I början av uppsatsarbetet gjordes valet vilken slags kvalitativa intervjuer som skulle genomföras för att kunna besvara forskningsfrågorna. Gruppintervjuer övervägdes, men då uppsatsens fokus smalnades av och hamnade på läsupplevelser gjordes avvägningen att individuella semi-strukturerade intervjuer skulle genomföras. Som
datainsamlingsmetod för den här studien har den semi-strukturerade intervjun upplevts som mycket lämplig. Genomförandet av intervjuerna var uppsatsarbetets höjdpunkt och de åtta respondenterna var öppna, intresserade och gjorde sitt yttersta för att svara på intervjufrågorna och berätta om sina upplevelser av e-böcker. Intervjuerna gav ett rikligt och ibland även överraskande resultat. Dock är alla intervjustudier beroende av att det finns respondenter som kan tänka sig att delta. Arbetet med att få tag på respondenter till den här studien var tidskrävande och mödosamt. Nya sätt att hitta deltagare fick utvecklas gång på gång när den föregående metoden inte gav resultat. Den från början tilltänkta ålderskategorin 16-25 fick utökas med några år vilket bidrog till att ett par respondenter som visat intresse kunde delta. Flera personer som anmälde intresse valde sedan att inte delta på grund av tidsbrist. En person bokade in en tid men dök inte upp. Det kan upplevas beklagligt att det inte gick att få en jämnare könsfördelning och ännu större åldersspridning bland deltagarna. Endast en man valde att delta, och inga personer under nitton år finns representerade i respondentgruppen. Med en större spridning och jämnare könsfördelning kan det antas finnas fler perspektiv representerade i studien, vilket kan ge en större förståelse och bredd i forskningen. Samtidigt uppnåddes en relativt bred spridning i ålder bland respondenterna och samtliga deltagare bidrog med ett eget unikt perspektiv. Fokus för studien var aldrig på något vis att jämföra män och kvinnors läsupplevelser varpå en jämn könsfördelning inte kan anses som centralt för studiens resultat. Som nämndes ovan så var respondenterna som deltog intresserade, öppna och bidrog med spännande synvinklar.
Redovisningen av resultat och analys gjordes tematiskt enligt fyra teman med
underteman. För en större betoning på livsvärld hade en annan möjlig metod varit att redovisa varje respondents upplevelser för sig i form av läsarporträtt. Valet att redovisa resultatet tematiskt berodde flera anledningar, främst på grund av att det sågs som en bra metod för att belysa olika aspekter av upplevelserna, utifrån den fenomenologiska metod som Bjurwill behandlar (1995). Dessutom fanns en önskan att kunna ställa de olika upplevelserna mot varandra för att tydligt urskilja likheter och skillnader.
Dessutom upplevdes materialet från de åtta intervjuerna som omfångsrikt och tematisk presentation ansågs som ett bra sätt för att få en övergripande blick av det mest
Det teoretiska ramverket upplevdes som lämpligt och behjälpligt för studien. Fenomenologin bidrog med ett par glasögon som var till hjälp under hela uppsatsarbetet, från utformandet av forskningsfrågorna till genomförandet av intervjuerna och i analysen. Svårigheten med fenomenologin har varit att ta ett steg tillbaka och uttryckligen diskutera den i samband med resultatet. Fenomenologin med fokus på upplevelserna har varit det som har genomsyrat hela arbetsprocessen.
Livsvärldsfenomenologin har varit ett komplement, menat att belysa hur upplevelser påverkas av tidigare erfarenhet. Begreppen embodied reading och haptisk dissonans har varit mycket användbara för att diskutera och reflektera kring respondenternas
upplevelser av läsning i olika format. De båda begreppen har hjälpt till att ge perspektiv och förståelse av upplevelserna på ett vis som fenomenologin ensam inte hade kunnat göra.
Den här uppsatsen ger bara en liten bild av hur några unga vuxna upplever e-boksläsning. Mer forskning behövs på området. Från den tidigare forskning som presenteras i den här uppsatsen kan man se att det finns framförallt två typer av studier. Dels de studier som låter en grupp deltagare läsa en kortare text i digitalt format och sedan testar deras läsförståelse eller läsupplevelser. Den andra sortens studier liknar den här uppsatsen, där respondenter intervjuas om sina upplevelser eller åsikter. En mer omfattande studie som tar inspiration från båda typer av undersökningar efterfrågas. Det vore mycket intressant med en studie där en grupp läsare följs under en längre period. Där respondenterna får möjlighet att läsa hela romaner i e-boksformat med olika läsverktyg. På så vis finns möjlighet att testa läsförståelse och läsupplevelse, och huruvida dessa påverkas av olika läsverktyg. Genom arbetet med den här uppsatsen har ett intresse för storläsare utvecklats. Det är en mycket spännande grupp att studera i relation till e-boksläsning. Förslagsvis skulle de kunna utgöra hela respondentgruppen i en sådan studie som föreslagits här.
8. Sammanfattning
E-böcker har slagit igenom stort på den engelskspråkiga marknaden men i Sverige är vi fortfarande tidigt i spridningsprocessen av e-böcker. Den största andelen e-boksläsare i Sverige är unga vuxna mellan 16-29 år. Forskning har visat att den djupläsning som kan uppnås vid läsning av tryckta texter inte är möjlig vid digital läsning, att läsförståelsen blir lidande och att läsare ofta blir distraherade lättare än vid läsning av tryckta texter. Internationell forskning gällande unga vuxnas läsupplevelser av, och syn på, e-böcker visar olika och ibland motsatta resultat. En del studier visar att unga vuxna föredrar tryckta böcker framför e-böcker medan andra studier visar att unga vuxna uppskattar läsupplevelsen som e-böcker ger. Behov finns för forskning kring unga vuxnas upplevelser av e-boksläsning i en svensk kontext. Uppsatsens syfte är att bidra till en fördjupad förståelse kring unga vuxnas läsupplevelser av, och föreställningar om, e-böcker, genom att undersöka unga vuxnas reflektioner kring e-boken och om deras upplevelser av läsning i olika format. För att uppnå syftet utformades fyra
forskningsfrågor: Vilka föreställningar har unga vuxna kring e-böcker? Hur beskriver unga vuxna läsupplevelsen av e-böcker jämfört med tryckta böcker? Vilka faktorer uttrycker de påverkar läsupplevelsen? I vilka sammanhang och i vilka genrer anser unga vuxna att e-boken är att föredra framför den tryckta boken?
Kvalitativa semi-strukturerade intervjuer genomfördes med åtta unga vuxna i åldrarna 19-27 år med erfarenhet av e-boksläsning. Intervjuerna analyserades tematiskt enligt en analysmodell utformad särskilt för uppsatsen. Uppsatsen teoretiska ramverk består av fenomenologi med fokus på essensen i upplevelser med bistånd av
livsvärldsfenomenologi. Begreppen haptisk dissonans och embodied reading användes för att förstå och diskutera respondenternas upplevelser av läsning i olika format. Resultatet visar att unga vuxna generellt sett är positivt inställda till e-böcker och att de uppskattar e-bokens smidighet och flexibilitet. Majoriteten av respondenterna upplever att möjligheten att bli uppslukad i en berättelse är lika vid läsning av e-böcker som tryckta böcker. Många upplever att läsupplevelsen skiljer sig mellan e-böcker och tryckta böcker. En läsupplevelse bygger på mer än interaktionen med texten. Den taktila upplevelsen av att ta i en bok, den kroppsliga aspekten av läsningen samt den
emotionella relationen till tryckta böcker som många upplever kan påverka läsupplevelsen. Tre respondenter upplever att e-böcker ger en bättre kroppslig läsupplevelse än tryckta böcker. Halva respondentgruppen anser att e-böcker ger en bättre eller lika bra läsupplevelse som tryckta böcker medan den andra halvan upplever att tryckta böcker ger den bästa läsupplevelsen. I analysen har två förhållningssätt till e-böcker identifierats, där halva respondentgruppen ser e-boken som ett sämre alternativ till den tryckta boken och den andra halvan ser e-boken som en förlängning av den
tryckta boken, ytterligare ett format där de kan ta del av berättelser. Dessa två förhållningssätt kan vi kalla ’e-boken som sämre alternativ’ och ’e-boken som
förlängning’. Flera respondenter läser böcker regelbundet och en läser uteslutande e-böcker, samtliga av dessa är storläsare. De flesta respondenter upplever att läsverktyget påverkar läsupplevelsen vid läsning av e-böcker. Majoriteten föredrar läsplattor eller surfplattor.
Referenser
Appleyard, J.A. (1994). Becoming a reader. Cambridge: Cambridge University Press. Baron, N. (2015). Words Onscreen. The Fate of Reading in a Digital World. New York: Oxford University Press.
Balling, G. (2009). Litterær æstetisk oplevelse. Læsning, læseoplevelser og
læseundersøgelser: en diskussion af teoretiske og metodiske tilgange
(Doktorsavhandling, Danmarks Biblioteksskole).
Bergström, A. & Höglund, L. (2013). Tidiga läsare av e-böcker. I L. Weibull, H. Oscarsson & A. Bergström (Red.), Vägskäl. (s. 257-367). Göteborgs universitet: SOM-institutet.
Bergström, A. & Höglund, L. (2014). E-boken: möjligheter och hinder. I A. Bergström & H. Oscarsson (Red.), Mittfåra & marginal. (s. 239-252). Göteborgs universitet: SOM-institutet.
Bergström, A. & Höglund, L. (2015). E-boken – i skuggan av den tryckta. I A.
Bergström, B. Johansson, H. Oscarsson & M. Oskarson (Red.), Fragment (s. 481-493). Göteborgs universitet: SOM-institutet.
Berndtsson, I., Claesson, S., Friberg, F., & Öhlén, J. (2007). Issues about Thinking Phenomenologically while Doing Phenomenology. Journal of Phenomenological
Psychology, 38. 256-277.
Bjurwill, C. (1995). Fenomenologi. Lund: Studentlitteratur.
Borg, A. (2013a). Läsning i den digitala tidsåldern. I J. Björkman & B. Fjæstad (Red.),
Läsning. (s.165-175.) Göteborg: Makadam.
Borg, A. (2013b). Lättläst, kortläst, snabbläst. Litteratur i det lilla formatet i digitaliseringens tidevarv. Tidskrift för litteraturvetenskap, 2, 83-96.
Bryman, A. (2012). Social Research Methods. Oxford: Oxford University Press. Bury, L. (2013, November 25). Young adult readers ”prefers printed to e-books”: Survey finds that 62% of 16 to 25-year-olds prefer traditional books over their digital equivalents. The Guardian. Hämtad från http://www.theguardian.com
Carlsson, U., & Johannisson, J. (2012). Läsarnas marknad, marknadens läsare: en
forskningsantologi utarbetad för Litteraturutredningen. Göteborg: Nordicom.
Chartier, R. (1998). Läsare i det långa perspektivet - från codex till bildskärm. I M. Björkman (Red.), Böcker och bibliotek: bokhistoriska texter (s.297-311). Lund: Studentlitteratur.
Costelloe, T.M. (1996). Between the Subject and Sociology: Alfred Schutz’s phenomenology of the Life-World. Human Studies, 19. 247-266.
Elib. (2016). Stabil ökning för digital läsning. Hämtad 16 maj 2016, från Elib, http:// www2.elib.se/elibs-blogg/arkiv/2810.
Fredriksson, U. (2012). Hur 15-åringars läsning förändrats mellan 2000 och 2009. Resultat från PISA-undersökningarna. I U. Carlsson & J. Johannisson (Red.), Läsarnas
marknad, marknadens läsare: en forskningsantologi utarbetad för litteraturutredningen.
(s.81-94). Göteborg: Nordicom.
Friese, E.E.G. (2012). E-books, E-readers and the Questions They Kindle. Knowledge
Quest, 41(1), 66-67.
Gerlach, J., & Buxmann, P. (2011). Investigating the acceptance of electronic books: The impact of haptic dissonance on innovation adoption. ECIS 2011 proceedings, 141. Höglund, L. (2012). Bokläsning i skiftet mellan traditionella och digitala medier. I U. Carlsson & J. Johannisson (Red.), Läsarnas marknad, marknadens läsare: en
forskningsantologi utarbetad för litteraturutredningen. (s.39-80). Göteborg: Nordicom.
Kulturutskottet. (2013). En bok är en bok är en bok? - en fördjupningsstudie av
e-böckerna idag (Rapport från riksdagen 2013/14:RFR3). Stockholm: Riksdagstryckeriet.
Kurschus, S. (2015). European Book Cultures: diversity as a challenge. Wiesbaden: Springer VS.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Liu, Z. (2005). Reading behaviour in the digital environment: Changes in reading over the past ten years. Journal of Documentation, 6(6), 700-712.
Mackey, M. (2011). The Case of the Flat Rectangles: Children's Literature on Page and Screen. International Research in Children's Literature, 4(1), 99-114.
Mangen, A. (2008). Hypertext fiction reading: Haptics and immersion. Journal of
research in reading, 31(4). 404-419.
Mangen, A. (2013a). The digitisation of narrative reading. Theoretical considerations and empirical evidence. In J. Kircz & A. van der Weel (Eds.) The Unbound Book (pp. 91-106). Amsterdam: Amsterdam UP.
Mangen, A (2013b). Putting the body back into reading. Cursiv, 11. 11-32.
Mangen, A., & Kuiken, D. (2014). Lost in the iPad: Narrative engagement on paper and tablet. Scientific Study of Literature, 4(2).
Mangen, A., Walgermo, B.R., & Bronnick, K. (2013). Reading linear texts on paper versus computer screen: Effects on reading comprehension. International Journal of
Educational Research, 58, 61-68.
Merleau-Ponty, M. (2002[1962]). Phenomenology of Perception. London: Routledge. Merga. M (2014) Are teenagers really keen digital readers? Adolescent engagement in Ebook Reading and the relevance of paper books today. English in Australia, 49(1), 27-37.
Moyer, J. E. (2011).”Teens don’t read books anymore”: A study of differences in interest
and comprehension across formats. (Ph.D. Dissertation, University of Minnesota.) Från
http://readingformatchoicesdissertation.pbworks.com/w/page/13173332/FrontPage. Nilsson, S.K. (2014). Reading in a changing society: Some impact in the Swedish context. I M. Lauristin & P. Vihalemm (Ed.), Reading in changing society (pp.118-132). Tartu: University of Tartu Press.
Nilsson, S.K. (2015). Internetgenerationens syn på fiktionsläsning - samtal mellan unga vuxna i fokusgrupper. I M. Tengberg & C. Olin-Scheller (Red.), Svensk forskning om
läsning och läsundervisning. Lund: Gleerups.
Nordicom. (2014a). Bokläsning i befolkningen 9-79 år en genomsnittlig vecka
1994-2014. Hämtad 1 maj, 2016, från Nordicom http://nordicom.gu.se/sv/mediefakta/
mediestatistik.
Nordicom. (2014b). Bokläsning i befolkningen 9-79 år under det senaste året 2014. Hämtad 1 maj, 2016, från Nordicom http://nordicom.gu.se/sv/mediefakta/mediestatistik. Nordicom. (2014c). Access to various media equipment plus newspaper subscription at
home 2004-2014. Hämtad 29 mars, 2016, från Nordicom http://nordicom.gu.se/sv/
mediefakta/mediestatistik.
Nordström, A. (2015, 31 januari). När de unga får välja ökar farten och känslorna.
Dagens Nyheter. Hämtad från http://www.dn.se
Ong, W.J. (1991). Muntlig och skriftlig kultur: teknologiseringen av ordet. Göteborg: Anthropos.
Park, E., Sung, J., & Cho, K. (2013). Reading experiences influencing the acceptance of e-book devices. The Electronic Libary, 33(1), 120-135.
Pettersson, T., Nilsson, S.K., Wennerström Wohrne, M., & Nordberg, O. (2015).
Litteraturen på undantag? Unga vuxnas fiktionsläsning i dagens Sverige. Göteborg,
Stockholm: Makadam.
Rose, E. (2011). The phenomenology of on-screen reading: University students' lived experience of digitised text. British Journal of Educational Technology, 42(3), 515-526.
Rowsell, J. (2014). Toward a phenomenology of contemporary reading. Australian
Journal of Language and Literacy, 37 (2), 117-127.
Russel Williams, I. (2014, July 31). What are YA books? And who is reading them? The
Guardian. Hämtad från http://www.theguardian.com
Schutz, A. (Ed.). (1970). Collected papers. 3, Studies in phenomenological philosophy. The Hague: M. Nijhoff.
Snowball, C. (2008). Teenagers Talking about Reading and Libraries. Australian
Academic & Rese- arch Libraries, 39(2), 106-120. DOI:
10.1080/00048623.2008.10721336.
States, B.O. (2006). The Phenomenological Attitude. I J.G. Reinelt & J.R. Roach.
Critical Theory and Performance. Ann Arbor: University of Michigan press.
Szklarski, A. (2015). Fenomenologi. I A. Fejes & R. Thornberg (Red.), Handbok i
kvalitativ analys. (2., utök. uppl., s.131-147). Stockholm: Liber.
Tveit, Å K. (2012). Reading Habits and Library Use Among Young Adults. New Review
of Children’s Literature and Librarianship, 18(2), 85-104. DOI:
10.1080/13614541.2012.714341.
Tveit, Å.K., & Mangen, A. (2014). A joker in the class: Teenage reader’s attitudes and preferences to reading on different devices. Library & Information Science Research,
36, 179-184.
Vetenskapsrådet. (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Westin, J. (2013). Loss of Culture: New media forms and translation from analogue to digital books. Convergence, 19(2), 129-140.
Wildemuth, B. (2009). Applications of Social Research Methods to Question in
Information and Library Science. Westport, CT.:Libraries Unlimited.
Wolf, M. & Barzillai, M. (2009). The importance of deep reading. Education
Leadership, 66(6), 32-37.
Wolf, M. (2008). Proust and the squid: the story and science of the reading brain. New York: Harper Perennial.