Denna studie ämnar beskriva grundskollärare i årskurserna 4–6 attityder till implementeringen av programmering i matematikämnet. För att besvara studiens syfte har lärares uppfattningar och beskrivningar av programmering tolkats och analyserats. Studien tydliggör hur essentiellt det är att reflektera över attityders påverkan på den egna yrkesprofessionen. Resultat visar att lärares upplevelser av sin egen förmåga att undervisa programmering påverkar hur attityder till ett ämne upplevs. Eftersom programmering är ett relativt nytt område som införs i matematikämnet från hösten år 2018 understryker det vikten av att våga pröva sig fram.
Resultatet i studien visar vidare att det finns ett samband mellan lärares ämnesdidaktiska kunskaper och benägenhet att integrera programmering på ett meningsfullt sätt. Lärarna som upplevde en hög nivå av self-efficacy hade också goda ämneskunskaper inom programmering och var därmed mer benägna att integrera programmering i sin undervisning. Eftersom egna upplevda erfarenheter av liknande situationer kan bidra till att lärares self-efficacy ökar understryker detta hur meningsfullt det är att ständigt våga pröva för att utvecklas i sin lärarroll.
Forskning (se Çelik, 2017; Player-Koro, 2012) styrker även detta och menar att lärares benägenhet och tilltro till sin förmåga är avgörande aspekter för elevers lärande och undervisning. Om lärare intar en hög grad av self-efficacy genererar det troligtvis i positiva attityder och att hon använder programmering på ett meningsfullt sätt i sitt pedagogiska arbete, vilket även gynnar elevernas lärande. Eftersom det saknas forskning som specifikt riktas till den svenska grundskolans progression inom programmering kan denna studie även bidra till att ge stöd till verksamma lärare som planerar att integrera programmering i matematikundervisningen.
Förslag till fortsatt forskning
Avsaknaden av forskning i den svenska grundskolan inom programmering i matematikämnet är stor, vilket understryker att mer forskning bedrivs som specifikt inriktas till den svenska
44
grundskolan. Eftersom utbildningen enligt SFS (2010:800) ska vila på beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund understryker detta vikten av att forskning bedrivs inom programmering både ur ett elev- och lärarperspektiv. Denna studie har bidragit med ökade kunskaper kring lärares attityder till programmering i matematikämnet men då enbart ur ett lärarperspektiv. Inför framtiden hade det varit intressant att utföra en liknande studie och jämföra både elevers och lärares attityder till programmering i matematikämnet. Även elevers lärande inom programmering vore ett intressant område att studera framöver.
45
Referenser
Alexandersson, M. (1994). Den fenomenografiska forksningsansatsens fokus. I B. Starrin., & P-G.
Svensson (Red.), Kvalitativ metod och vetenskapsteori (s. 111-138). Lund: Studentlitteratur.
Backman, Y., Gardelli, T., Gardelli, V., & Persson, A. (2012). Vetenskapliga tankeverktyg: till grund för akademiska studier. Lund: Studentlitteratur.
Balanskat, A., & Engelhardt, K. (2015). Computing our future: Computer programming and coding. Priorities, school, curricula and initiatives across Europe. Brussels: European Schoolnet.
Bandura, A. (1997). Self-efficacy: the exercise of control. Basingstoke: W. H. Freeman.
Barefoot Computing. (2014). Computational Thinking. Hämtad 2018-02-26 från
https://barefootcas.org.uk/barefoot-primary-computing-resources/concepts/computational-thinking/
Björkman, K. (2015, 9 mars). Finland uppgraderar. Origo. Hämtad från http://www.lararnasnyheter.se/origo/2015/03/09/finland-uppgraderar
Bocconi, S., Chioccariello, A., Dettori, G., Ferrari, A., & Engelhardt, K. (2016). Developing computitional thinking in compulsory education - Implications for policy and practice.
Publications Office of the European Union, 3-66. doi: 10.2791/792158
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2., [rev.] uppl.). Malmö: Liber.
Calao, L. A., Moreno-León, J., Correa, H. E., & Robles, G. (2015). Developing Mathematical Thinking with Scratch An Experiment with 6th Grade Students. Springer International Publishing, 17-27.doi:10.1007/978-3-319-24258-3_2
Çelik, M. (2017). Examination of the Relationship between the Preschool Teachers’ Attitudes towards Mathematics and the Mathematical Development in 6-Year-Old Preschool Children.
Journal of Education and Learning, 6(4), 49-56. doi: 10.5539/jel.v6n4p49.
Clements, D.H. (2002). Computers in Early Childhood Mathematics, Contemporary Issues in Early Childhood, 3(2), 160-181. doi: https://doi.org/10.2304/ciec.2002.3.2.2
Clements, D.H. & Gullo, D.F., (1984). Effects of Computer Programming on Young Children’s Cognition, Journal of Educational Psychology, 76(6), 1051-1058. doi:
10.1037/0022-0663.76.6.1051
Dahlgren, L.O., & Johansson, K. (2015). Fenomenografi. I A. Fejes. & R. Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys (2., rev och uppdaterade uppl., s.162-175) Stockholm: Liber.
Einarsson, J. (2009). Språksociologi. Lund: Studentlitteratur
Europeiska kommissionen. (2007). Nyckelkompetenser för livslångt lärande. En Europeisk referensram. Luxemburg: Byrån för Europeiska gemenskapens officiella publikationer.
46 Hämtad 2018-01-08 från
https://center.hj.se/download/18.364f88fa12fd35278838000423/1440138058184/keycomp_sv .pdf
Eysenck, M. (Red.). (2000). Psykologi: ett integrerat perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Fahlén, Å. (2017, 8 september). ”Åtta av tio mattelärare osäkra på programmering”.
NyTeknik. Hämtad från https://www.nyteknik.se/opinion/atta-av-tio-mattelarare-osakra-pa-programmering-6869380
Fessakis, G., Gouli, E., & Mavroudi, E. (2013). Problem Solving by 5-6 Years Old
Kindergarten Children in a Computer Programming Environment: A case study. Computers &
Education, 63, 87–97. doi: 10.1016/j.compedu.2012.11.016
Helenius, O., & Jahnke, A. (2011). På kurs med nya planer. Nämnaren, 3, 3–8.
Helenius, O., Misfeldt, M., Rolansson, L., & Ryan, U. (2017) Om programmering i matematikundervisningen. Stockholm: Skolverket. Hämtad 2018-02-14 från
https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api-
v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/0- digitalisering/Grundskola/428_matematikundervisningmeddigitalaverktygII_%C3%A5k4-
6/del_01/Material/Flik/Del_01_MomentA/Artiklar/MA2_4-6_01A_01_omprogrammering.docx
Hilton, A. (2016). Engaging Primary School Students in Mathematics: Can iPads Make a Difference? International Journal of Science and Mathematics Education. 14(7)1-23. doi:
10.1007/s10763-016-9771-5
Howard, S. K., & Mozejko, A. (2015). Teachers: technology, change and resistance. I M.
Henderson., & G. Romeo. (Red.). Teaching and Digital Technologies: Big Issues and Critical Questions. (307–317). Port Melbourne, Australia: Cambridge University Press.
Jedeskog, G. (2005). Ch@nging school: implementation of ICT in Swedish school, campaigns and experiences 1984–2004. Uppsala: Pedagogiska institutionen, Uppsala universitet.
Kalelioglu, F., & Gülbahar, Y. (2014). The Effects of Teaching Programming via Scratch on Problem Solving Skills: A Discussion from Learners' Perspective. Informatics In Education, 13(1), 33–50.
Kjällander, S., Åkerfeldt, A., & Petersen, P. (2015). Översikt avseende forskning och erfarenheter kring programmering i förskola och grundskola. Hämtad 2018-01-16 från
http://omvarld.blogg.skolverket.se/wp-content/uploads/sites/2/2016/06/oversikt_programmering_i_skolan.pdf
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun (2. uppl.). Lund:
Studentlitteratur
47
Kihlström, S. (2007). Fenomenografi som forskningsansats. I Dimenäs, J (Red.), Lära till lärare: att utveckla läraryrket – vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metod.
(s.157–173). Stockholm: Liber.
Lundgren, L., & Lökholm, K. (2006). Motivationshöjande samtal i skolan: att motivera och arbeta med elevers förändring. Lund: Studentlitteratur
Mannila, L. (2017). Att undervisa programmering i skolan: varför, vad och hur?. Lund:
Studentlitteratur.
Mannila, L., Dagiene, V., Demo, B., Grgurina, N., Mirolo, C., Rolandsson, L., & Settle, A.
(2014). Computational Thinking in K-9 Education. Annual Joint Conference Integrating Technology into Computer Science Education, 1-29. doi: 10.1145/2713609.2713610
Marton, F., & Booth, S. (2000). Om lärande. Lund: Studentlitteratur.
Nationalencyklopedin [NE]. (2018). Programmering. Tillgänglig:
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/programmering
Nilsson, P. (2017, 2 maj). Digitala verktyg för att förstärka matematikundervisningen.
Skolforskningsinstitutet. Hämtad 2018-02-20 från
http://www.skolfi.se/forskningsfinansiering/beviljade-forskningsprojekt/digitala-verktyg-for-att-forstarka-matematikundervisningen/
Olafson, L., & Schraw, G. (2006). Teachers’ beliefs and practices within and across domains.
International Journal of Educational Research, 45(1-2), 71–84. doi:
10.1016/j.ijer.2006.08.005
Papert, S. (1980). Mindstorms. Children, Computers and Powerful Ideas. Basic Books, Inc.
Publishers, New York
Patel, R., & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. (4., [uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Pehkonen, E. (2001). Lärares och elevers uppfattningar som en dold faktor i matematikundervisningen. I Grevholm, B. (Red.), Matematikdidaktik: ett nordiskt perspektiv (s.230–253). Lund: Studentlitteratur.
Player-Koro, C. (2012). Factors Influencing Teachers’ Use of ICT in Education. Education Inquiry, 3(1), 93-108. doi: 10.3402/edui.v3i1.22015
Regnell, B., & Pant, L. (2014). Teaching programming to young learners using Scala and Kojo.
I LTHs Pedagogiska Inspirationskonferens (8). Lund Universitet.
Regeringskansliet. (2017a). För ett hållbart digitaliserat Sverige- en digitaliseringsstrategi.
Hämtad 2018-01-21 från
http://www.regeringen.se/49adea/contentassets/5429e024be6847fc907b786ab954228f/digitali seringsstrategin_slutlig_170518-2.pdf
48
Regeringskansliet. (2017b). Stärk digital kompetens i läroplaner och kursplaner. Hämtad 2018-01-16 från http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2017/03/starkt-digital-kompetens-i-laroplaner-och-kursplaner/
Rolandsson, L. (2015). Programmed on Not: A study about programming teachers´ beliefs and intentions in relation to curriculum. (Doktorsavhandling, Kungliga Tekniska Högskolan, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier). Från
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:791197/FULLTEXT02.pdf
Ryve, A. (2006). Vad är kunskap i matematik. Nämnaren (2), 7–9
Saeli, M., Perrenet, J., M. G Jochems, W., & Zwaneveld, B. (2011). Teaching Programming in Secondary School: A Pedagogical Content Knowledge Perspective. Informatics In
Education, 10(1), 73–88.
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolverket (2016a). Digital kompetens och programmering ska stärkas i skolan. Hämtad 2018-01-22 från https://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-ochkurser/nyhetsarkiv/nyheter- 2016/nyheter-2016-1.247899/digitalkompetens-och-programmering-ska-starkas-i-skolan-1.247906
Skolverket. (2016b). IT-användning och IT-kompetens i skolan. Hämtad 2018-01-17 från http://www.skolverket.se/publikationer?id=3617
Skolverket. (2017a). Få syn på digitaliseringen på grundskolenivå. Ett kommentarmaterial till läroplanerna för förskoleklass, fritidshem och grundskoleutbildning. Hämtad 2018-01-19 från https://utbildningar.skolverket.se/documents/33819/34091/F%C3%A5+syn+p%C3%A5+digit aliseringen%2C+grundskola.pdf/6098a5b6-b049-4124-fd3c-0c1a5c9599c6
Skolverket. (2017b). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011:
reviderad 2017. Stockholm: Skolverket.
SOU 2014:13. En digital agenda i människans tjänst – en ljusnande framtid är vår.
Stockholm: Fritzes Offentliga Publikationer.
SOU 2015:28. Gör Sverige i framtiden- digital kompetens. Stockholm: Fritzes Offentliga Publikationer.
Tallvid, M. (2015). 1:1 i klassrummet: analyser av en pedagogisk praktik i förändring.
(Doktorsavhandling, Göteborgs universitet, Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning). Från
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/37829/1/gupea_2077_37829_1.pdf
Tamm, M. (2012). Psykologi: om varför vi tänker, känner och handlar som vi gör (3. uppl.).
Lund: Studentlitteratur.
Thornberg, R & Fejes, A. (2015). Kvalitet och generaliserbarhet i kvalitativa studier. I Fejes, A & Thornberg, R (red.), Handbok i kvalitativ analys. (s. 256–278). Stockholm: Liber
49
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. (4., [omarb.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Tossavainen, T. & Hirsto, L. (2018). Tablet computers and Finnish primary and lower secondary students' motivation mathematics. Ingår i E. Norén & H. Palmer (red.), The Proceedings of The Eighth Nordic Conference on Mathematics Education, NORMA 17, Stockholm, 30 May-2 June 2017 (pp. xx-xx). Linköping: SMDF.
Utbildningsdepartementet. (2017). Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet. Hämtad 2018-01-21 från
http://www.regeringen.se/4a9d9a/contentassets/00b3d9118b0144f6bb95302f3e08d11c/nation ell-digitaliseringsstrategi-for-skolvasendet.pdf
Utbildningsstyrelsen. (2014). Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014. Föreskrifter och anvisningar 2014:96. Hämtad 2018-02-20 från
http://www.oph.fi/download/166434_grunderna_for_laroplanen_verkkojulkaisu.pdf
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer: inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet Hämtad 2018-01-30 från
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Voogt, J., Fisser, P., Good, J., Mishra, P., & Yadav., A. (2015). Computational thinking in compulsory education: Towards an agenda for research and practice. Education and Information Technologies 20(4), 715–758. doi: 10.1007/s10639-015-9412-6
Wing, M. J. (2008). Computational Thinking and Thinking about Computing. Philosophical Transactions of the royal society A: Mathematical, Physical and Engineering Sciences. 366, 3717–3725. doi: 10.1098/rsta.2008.0118
50
Bilaga 1 Informationsbrev
Syftet med denna studie är att öka mina kunskaper om mellanstadielärares attityder till införandet av programmering i matematikämnet. Jag vill även med denna studie undersöka vilka potentiella möjligheter och utmaningar programmering skapar i
matematikundervisningen och hur kompetensutvecklingen ser ut.
Du är tillfrågad att medverka i denna studie eftersom du är behörig matematiklärare för mellanstadiets årskurser 4–6 och har behörighet i programmering. Intervjun kommer att spelas in för att underlätta datainsamlingen. Ljudfilerna kommer transkriberas och sedan raderas av mig. Inspelningarna kommer endast jag lyssna på under studiens gång. Innehållet i intervjun kommer att publiceras i mitt examensarbete men med avidentifierade namn.
Information om vilket kön, ålder, utbildning och bakgrund du har kommer dock att återfinnas i rapporten.
Avslutningsvis har du rätt att avbryta ditt medverkande i studien när som helst. Du får även rätt till att avbryta intervjun när du vill. Dessutom har du rätt till att ta bort delar från intervjun som du inte vill ha kvar.
51
Bilaga 2 Samtyckesformulär
Jag intygar genom min signatur att jag vill delta i denna studie som handlar om lärares attityder till införandet av programmering i matematikundervisningen.
Jag har även läst och förstått informationsbladet som sammanfattar studiens övergripande syfte och genomförande.
I denna studie kommer även samtliga deltagare att avidentifieras och hanteras konfidentiellt enligt de forskningsetiska huvudprinciperna. Intervjuerna i denna studie kommer att spelas in för att kunna transkribera dessa i tolkningsprocessen. Därefter raderas alla inspelade ljudfiler och transkriberingen från intervjuerna publiceras anonymiserade.
Jag vet om att jag när som helst kan avbryta mitt medverkande i studien. Dessutom har jag rätt till att revidera eller ta bort saker från intervjun som jag inte anser vara relevant för studien.
Namnteckning
Namnförtydligande
Datum och ort
52
Bilaga 3
Intervjuguide
Kontrollfrågor innan intervjun:
Erfarenhet inom läraryrket:
Ämnesbehörighet:
Årskurser:
Tillgång till dator/Ipad:
Uppfattningar om programmering:
Vad innebär programmering i matematikämnet för dig?
I vilka sammanhang har du tillämpat programmering i din matematikundervisning?
Vilka utmaningar finns det enligt din mening i och med programmeringens införande i matematikämnet?
Vilka arbetsområden inom matematiken förknippar du med programmering?
Hur uppfattar du läroplanens skrivelser ”programmering i visuella programmeringsmiljöer”
samt ”hur algoritmer kan skapas och användas”?
Attityder:
Hur ställer du dig till införande av programmering i matematikämnet?
Vilka egna erfarenheter har du av programmering?
Vad anser du att programmering tillför i matematikämnet och varför ska elever lära sig det enligt din mening?
Har du några konkreta exempel på när programmering har fungerat bra för dig? Om ja, när och varför just då?
Beskriv hur du känner inför att undervisa och bedöma elever i programmering?
Känner du dig förberedd inför de nya skrivelserna i läroplanen? Om nej, varför inte?
Hur ser kompetensutvecklingen ut på er skola i programmering?