I kapitlet presenteras reflektioner om studiens generaliserbarhet, användningsområden och bidrag till forskning. Avslutningvis föreslås rekommendationer för framtida forskning.
7.1 Generaliserbarhet
Studiens generaliserbarhet kan diskuteras ur olika perspektiv. Implementering av hållbarhet är en generell utmaning inom alla typer av organisationer men särskilt inom sådana där verksamheten bedrivs mestadels inom projekt. Tid och kostnad är en begränsande faktor och otydliga resultathöjare som hållbarhet riskerar att bortprioriteras. Projektbaserade organisationer är vanligt förekommande inom infrastruktur och det finns gemensamma faktorer mellan järnvägsprojekt och andra former av infrastrukturprojekt, som exempelvis det stora antalet intressenter. Därmed är resultatet från denna studie potentiellt generaliserbart även för andra organisationer inom infrastruktur. Däremot är denna studie utförd från projektörens perspektiv och det kan därmed finnas andra utmaningar för beställare och entreprenörer.
Studiens resultat skulle även kunna vara generaliserbart för andra områden som anses hållbara, på samma sätt som järnväg anses vara. Eftersom området anses vara hållbart sänks kraven på förbättringar ur hållbarhetssynpunkt. Detta skulle alltså även kunna vara fallet för verksamheter relaterade till eldrivna fordon, biogas eller liknande.
Det ska också poängteras att det medvetna arbetssätt med kunskapsöverföring gällande hållbarhet som studerats är unikt för fallstudien. Detta arbetssätt värderas eller jämförs inte mot andra arbetssätt, vilket innebär att det skulle kunna finnas andra metoder som är mer effektiva. Det studien visar är att det verkar vara fördelaktigt att ha ett medvetet arbetssätt, men detta kan säkerligen behöva justeras beroende på vilken kontext som avses förbättras gällande kunskapsöverföring och hållbarhetsarbete.
7.2 Studiens bidrag till forskning
I studien har Blooms reviderade taxonomi använts för analysen av medarbetarnas kunskapsnivåer, vilken utgår från att kunskapsnivåer kan kategoriseras utifrån sex kognitiva processer. Taxonomin har dock utvecklats av rapportförfattarna och därmed anpassats till att kategorisera kunskapsnivåer avseende hållbar utveckling. Ett fortsatt arbete med detta skulle kunna generera spridningsbara bedömningsunderlag för undervisning och lärande om hållbar utveckling.
Jonssons femstegsmodell för framgångsrik kunskapsöverföring kompletteras av rapportförfattarna med aspekter för implementering av hållbarhetsarbete i projektbaserade organisationer för att anpassas till studiens specifika kontext. Dessutom kompletteras modellen med ett sjätte steg, Konkretisera, efter att datainsamlingen påbörjats och det framkom vid flertalet tillfällen att konkretisering är en viktig faktor inom den valda kontexten. Modellen för analys av kunskapsöverföring togs således fram induktivt med utgångspunkt i tidigare forskning men kompletterades under arbetets gång för att få ett fokus på hållbar utveckling inom projektbaserade organisationer och därmed kunna appliceras bättre på det för studien valda ämnesområdet.
7.3 Förslag på vidare forskning
Under arbetets gång har flertalet intressanta frågeställningar uppstått som tillhör närliggande forskningsområden. Dessa frågeställningar har ej kunnat undersökas inom ramarna för denna studie men rapportförfattarna anser att det finns potential i att forska vidare inom dessa områden. En av begränsningarna för denna studie var fokus på Företagets roll som projektör och hur hållbarhet och kunskapsöverföring av detta sker internt. Interaktion och samarbete med beställaren gällande hållbarhetsarbete har inte studerats i detalj men vid flertalet tillfällen har detta nämnts. Som projektör är Företaget givetvis påverkad av beställarens önskemål och krav, varför det skulle vara intressant att undersöka hur beställare och projektör kan arbeta tillsammans. Ett sådant samarbete skulle kunna verka för att hållbarhet ska ta mer plats i uppdragen, exempelvis genom att lyfta frågan redan i anbudsskedet och föra bättre kommunikation under projektets gång. Vidare forskning kring detta skulle kunna utforska möjligheter för ett sådant samarbete och dess potentiella effekter.
Vidare har det funnits en del oklarheter kring hur arbetet med hållbarhet ska kunna dokumenteras. Dels för intern räkning men också för att kunna påvisa för kunden vad som gjorts. Flertalet medarbetare uttryckte att det fanns en utmaning med att redogöra för det som gjorts bra ur hållbarhetssynpunkt. För ett tydligt och fungerande samarbete mellan projektör och beställare skulle det underlätta om det fanns ett system för redovisning av hållbarhetsarbete. Det finns generella studier för redovisning av hållbarhetsarbete men inget specifikt för järnvägsprojekt. Därför är även detta intressant att bedriva vidare forskning kring.
Referenser
Ackoff, R.L., 1989. From Data to Wisdom. Journal of Applied Systems Analysis, (16), s.3–9. Ahrne, G., 2015. Handbok i kvalitativa metoder, Stockholm: Liber.
Alvehus, J., 2013. Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok, Stockholm: Liber.
Ammenberg, J., 2012. Miljömanagement: Miljö-‐‑ och hållbarhetsarbete och andra organisationer, Lund: Studentlitteratur.
Anderson, L.W., Krathwohl, D.R. & Bloom, B.S., 2001. A taxonomy for learning, teaching, and assessing: a revision of Bloom’s taxonomy of educational objectives, Allyn & Bacon. Bartsch, V., Ebers, M. & Maurer, I., 2013. Learning in project-‐‑based organizations: The role of
project teams’ social capital for overcoming barriers to learning. International Journal of Project Management, 31(2), s.239–251. Available at:
http://dx.doi.org/10.1016/j.ijproman.2012.06.009.
Bergström, G. & Boréus, K., 2012. Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text-‐‑ och diskursanalys, Lund: Studentlitteratur.
Blomqvist, P. & Hallin, A., 2015. Metod för Teknologer, Lund: Studentlitteratur. Bresnen, M. m.fl., 2003. Social practices and the management of knowledge in project
environments. International Journal of Project Management, 21(3), s.157–166. Available at: http://dx.doi.org/10.1016/s0263-‐‑7863(02)00090-‐‑x.
Bresnen, M., Goussevskaia, A. & Swan, J., 2004. Embedding New Management Knowledge in Project-‐‑Based Organizations. Organization Studies, 25(9), s.1535–1555.
Bryman, A., 2011. Samhällsvetenskapliga metoder 2:a uppl., Malmö: Liber.
Bueno, P.C., Vassallo, J.M. & Cheung, K., 2015. Sustainability Assessment of Transport
Infrastructure Projects: A Review of Existing Tools and Methods. Transport Reviews, 35(5), s.622–649. Available at: http://dx.doi.org/10.1080/01441647.2015.1041435.
Denscombe, M., 2010. The Good Research Guide: For Small-‐‑Scale Social Research Projects, Maidenhead: McGraw-‐‑Hill International.
Eisenhardt, K.M. & Graebner, M.E., 2007. Theory Building From Cases: Opportunities And Challenges. Academy of Management Journal, 50(1), s.25–32. Available at:
http://dx.doi.org/10.5465/amj.2007.24160888.
Ellström, P.-‐‑E., Gustavsson, B. & Larsson, S., 1996. Livslångt lärande, Lund: Studentlitteratur. Gareis, R. m.fl., 2013. Project Management and Sustainable Development Principles, Project
Management Institute.
Gareis, R., Huemann, M. & Martinuzzi, A., 2010. Relating Sustainable Development and Project Management: A Conceptual Model. I Relating sustainable development and project
management: a conceptual model. Paper presented at PMI® Research Conference: Defining the Future of Project Management. Washington, DC. Newtown Square: PA: Project
Gilbert Silvius, A.J. & van den Brink, J., 2011. Taking Responsibility: The integration of Sustainability and Project Management, HU University of Applied Sciences Utrecht. Hansson, S.O., 2013. What is Technological Knowledge? I I.-‐‑B. Skogh & M. J. De Vries, red.
Technology Teachers as Researchers. International Technology Education Studies. Rotterdam: SensePublishers, s. 17–31.
Haugh, H.M. & Talwar, A., 2010. How Do Corporations Embed Sustainability Across the Organization? Academy of Management Learning & Education, 9(3), s.384–396. Jonsson, A., 2012. Kunskapsöverföring och knowledge management, Malmö: Liber. Kamara, J.M. m.fl., 2002. Knowledge management in the architecture, engineering and
construction industry. Construction Innovation, 2(1), s.53–67. Available at: http://dx.doi.org/10.1108/14714170210814685.
Larsson, J. & Kamb, A., 2018. Semestern och Klimatet, Chalmers Rymd-‐‑, Geo-‐‑ och Miljövetenskap. Medina, R. & Medina, A., 2015. The competence loop: Competence management in knowledge-‐‑
intensive, project-‐‑intensive organizations. International Journal of Managing Projects in Business, 8(2), s.279–299. Available at: http://dx.doi.org/10.1108/ijmpb-‐‑09-‐‑2014-‐‑0061. Nonaka, I., 1994. A Dynamic Theory of Organizational Knowledge Creation. Organization
Science, 5(1), s.14–37. Available at: http://dx.doi.org/10.1287/orsc.5.1.14.
Patel, R. & Davidson, B., 2011. Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra och rapportera en undersökning, Lund: Studentlitteratur.
Piaget, J., 2013. Barnets själsliga utveckling, Lund: Studentlitteratur.
Polanyi, M., 1966. The Logic of Tacit Inference. Philosophy , 41(155), s.1–18.
Säljö, R., 2000. Lärande i praktiken: Ett sociokulturellt perspektiv, Stockholm: Prisma.
Shah, S.K. & Corley, K.G., 2006. Building Better Theory by Bridging the Quantitative?Qualitative Divide. Journal of Management Studies, 43(8), s.1821–1835. Available at:
http://dx.doi.org/10.1111/j.1467-‐‑6486.2006.00662.x.
Silvius, G.A.J. & Schipper, R.P.J., 2014. Sustainability in Project Management Competencies: Analyzing the Competence Gap of Project Managers. Journal of Human Resource and Sustainability Studies, 02(02), s.40–58. Available at:
http://dx.doi.org/10.4236/jhrss.2014.22005.
Sowerby, C. m.fl., 2013. Project Framework for a Sustainability Rating System for Roads: Organisational Level User Guide, SUNRA Deliverable D9, Road ERA Net.
Svenska FN-‐‑förbundet, 2019. Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling. FN. Available at: https://fn.se/vi-‐‑gor/vi-‐‑utbildar-‐‑och-‐‑informerar/fn-‐‑info/vad-‐‑gor-‐‑fn/fns-‐‑ arbete-‐‑for-‐‑utveckling-‐‑och-‐‑fattigdomsbekampning/agenda2030-‐‑och-‐‑de-‐‑globala-‐‑malen/ [Åtkomstdatum Januari 31 2019].
UNDP, 2015. -‐‑ För hållbar utveckling. Globala målen. Available at: https://www.globalamalen.se/ [Åtkomstdatum april 16, 2019].
Vetenskapsrådet, Forskningsetiska principer inom humanistisk-‐‑samhällsvetenskaplig forskning, Available at: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf.
Westlund, P. m.fl., 2014. Klimatpåverkan från byggprocessen: en rapport från IVA och Sveriges byggindustrier, Sveriges Byggindustrier och IVA. Available at:
https://books.google.com/books/about/Klimatp%C3%A5verkan_fr%C3%A5n_byggproces sen.html?hl=&id=peDHjwEACAAJ.
World Commission on Environment and Development, Brundtland, G.H. & Hägerhäll, B., 1988. Vår gemensamma framtid: rapport från Världskommissionen för miljö och utveckling under ordförandeskap av Gro Harlem Brundtland,