• No results found

Reflektioner runt lästips på bloggar

6. Analyser, slutsatser och diskussion

6.2 Vilka är likheterna och olikheterna mellan privata bloggar och biblioteksbloggar?

6.3.2 Reflektioner runt lästips på bloggar

Under vårt arbete med bloggarna, deras lästips och våra e-postintervjuer, har vi gjort några reflektioner gällande bloggen och lästipsen. Kanske kan dessa vara till hjälp vid utvecklande av nya bloggar, förbättrande av redan existerande bloggar eller ge förslag till kommande uppsatsämnen. Våra reflektioner har vi sammanställt nedan i punktform.

60

 Att bloggens upphovsman och skribenter är presenterade; d.v.s. att det tydligt framgår vem som står bakom bloggen och vad de väljer att publicera på bloggen. Här kan biblioteksbloggarna få inspiration av de privata bloggarna.

 Att måldokument finns med; genom att i måldokumentet visa vad bloggen står

för och vad de vill uppnå. Ett föredöme är Högsbo & Hisingens manifest.  Att bloggen har anpassningar för funktionshindrade t.ex. inspelade tips och

tangentbordsnavigering.

 Att bloggen har ett kronologiskt arkiv uppdelat på år och månader; vilket alla utom en blogg i vår undersökning hade.

 Att bloggen har en tydlig pedagogisk struktur; för att hjälpa nya och ovana användare att lätt navigera på bloggen.

 Att bloggen strukturerar och förklarar sin kategorisering; så att böckerna inte försvinner i alltför många etiketter.

 Att välja böcker ur ett vidare geografiskt perspektiv - ha ett globalt perspektiv.  Att på biblioteksbloggarna uppmuntra till interaktivitet genom ha tävlingar och

frågor riktade till bloggens besökare

 Att föra fram sitt bibliotek genom att visualisera böckerna, biblioteket och bibliotekarierna genom foton och Youtubeklipp.

 Att på biblioteksbloggarna använda händelser i omvärlden, på biblioteket eller utanför, för att sätta in bloggens lästips i ett litterärt perspektiv eller i ett större sammanhang.

 För biblioteksbloggarna tror vi också att kontinuiteten är viktig. Att biblioteken har en handlingsplan som sträcker sig längre än verksamhetsåret och inte är ömtålig för personalförändringar.

Vi valde uppsatsämnet lästips på bloggar utifrån vårt intresse för litteratur och läsning men även för att vi var intresserade av hur bloggar används inom området. Under arbetet med uppsatsen har vi följt bloggarna och sett det engagemang som ligger bakom arbetet med bloggarna och lästipsen.

61

7. Sammanfattning

Syftet med uppsatsen är att studera lästips om skönlitteratur för vuxna på fem privata lästipsbloggar och fem biblioteksbloggar. Det övergripande syftet är att göra en jämförelse mellan de två grupperna av bloggar för att se likheter och olikheter. Uppsatsens frågeställningar är följande:

 Vilka är likheterna och olikheterna mellan privata bloggar och biblioteksbloggar?

 Vad kännetecknar de lästips bloggarna publicerar?

 Hur kan motiven bakom valet av litteratur beskrivas? Hur beskriver bloggarna själva motiven bakom valet av litteratur?

 Varför skriver de valda bloggarna lästips? Hur beskriver bloggarna själva motiven?

Vi har genom att studera bloggarns lästips och svaren på våra e-postintervjuer önskat få fram bloggarnas egna motiv till sitt bloggande och urvalet till lästipsen. Studiens mål är att vara beskrivande och jämförande.

Vi börjar med att beskriva bloggar, läsning, lästips och exempel på indirekt förmedling. I genomgången av tidigare forskning presentera vi litteratur och studier gällande Internet som arbetsredskap och sociala medier, förmedling av litteratur, kategorisering och värdering av litteratur och läsande. Vårt teoretiska ramverk består av teorier och modeller från forskningsområden såsom litteratursociologi, motivationsteori och biblioteks- och informationsvetenskap. Genom att tillämpa dem på empirin vill vi undersöka bloggarnas val av litteratur till lästipsen och motiv till varför de skriver lästips på bloggar och därmed söka svar på våra frågeställningar. Douglas Rabers tre strategier - sociala aktivismen, konservativa responsen och populistiska initiativet - härstammar från biblioteksvetenskapen men vi ville pröva hur modellen kan tillämpas på de privata bloggarnas lästips utifrån deras val och motiv.

Metoderna för att besvara våra frågeställningar är att observera bloggarna för att få en förförståelse och göra en kvantitativ analys av de 178 lästips utifrån vår analysmodell. De 178 lästipsen publicerades på bloggarna under månaderna september-oktober 2009. Den kvalitativa metoden är e-postintervjuer med en representant för varje blogg inom studien. Genom en kombination av metoderna avser vi svara på frågeställningarna.

Majoriteten av bloggarna är kollaborativa bloggar med flera skribenter. De privata bloggarna har flest läsare, flest publicerade lästips och kommenterade inlägg. Majoriteten av de privata bloggarna presenterar sig själva och sitt syfte med bloggen medan biblioteken ofta har med bild på skribenterna men i varierande mån presenterar sig själva eller målet med bloggen. Våra resultat visar att bloggarna främst väljer nya romaner på svenska eller översatta titlar från främst engelska. I övrigt är det ett mycket litet antal titlar med originalspråk på finska, norska, isländska, franska, tyska, italienska och spanska. Bloggarna skriver få lästips om noveller, tecknade serier och poesi. Biblioteksbloggarna väljer i större män äldre böcker och har lästips kopplade till biblioteksverksamheten eller omvärlden. Bloggarnas lästips är kategoriserade enligt etiketter eller ämnen som sällan förklaras på bloggen. Få titlar är representerade på Dagens Nyheters kritikertopplista och något fler på Svensk Bokhandelns

62

försäljningslistor. Vi såg att det finns inslag av de Douglas Rabers tre strategier hos både de privata bloggarna och biblioteksbloggarna men de privata bloggarna i större grad har tendenser mot den sociala aktivismen och det populistiska initiativet. Biblioteksbloggarna var representerade i alla tre delarna i modellen.

För de privata bloggarna är läslusten den främsta orsaken till urvalet av böcker. För biblioteksbloggarna är även möjligheterna att marknadsföra och synliggöra biblioteken, bibliotekens bestånd och bibliotekariernas kunskaper om litteratur viktiga. De hoppas att barriärer för nya, och gamla, användare raseras och biblioteksbesökarna känner sig bekväma i kontakten med biblioteket och bibliotekarierna. Bloggen är ett läsfrämjande projekt men även en möjlighet att utveckla verksamheten genom att arbeta utåtriktat genom social media.

63

Käll- och litteraturförteckning

Otryckta källor

I författarnas ägo återfinns kopior av e-postintervjuer.

E-post skickad från Amazon.co.uk till Agneta Holmgren (2010-11-16, 2011-02-16)

Tryckta och elektroniska källor

Amazon (2011) ) http://www.amazon.co.uk/ (Hämtad 2011-02-16)

Andersson, Maria & Rindälv, Anna (2005). En snäll tantroman gör ingen skada – en

kritisk studie om skyltning och makt. Magisteruppsats i Biblioteks- och

informationsvetenskap, framlagd vid Institutionen för Biblioteks- och informationsvetenskap, Högskolan i Borås (2005:52)

Arrington, Michael (2008). Amazon To Acquire AbeBooks, And With It A Stake In Library Thing TechCrunch 1 aug 2008. Tillgänglig via:

http://techcrunch.com/2008/08/01/amazon-to-acquire-abebooks/ (Hämtad 2011-04-11)

Biblioteksföreningen (2011) Tillgänglig via:

http://www.biblioteksforeningen.org/dpdata/nyheter/04980/files/digidel.pdf (Hämtad 2011-04-21)

Bibliotekstipset (2009). Tillgänglig via http://bibliotekstipset.wordpress.com (Hämtad juli - oktober 2009, januari och februari 2010 och januari 2011)

Blogg (2011). Nationalencyclopedin. http://www.ne.se/lang/blogg (Hämtad 2011-01-03)

Bokbloggen (2009). Tillgänglig via http://bokbloggen.com

(Hämtad juli - oktober 2009, januari och februari 2010 och januari 2011)

Bokhora (2009).Tillgänglig viahttp://www.bokhora.se

(Hämtad juli - oktober 2009, januari och februari 2010 och januari 2011)

Boksynt (2009). Tillgänglig via http://boksynt.wordpress.com

(Hämtad juli - oktober 2009, januari och februari 2010 och januari 2011)

Boktoka (2009). Tillgänglig via http://boktoka.se

(Hämtad juli - oktober 2009, januari och februari 2010 och januari 2011)

Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber

Casey, Michael E. & Savastinuk, Laura C. (2007). Library 2.0. A guide to participatory

library service. Medford: Information today

Cederbom, Andreas m.fl. (2010). Tillgänglighetsgranskning av Sociala medier. PTS- ER-2010:32 Post- och Telestyrelsen. Tillgänglig via:

64

http://www.funkanu.se/PageFiles/5992/Tillganglighetsgranskning-av-Sociala-medier- 2011.pdf . (Hämtad 2011-04-19)

Clyde, Laurel A. (2004). Weblogs and libraries. Oxford: Chandos Publishing

Dagens Nyheter (2009). Topplistor publicerade september och oktober 2009

Den sköna bloggen (2009). Tillgänglig via

http://sandvikensfolkbiblioteklitteratur.blogspot.com

(Hämtad juli - oktober 2009, januari och februari 2010 och januari 2011)

Digidel.se (2011). Digidel.se. Digidel 2013 - En kampanj för digital delaktighet i Sverige. http://www.digidel.se/ (Hämtad 2011-04-09)

En annan sida (2009). Tillgänglig via http://enannansidabok.blogspot.com/ (Hämtad juli - oktober 2009, januari och februari 2010 och januari 2011)

Farkas, Meredith G.( 2007). Social software in libraries. Building collaboration,

communication and community online. Medford: Information today

Findahl, Olle (2009). Svenskarna och Internet 2009. Gävle: World Internet Institute Digital version 1.0. http://www.iis.se/docs/Svenskarna_och_Internet_20091.pdf (Hämtad 2011-01-03)

Fors, Gunilla (2005) “Webbloggar: Något för folkbibliotek” Ikoner, vol 8, nr 2. s. 18- 25. Även tillgänglig som: http://www.btj.se/ikoner/arkiv/2005/pdf/05_2.pdf

(Hämtad 2009-03-31)

Furhammar, Sten (1996). Varför läser du? Stockholm: Carlssons

Förläggareföreningens Branchstatistik 2009. Tillgänglig via:

http://forlaggare.se/media/29056/svfs_branschstatistik_2009web.pdf (Hämtad 2011-01-03)

Hadro, Josh (2009). LibraryThing and Bowker Paired. Library Journal, Vol. 134, Issue 3, s. 18.

Hansson, Joakim (2008). Tidens dialektik och det av-bildande biblioteket,

Biblioteksbladet. 2008:7, s. 4

Harnesk, Jakob (2006). Bibliotek 2.0: Innehåll och gemenskap på webben – ett nytt sätt att möta låntagare? Biblioteksbladet. 2006:4, s. 14 Tillgänglig via:

http://www.biblioteksforeningen.org/bbl/bbl2006/Biblioteksbladet_nr4_2006.pdf (Hämtad 2011-03-03)

Hertel, Hans (1997). Boken i mediesymbiosens tid. I Furuland, Lars och Svedjedal, Johan (red.), Litteratursociologi. Texter om litteratur och samhälle. Lund:

65

Högsbo & Hisingens biblioteks blogg (2009). Tillgänglig via:

http://elinochsiska.blogspot.com (Hämtad juli - oktober 2009, januari och februari 2010 och januari 2011)

IKT-lyftet.se (2011). IKT-lyftet.se. Ett folkbildningsprojekt. http://ikt-lyftet.se/ (Hämtad 2011-04-09)

Jadelius, Sara Britta (2008). Boktips från bibliotek. En kvalitativ textanalys utifrån

Boktips.net. Magisteruppsats i Biblioteks- och informationsvetenskap, framlagd vid

Institutionen för Biblioteks- och informationsvetenskap, Högskolan i Borås (2008:87) Jansson, Eiler (red) (2004). Att indexera skönlitteratur - Litteratur för vuxna.

Ämnesordslista. Stockholm: Svensk Biblioteksförening. Tillgängliga via:

www.biblioteksforeningen.org/red_kom/PDF/Ind_vuxen.pdf (Hämtad 2010-10-12)

Järfälla folkbibliotek Bloggen (2009). Tillgänglig via:

http://jarfallafolkbibliotek.blogspot.com (Hämtad juli - oktober 2009, januari och februari 2010 och januari 2011)

Kuzyk, Raya (2006). A reader at every shelf, Library Journal, 2006-02-15 Tillgänglig via: http://www.libraryjournal.com/lj/ljinprintcurrentissue/865568-

403/a_reader_at_every_shelf.html.csp (Hämtad 2010-01-21)

LibraryThing (2011) LibraryThing Katalogisera dina böcker på nätet http://se.librarything.com/ (Hämtad 2011-04-10)

LibraryThing for Libraries (2011) LibraryThing for Libraries http://www.librarything.com/forlibraries/ (Hämtad 2011-04-10)

Nardi, Bonnie A. m.fl. (2004). I’m blogging this. Tillgänglig via:

http://www.ics.uci.edu/~jpd/classes/ics234cw04/nardi.pdf (Hämtad 2009-03-10)

Nordicom-Sveriges Internetbarometer 2009 (2010). MedieNotiser Nordicom-Sverige

Göteborgs Universitet, Vol. 2, Tillgänglig via:

http://www.nordicom.gu.se/common/publ_pdf/323_internetbarometer2009.pdf

(Hämtad 2011-01-03)

Nygren, Åke (2008). Folkbibliotekens framtida roll i det livslånga flexibla lärandet. Nät och bildning. Vol. 9, s 14-15Tillgänglig via:

http://www.resurs.folkbildning.net/natochbildning/html/nr_9_08/pdf/folkbiblioteken.pd f (Hämtad 2011-03-16)

O'Neill, Jill (2007). LibraryThing: Cataloging for the (Social) Masses.

Information Today. Sep2007, Vol. 24 Issue 8, s. 23.

Pocketblogg (2009). Tillgänglig via http://www.pocketblogg.se

(Hämtad juli - oktober 2009, januari och februari 2010 och januari 2011)

Raber, Douglas (1996). ALA Goal 2000 and Public Libraries. Public Libraries, July/August, s. 224-231.

66

Ross, Catherine Sheldrick m.fl. (2006). Reading matters: what the research reveals

about reading, libraries and community. Westport: Libraries Unlimited

RSS (2011). Nationalencyklopedin Online. http://www.ne.se/lang/rss (Hämtad 2011-01-03)

Ryan, Richard M. & Deci, Edward L. (2000). Intrinsical and Extrinsic Motivations: Classic Defintions and New Directions. Contemporary Educational Psychology. Vol. 25, s. 54-67. Tillgänglig via:

http://acmd615.pbworks.com/f/IntrinsicExtrinsicMotivation.pdf (Hämtad 2011-04-19) Schubert, Siri (2007). Building a Better Bookclub. Fortune International (Europe). Vol. 155 Issue 8, s B5-B6

Sekwa (2011) http://www.sekwa.se/ (Hämtad 2011-03-20)

Sjögren, Jonas (2006). Pocketböcker : Historia – nutid – framtid. Rapport från Svenska Bokhandlareföreningen och Svenska Förläggarföreningen. Stockholm

Tillgänglig som:

http://forlaggare.se/media/3399/rapport%20pocketböcker.pdf (2011-01-20)

Smidt, Jofrid Karner (2001). Mellom elite og publikum. Litteraer smak og

litteraturformidling blant bibliotekarer i norske folkebibliotek. Oslo: Institutt for medier

og kommunikasjon, Universitetet i Oslo

Svedjedal, Johan (1997). Det litteratursociologiska perspektivet. Om en

forskningstradition och dess grundantaganden. I Furuland, Lars och Svedjedal, Johan (red.), Litteratursociologi. Texter om litteratur och samhälle. Lund: Studentlitteratur

Svedjedal, Johan (1998). Litteratursociologi. I Bergsten, Staffan (red.),

Litteraturvetenskap – en inledning. Lund: Studentlitteratur

Svedjedal, Johan(2004). Pocketboken – i var mans och kvinnas hand. Tillgänglig via: http://www.dn.se/kultur-noje/pocketboken---i-var-mans-och-kvinnas-hand

(Hämtad 2011-01-02)

Sveningsson, Malin, Lövheim, Mia & Bergqvist, Magnus (2003). Att fånga nätet.

Kvalitativa metoder för Internetforskning. Lund: Studentlitteratur

Svensk Biblioteksförening. Specialgruppen för indexering av skönlitteratur (2006). Att

indexera skönlitteratur - handledning. 2:a upplagan. Tillgänglig via:

www.biblioteksforeningen.org/red_kom/PDF/handledning20070413.pdf (Hämtad 2010-10-12)

Svensk Bokhandel (2009) http://www.svb.se/bokfakta/svenskatopplistor (Hämtad 2009-12-02)

Söderlund, Petra (2004). Läsarnas nätverk. Om bokläsare och Internet. Uppsala: Avdelning för litteratursociologi vid Litteraturvetenskapliga institutionen i Uppsala

67

Thorhauge, Jens (1989). Luk op for skönlitteraturen. I Munch-Petersen, Erland (red.),

Litteratursociologi. En antologi. Ballerup: Bibliotekscentralens Forlag

Tveit, Åse Kristine (2004). Innganger. Om lesing og litteraturformidling. Bergen: Fagbokforlaget

Twitter (2011). Nationalencyklopedin Online. http://www.ne.se/lang/twitter (Hämtad 2011-01-03)

van Riel, Rachel m.fl. (2008). The Reader-friendly Library Service. Newcastle upon Tyne : The Society of Chief Librarians

Whichbook.net (2011) http://www.whichbook.net/about/default.aspx?cid=9010

(Hämtad 2011-04-20)

Våge, Lars (2005). Bloggvärlden från början. I Lars Våge, Erik Sattin & Gunnar Nygren (red.), Bloggtider. Stockholm: Sellin & Partner

Zellers, Jessica (2007). In Blog Heaven: A Painless New Approach to Readers' Advisory. Virginia Libraries 2007, Vol. 53, No. 3., s. 23-24. Tillgänglig via: http://scholar.lib.vt.edu/ejournals/VALib/v53_n3/v53n3.pdf (Hämtad 2010-01-21)

68

Bilaga

Bilaga 1. Brev till respondenter

Hej!

Vi heter Camilla Andersson och Agneta Holmgren och läser biblioteks- och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås. Vår magisteruppsats ska handla om lästips på bloggar. Idén till uppsatsämnet fick vi när vi tittade på skyltning av böcker på bibliotek och började fundera över lästips på bloggar. I vår studie avser vi att undersöka ett antal bloggars lästips.

Vi hoppas att du vill medverka i vår studie genom att svara på några frågor. Vi beräknar att det tar ca 30 min att svara på frågorna. Vi önskar skriva ut namnen på de bloggar som deltar i e-postintervjun och ber att få veta om det går bra för er del. Svaren kommer att anonymiseras i resultatredovisningen. Om det skulle bli aktuellt med eventuella följdfrågor undrar vi om det går bra att återkomma till dig.

Tack för er medverkan! Vänliga hälsningar Camilla Andersson Agneta Holmgren Namn: Yrke: Bloggens namn:

Antal besökare per dag eller vecka: Markera alternativ

1. Hur ofta publicerar du lästips? Dagligen

Flera gånger i veckan En gång i veckan < en gång i veckan

2. Hur ofta publicerar du andra inlägg än lästips? Dagligen

Flera gånger i veckan En gång i veckan < en gång i veckan

Skriv svar under frågan. Svara gärna detaljerat – omfattande svar är av stort intresse för oss

3. Varför lägger du ut lästips i bloggen?

4. Vilka läsare vill du nå och varför?

5. Hur väljer du ut böcker till din blogg?

6. Ge exempel på böcker du gärna skriver lästips om. Varför väljer du dessa?

7. Ge exempel på böcker du undviker att skriva lästips om. Varför väljer du inte dessa?

69

8. Vilken av följande böcker skulle du helst skriva lästips om - förklara varför. a) Boken som är högt placerad på försäljningstopplistorna

b) Årets Nobelprisvinnare

c) En bok som förmedlar en insikt/kunskap/vidgar vyerna

9. Hur tror du att bloggens lästips påverkar dina läsares bokval?

10. Hur får du själv lästips? Ge gärna exempel.

11. Övriga kommentarer/reflektioner:

Tack för att du möjliggör vår uppsats genom din medverkan i vår e-postintervju!

Camilla Andersson Agneta Holmgren