Reflektioner och konsekvenser för yrkesrollen

Utifrån denna studie anser vi att fysisk aktivitet är en viktig del som kan ha enorma positiva påverkningar för barnens lärande och utveckling. Denna delen faller oftast bort vid planeringen av verksamheten eller det vardagliga arbetet. Därför behöver fysisk aktivitet diskuteras mer bland alla som jobbar på förskolan, Därför bör denna handlingen där barnkroppen utför grovmotoriska rörelser ges en högre prioritering än vad det har i dagens läge. Barnen ska ha en god förutsättning för att utveckla ett intresse för hälsan samt sitt eget välbefinnande och detta är enligt läroplanen just förskollärarens ansvar att möjliggöra (Skolverket 2018).

Vi som framtida förskollärare ska se till att barnen ges möjlighet att vara fysisk aktiva, vi ska se till att barnen får möjligheter att utöva sin grovmotorik inomhus även om vi skulle hamna på en plats där lokalerna är små och ingen tillgång till idrottssal. Det kommer att vara en utmaning för oss att inte kunna säga spring inte inne till barnen utan istället utföra en aktivitet där barnen inte behöver sitta stilla eller liknande, till exempel köra hinderbana eller dansa under en längre stund. Vi som framtida yrkespedagoger kommer att ta vara på alla spontana aktiviteter mer än tidigare, andra i arbetslaget kommer kanske inte dela samma insikter som oss vilket vi kommer hantera därefter. Vi kommer exempelvis att ha kollegiala diskussioner sinsemellan i arbetslaget, vilket vi hoppas kan leda till att våra framtida kollegor kommer ha en mjukare förhållningssätt gällande att ha aktiviteter inomhus, och därmed erbjuda barnen en bättre förutsättning för deras lärande och utveckling.

42

Referenser

Barnett, L. M., Van Beurden, E., Morgan, P. J., Brooks, L. O., & Beard, J. R. (2009). Childhood motor skill proficiency as a predictor of adolescent physical activity. Journal of adolescent health, 44(3), ss. 252-259. DOI:

https://dx.doi.org/10.1016/j.jadohealth.2008.07.004

Berglind, D. & Tynelius, P. (2017). Objectively measured physical activity patterns, sedentary time and parentreported screen-time across the day in four-year-old Swedish children. BMC Public Health, 18(69). DOI: 10.1186/s12889-017-4600-5

Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (Upplaga 3). Stockholm: Liber. Christoffersen, L. & Johannessen, A. (2015). Forskningsmetoder för lärarstudenter. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Chromitz, V., Slining, M., McGowan, R., Mitchell, S., Dawson, G. & Hacker, K. (2009). Is There a Relationship Between Physical Fitness and Academic Achievement? Positive Results From Public School Children in the Northeastern United States. The Journal of School Health. 79(1), ss. 30–37. DOI: 10.1111/j.1746-1561.2008.00371.x Copeland, K. A., Kendeigh, C. A., Saelens, B. E., Kalkwarf, H. J. och Sherman, S. N. (2011). Physical activity in child-care centers: do teachers hold the key to the

playground? Health Education Research, 27(01), ss.81-100. DOI: 10.1093/her/cyr038 Dalen, M. (2008). Intervju som metod. (1. uppl.) Malmö: Gleerups utbildning.

Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Donnelly, J. & Lambourne, K. (2011). Classroom-based physical activity, cognition, and academic achievement. Preventive medicine, 52, ss. 36-42. DOI:

https://dx.doi.org/10.1016/j.ypmed.2011.01.021

Ekblom-Bak, E. & Ekblom, B. (2012). Långvarigt stillasittande är en metabol riskfaktor. Läkartidningen, 109(34) Tillgänglig:

http://www.lakartidningen.se/Functions/OldArticleView.aspx?articleId=18538 [2019-10-10]

43

Ericsson, I. (2003). Motorik, koncentrationsförmåga och skolprestationer. En

interventionsstudie i skolår 1 – 3. Diss. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Fengqin, L., Sulpizio, S., Kornpetpanee, S. & Job , R. (2017). It takes biking to learn: Physical activity improves learning a second language. PloS one, 12(5). DOI:

https://dx.doi.org/10.1371/journal.pone.0177624

Folkhälsomyndigheten (2019a). Barns och ungas rörelsemönster. Resultat från objektivt uppmätt fysisk aktivitet, Skolbarns hälsovanor 2017/2018.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/b/barns-och-ungas-rorelsemonster/?pub=60058 [2019-09-06]

Folkhälsomyndigheten (2019b). De flesta skolelever rör sig för lite.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2019/januari/de-flesta-skolelever-ror-sig-for-lite/ [2019-09-06]

Friskis och Svettis (2019). Mini-Röris

https://www.friskissvettis.se/rorisochminiroris/miniroris [2019-10-07]

Fritz, J. (2017). Physical activity during growth: effects on bone, muscle, fracture risk and academic performance. Diss. Lund: Lunds universitet, 2017.

https://www.lunduniversity.lu.se/lup/publication/2724198a-285f-4c49-81e1-23cc6224f130 [2019-09-06]

Graneheim, UH. & Lundman, B (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse

Education Today, 24(2), ss. 105-12. DOI: https://dx.doi.org/10.1016/j.nedt.2003.10.001 Hinkley, T., Salmon, J., Okely, A. D., Hesketh K. & Crawford, D. (2012). Correlates of Preschool Children’s Physical Activity. American Journal of Preventive Medicine, 43(2), ss. 159-167. DOI: 10.1016/j.amepre.2012.04.020.

Jagtøien, G.L., Hansen, K. & Annerstedt, C. (2002). Motorik, lek och lärande. Göteborg: Multicare.

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. 3. upplaga. Lund: Studentlitteratur.

44

Löfgren, H. (2014). Lärarberättelser från förskolan. I Löfdahl, A., Hjalmarsson, M. & Franzén, K. (red.) Förskollärarens metod och vetenskapsteori. Stockholm: Liber. ss. 144–156.

Olausson, A. (2012). Att göra sig gällande mångfald i förskolebarns kamratkulturer. Diss. Umeå: Umeå universitet, 2012. Umeå. URN: urn:nbn:se:umu:diva-51523 [2019-10-10]

Palmer, K. K., Matsuyama, A. L. & Robinson, L. E. (2016). Impact of Structured Movement Time on Preschoolers’ Physical Activity Engagement. Early Childhood Education Journal, 45(2), ss. 201-206. DOI: 10.1007/s10643-016-0778-x

Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder – Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.

Pate, R. R., McIver, K., Dowda, M., Brown, W. H., & Addy, C. (2008). Directly

observed physical activity levels in preschool children. Journal of School Health, 78(8), ss. 438-444. DOI: 10.1111/j.1746-1561.2008.00327.x

SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Skolverket (2018). Läroplan för förskolan: Lpfö 18. Stockholm: Skolverket.

Sollerhed, A. (2017). Fysisk aktivitet en universalmedicin: förutsatt att man tar den!. 5 upplagan. I Nilsson, B. och Clausson, E. (red.) Barnsliga sammanhang: forskning om barns och ungdomars hälsa, välbefinnande och delaktighet. Kristianstad: Kristianstad University Press, ss. 35-49.

Sollerhed A. (2019). Skärmar riskerar skada förskolebarns hälsa. Svenska dagbladet, 2019-09-09.

https://www.svd.se/skarmar-riskerar-skada-forskolebarns-halsa?fbclid=IwAR1EZRbwBa4Q06MXMme81RZUwmo1dmI67i0cGPbRMl1699f6O

oXF3-NR1mM [2019-09-11]

Strandberg, L. (2006). Vygotskilj i praktiken: bland plugghästar och fusklappar. Stockholm: Norstedts.

Stukát, S. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.

Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Lund: Studentlitteratur.

45

Vanderloo, L. M. & Tucker, P. (2015). An objective assessment of toddlers’ physical activity and sedentary levels: a cross-sectional study. BMC Public Health, 15, s. 969. DOI: 10.1186/s12889-015-2335-8

Van Dusen, D., Kelder, S., Kohl, H., Ranjit, N. & Perry, C. (2011). Associations of Physical Fitness and Academic Performance Among Schoolchildren. Journal of School Health, 81(12), ss. 733-740. DOI: 10.1111/j.1746-1561.2011.00652.x

Van Zandvoort, M., Tucker, P., Irvin. J. D. & Burke, S.M. (2010). Physical Activity at Daycare: Issues, Challenges and Perspectives. Early Years: An International Journal of research and Development, 30(2), ss. 175 – 188. DOI:

https://dx.doi.org/10.1080/09575141003667282

Vetenskapsrådet (2017). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Widerberg, K. (2002). Kvalitativ forskning i praktiken. Lund: Studentlitteratur. Winroth, J. & Rydqvist, L. (2008). Hälsa & hälsopromotion: med fokus på individ-, grupp- och organisationsnivå. Stockholm: SISU Idrottsböcker.

World Health Organization (2010). Global recommendations on physical activity for health. Genéve: World Health Organization.

46