsprocess påbörjas hos klienterna som deltar. Men behöver programmet förändras eller anpassas för att klienter ska stanna kvar i programmet eller inte känna behov av att gå det igen? Vilka förbättringar kan göras för att klara av att möta klienterna där de befinner sig och för att hjälpa dem i den många gånger jobbiga och svåra förändringsprocess de går igenom?
I denna fallstudie har behandlarnas upplevelse av självkänsloprogrammets inverkan på klienterna analyserats. För att få en mer rättvis bild av självkänsloprogrammets inverkan bör klienternas upplevelse av programmet också undersökas, vilket kräver ytterligare forskning inom området. För att bringa klarhet i och få en förståelse för den förändringsprocess som påbörjas i programmet kan en komparativ studie av olika insatser inom missbruksvården genomföras. Ett sätt att ta del av klienternas upplevelse av programmet, kan vara en kvantitativ studie i form av enkäter med utvärderande frågor.
9 Referenser
Behandlare ett, Västervik 20180223
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber Codex (2018) regler och riktlinjer för forskning
http://www.codex.vr.se/forskarensetik.shtml [hämtad 2018-03-08]
Dalgas-Pelish, Peggy (2006). “Effects of a Self-Esteem Intervention Program on School- Age Children”, Pediatric nursing, vol. 32, nr. 4, ss. 341-348
Denscombe, Martyn (2016). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt
inom samhällsvetenskaperna. 3., rev. och uppdaterade uppl. Lund: Studentlitteratur
Djurfeldt, Göran, Larsson, Rolf & Stjärnhagen, Ola (2010). Statistisk verktygslåda 1:
samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. 2. uppl. Lund:
Studentlitteratur
Donnelly Joseph, Young Michael, Pearson Rebecca, Penhollow Tina M, Hernandez Aida (2008). “Area Specific Self-Esteem, Values, and Adolescent Substance Use”, Journal of
Drug Education, vol. 38 nr. 4, ss. 389–403
Ersögütçü Filiz & Karakas Sibel Asi. (2016). “Social Functioning and Self-Esteem of Substance Abuse Patients”, Archives of Psychiatric Nursing, vol. 30, nr. 5, ss. 587-592.
Goffman, Erving (1967). Interaction ritual: essays on face-to-face behavior. Anchor Books ed. Garden City, N.Y.: Doubleday
Folkhälsomyndigheten (2016) skadeverkningar
https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/alkohol-narkotika- dopning-tobak-och-spel-andts/alkohol/skadeverkningar/ [hämtad 2018-02-28]
Folkhälsomyndigheten (2008) Tänk efter i vilket sällskap du berusar dig. Handledning https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/6be6fec2fc7741af93494e10e7286d d0/handledning-tank-efter-i-vilket-sallskap-du-berusar-dig.pdf [hämtad 2018-03-08]
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. 3. [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Lindberg, Odd (1998). Emotioner, sociala band och ritualer: en kvalitativ analys av
narkotikakarriärer = [Emotions, social bonds and rituals]: [a qualitative analys is of drug careers]. Diss., Göteborg Universitet.
Merriam, Sharan B. (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur
Meeuwisse Anna, Swärd Hans, Eliasson-Lappalainen Rosmari & Jacobsson Katarina (red.) (2008). Forskningsmetodik för socialvetare. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur Olsson, Henny & Sörensen, Stefan (2011). Forskningsprocessen: kvalitativa och
kvantitativa perspektiv. 3. uppl. Stockholm: Liber
Scheff, Thomas J. (1997). Emotions, the social bond, and human reality: part/whole
analysis. Cambridge: Cambridge University Press
Scheff, Thomas J & Starrin, Bengt (2013). Ett emotionssociologiskt perspektiv på sociala problem: skam och utsatthet. I Meeuwisse, Anna & Swärd, Hans (red.). Perspektiv på
sociala problem. 2., omarb. utg. Stockholm: Natur & kultur
Scheff, Thomas J. (1994). Microsociology: discourse, emotion and social structure. Pbk ed. Chicago: Univ. of Chicago Press
Scheff, J. Thomas (2000). Shame and the Social Bond: A Sociological Theory,
Sociological Theory, vol. 18, nr. 1, ss. 84-99.
SFS 2001:453 Socialtjänstlag https://www.riksdagen.se/sv/dokument-
lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453 [hämtad 2018-03-08]
SFS 2003:460 Lag om etikprövning av forskning som avser människor
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag- 2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460 [hämtad 2018-03-21]
Silverman, David (red.) (2016). Qualitative research. 4. ed. London: SAGE
Stafström, Sven (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet
Trost, Jan (2010). Kvalitativa intervjuer. 4., [Omars.] uppl. Lund: Studentlitteratur Upphovskvinnan, Västervik, samtal 20180223
Woodward, V.H. Vanessa, Misis Marcos Luis, & Griffin, O. Hayden, (2014). “Examining the effects of social bonds and shame on drug recovery within an on-line support community”, Deviant Behavior, vol. 35, nr 11, ss. 938-958.
http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.1080/01639625.2014.901054 Retrieved from http://proxy.lnu.se/login?url=https://search-proquest- com.proxy.lnu.se/docview/1667951797?accountid=14827