Reflektioner

Med tanke på vår förförståelse som grundas på att våra dyslektiska syskon upplevt skol-gången som mödosam, ser vi det som konstigt att skolbiblioteket ofta saknar direktkon-takt och specifik planering kring dessa elever. Vi menar att det borde finnas formella möten med samordnande beredskap varje år eftersom de dyslektiska eleverna är en återkommande användargrupp av skolbiblioteket och med i all undervisning. Framför-allt anser vi att bibliotekarien skall undersöka specialpedagogens kompetens ingående vad gäller de arbetsområden som rör deras uttalade kompetenser. Vi ställer oss frågande till varför skolbibliotekarien saknar metoder för att anpassa IKT-undervisningen, då en stor del av skolgången kräver att eleverna behärskar dessa verktyg i det undersökande arbetssättet. Vi saknar svensk forskning inom biblioteks- och informationsvetenskap och inte endast på magisternivå inom detta viktiga ämne.

Slutligen menar vi att alla bibliotekarier som anställs vid skolbibliotek bör få formell undervisning om läs- och skrivhandikapp och inlärningspedagogik. Detta menar vi för att resultatet i den föreliggande uppsatsen visar att skolbibliotekarierna upplever avsak-naden av formell utbildning som ett hinder i arbetet med de dyslektiska eleverna, då de inte låter sina kompetenser komma till sin fulla rätt.

10 Sammanfattning

Syftet med denna magisteruppsats är att beskriva och analysera hur fackutbildade bibli-otekarier upplever sitt arbete och möte med dyslektiska grundskole- och gymnasieele-ver. Tanken är även att analysera hur skolbibliotekarierna uppfattar samarbetet med de pedagogiska yrkesgrupperna vilka arbetar med dessa elever. Magisteruppsatsen utgår från den övergripande frågeställning vilken utmynnar i tre underordnade delfrågor. Hur beskriver ett antal skolbibliotekarier sina erfarenheter av sitt arbete med dys-lektiska elever samt sitt samarbete med pedagoger kring denna användargrupp?

Hur beskriver ett antal skolbibliotekarier sin kompetens och roll gällande elever med dyslexi?

Hur kan skolbibliotekariernas erfarenheter av organisationen kring och mötet med elever med dyslexi analyseras?

Hur kan skolbibliotekariernas upplevelser av samarbetet med den pedagogiska personalen rörande elever med dyslexi analyseras?

I tidigare studier som undersökt skolbibliotekariers arbete med läs- och skrivhandikap-pade elever framkommer det att kvaliteten av skolbibliotekariens service i hög grad be-ror på skolbibliotekariens kännedom om den enskilde eleven (exempelvis Anderson Downing 2006; Murray 2002). Resultaten visar också att ett gott samarbete med fördju-pad kommunikation mellan specialpedagogen och skolbibliotekarien skulle förbättra skolbibliotekariens service till dessa elever. I annan forskning (exempelvis Gómez & Swenne 1996; Karlsson & Roxling 2007; Kühne 1993) framkommer det att skolbiblio-tekariens arbete med eleverna hindras av att lärarna saknar kännedom om bibliotekari-ens kompetbibliotekari-ens.

Det empiriska materialet för föreliggande studie inhämtas genom semistrukturerade in-tervjuer. Urvalet av respondenter sker genom snöbollsmetoden och personer arbetandes vid skolbibliotek i sju städer belägna i Svea- och Götaland kontaktades. För att besvara magisteruppsatsens syfte och dess frågeställningar intervjuas åtta fackutbildade biblio-tekarier, vilka arbetar vid antingen grund- eller gymnasieskola. Det empiriska underla-get analyseras och tolkas både deskriptivt och teoretiskt. I den deskriptiva analysen te-matiseras empirin utifrån fyra huvudteman: skolbibliotekets funktion, skolbibliotekari-ens kompetskolbibliotekari-ens och roll, skolbibliotekarien och den dyslektiske eleven samt samarbete med pedagogerna. Skolbibliotekariernas upplevelser av mötet med den dyslektiske ele-ven och samarbetet kring denne belyses därpå genom de teoretiska utgångspunkterna vilka är professionsteori och en samarbetsmodell sprungen ur Louise Limbergs och Lena Folkessons (2006) tre kategorier av samarbete. De professionsteoretiska utgångs-punkterna utgår från Andrew Delano Abbotts tankar i The System of Professions: An essay on the division of expert labor (1988). I det professionsteoretiska analysavsnittet analyseras respondentgruppen som medlemmar av en yrkeskår medan respondenterna framträder både i grupp och enskilt vid användandet av samarbetsmodellen.

Resultatet visar att skolbibliotekarien ser sin roll som pedagogisk och social för samtli-ga elever, men i arbetet med de dyslektiska eleverna betonas i första hand den förmed-lande och konsulterande rollen av bibliotekets resurser. Respondenterna inringar sin

kompetens till att omfatta läsfrämjande åtgärder och informationssökning när det gäller arbetet med samtliga av skolans elever. Respondenterna anser att deras kunskap om lit-teraturkännedom, bokmatchning, läsfrämjande åtgärder och tekniska hjälpmedel är de verktyg som främst kommer till användning i arbetet med den dyslektiske eleven. Ge-nom att matcha och tillhandahålla material anpassat efter elevens förutsättningar menar många av respondenterna att de kompletterar lärarens pedagogiska kunskaper. Skolbib-liotekariens expertiskunskaper inom IKT varken nämns eller anpassas till den dyslektis-ke eleven.

Skolbibliotekarierna upplever att de inte arbetar och möter de dyslektiska eleverna sär-skilt ofta utan att det i första hand ankommer på specialpedagogen att arbeta nära ele-verna. Då samtliga respondenter upplever att specialpedagogerna är den yrkesgrupp på skolan som har den akademiska kunskapen att möta och arbeta med läs- och skrivhan-dikappade elever, avstår majoriteten av respondenterna från att hävda sina expertområ-den. Skolbibliotekarierna saknar dock kännedom om specialpedagogens arbete med eleverna och det finns en risk för att respondenternas förgivet tagna föreställningar läg-ger hinder i utbildningen för den dyslektiske eleven. Utifrån de professionsteoretiska utgångspunkterna uppträder respondenterna professionslöst när de avstår att hävda sina jurisdiktionsanspråk, rörande IKT och bokmatchning, mot specialpedagogerna. Detta är intressant eftersom bibliotekarierna hävdar sin expertis över dessa två områden i större utsträckning mot lärarna. Respondenternas upplevelse av att de saknar akademisk kun-skap om läs- och skrivsvårigheter kan ses som en förklaring till respondenternas uppträ-dande.

Respondenterna upplever samarbetet med den pedagogiska personalen rörande den dys-lektiska användargruppen som gott, men de uttrycker en önskan om en fördjupad kom-munikation med pedagogen. Avsaknaden av dialog leder till att samarbetet omgärdas av oklarheter för bibliotekarien och dennes arbetsuppgifter. Känslan av osäkerhet kan där-för uppstå och i värsta fall leder detta till att den dyslektiske eleven inte får lämplig hjälp för skolarbetet. Skolbibliotekariens arbete med den dyslektiska användargruppen beror på arbetsplatsens val av organisatoriska lösningar i form av arbetsfördelningen mellan specialpedagogen och de övriga professionerna. Respondenterna upplever att okunskapen om vilka elever som präglas av handikappet hindrar dem i deras arbete. Dessutom är elevens egen attityd till handikappet en avgörande faktor för om bibliote-karien kan hjälpa eleven med att tillhandahålla tekniska hjälpmedel eller anpassad litte-ratur. Andra faktorer som begränsar arbetet med de dyslektiska eleverna är tid, ekonomi och i vissa fall den övriga personalens inställning.

11 Käll- och litteraturförteckning

Otryckta källor

Intervju med Anna 9 februari, 2007. Intervju med Bodil 12 februari, 2007. Intervju med Cecilia 12 februari, 2007. Intervju med Daniela 12 februari, 2007. Intervju med Emma 14 februari, 2007. Intervju med Frida 19 februari, 2007. Intervju med Gunnel 5 mars, 2007. Intervju med Hampus 5 mars, 2007.

De bandade intervjuerna finns i uppsatsförfattarnas ägo.

Tryckta källor och litteratur

Abbott, Andrew Delano (1988). The System of Professions: An essay on the division of expert labor. Chicago: University of Chicago Press.

Adler, Björn & Adler, Hanna (2006). Neuropedagogik – om komplicerat lärande. Lund: Studentlitteratur.

Anderson Downing, Joyce (2006). Media Centers and Special Education: Introduction to the Special Issue. Intervention in School and Clinic. vol. 42, nr. 2, Nov. 2006, s.67-77.

Badke, William B. (2005). Can’t Get No Respect: Helping Faculty to Understand the Educational Power of Information Literacy. Ingår i Kraat, Susan B. red. Relationships between teaching faculty and teaching librarians. Binghamton, NY: Haworth Informa-tion Press, cop. 2005.

Bibliotekslag: SFS 1996:1596 (1996). Stockholm: Fakta Info Direkt.

Bryman, Alan (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Övers. Björn Nilsson; [fack-granskning under ledning av Kjell Granström]. Malmö: Liber ekonomi.

Bryman, Alan (1997). Kvantitet och kvalitet i samhällsvetenskaplig forskning. Övers. Björn Nilsson; [fackgranskning av Jan Carle]. Lund: Studentlitteratur.

Clausson, Malin (2005-15-05). Satsa på biblioteken!. Göteborgs-Posten. (Jonathan Flack, Webbansv.). http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=119&a=202164 [2007-05-03] Druid Glentow, Birgit (2006). Förebygg och åtgärda läs- och skrivsvårigheter: Meto-disk handbok. Stockholm: Natur & Kultur.

European Dyslexia Association. http://www.dyslexia.eu.com/ [2007-05-19]

Fahlbeck, Anna (2003). Barn med lässvårigheter och bibliotek - En användarstudie om några barns erfarenheter och upplevelser av bibliotek. Borås: Högskolan i Borås, Bib-liotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap. Magisteruppsats2003:36. Farooq, Muhammad Umar (2005) Connecting Theory and Practice in LIS: The Training Model of the Information Resource Centers. Special Libraries Association Minnesota Chapter Homepage. 11 May 2005.

Given, Lisa M. & Julien, Heidi (2005). Finding Common Ground: An Analysis of Li-brarians’ Expressed Attitudes Towards Faculty. Ingår i Kraat, Susan B. red. Relation-ships between teaching faculty and teaching librarians. Binghamton, NY: Haworth In-formation Press, cop. 2005.

Hjøland, Birger (2000). Library and Information science: Practice, theory, and philoso-phical basis. Information Processing & Management, nr. 66, s.501-531.

Hodgson, D. (2005). ‘Putting on a professional performance’: Performativity, subver-sion and project management. Organization, nr. 12(1), s.51-68.

IFLA. http://www.ifla.org/ [2007-05-19]

IFLA/UNESCO:s skolbiblioteksmanifest (2004). Övers. Adina Giselsson. Malmö stad: Pedagogiska centralen. http://www.ifla.org/VII/s11/pubs/sguide02-se.pdf [2007-04-26]

International Dyslexia Association. http://www.interdys.org/ [2007-05-03]

Karlsson, Petra & Roxling, Tuija (2007). Gör skolbibliotekarien någon skillnad? En studie av skolbibliotekariens betydelse för unga elevers läs- och språkutveckling. Borås: Högskolan i Borås, Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap. Magis-teruppsats2007:20.

Kühne, Brigitte (1993). Skolbiblioteket – skolans hjärna?: Skolbiblioteket som resurs i det undersökande arbetssättet på grundskolan. Malmö: Graphic Systems.

Kvale, Steinar (1996). InterViews: An introduction to qualitative research interview-ings. Thousand Oaks, Californina: Sage.

Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Övers. Sven-Erik Torhell. Lund: Studentlitteratur.

Lindell, Carl Gustav & Lindell, Sonya (1996). Dyslexi - problem och möjligheter: En handbok om läs- och skrivsvårigheter för föräldrar och personal i skola och förskola. Stockholm: Brevskolan.

Limberg, Louise (2003). Skolbibliotekets pedagogiska roll: En kunskapsöversikt. Stock-holm: Statens skolverk: Fritze [distributör]. [Elektronisk resurs]

Limberg, Louise & Folkesson, Lena (2006). Undervisning i informationssökning – Slut-rapport från projektet Informationssökning, didaktik och lärande (IDOL). Borås: Val-frid.

MacDonald, Keith M. (1995). The sociology of the professions. London: Sage.

Murray, Janet (2002). The Implication of Inclusive Schooling for School Libraries. In-ternational Journal of Disability, Development and Education. vol. 49. nr. 3, 2002. s.301- 322.

Myndigheten för skolutveckling (2003). Att läsa och skriva: En kunskapsöversikt base-rad på forskning och dokumentebase-rad erfarenhet. Stockholm: Myndigheten för skolut-veckling.

http://www.skolutveckling.se/publdb-portlet/fileDownload?publ_id=394&file=publication [2007-04-30]

Myrberg, Mats (2003). Att skapa konsensus om skolans insatser för att motverka läs- och skrivsvårigheter: Rapport från ”Konsensusprojekt” 5 september 2003. Stockholm: Lärarhögskolan/Institutionen för Individ, Omvärld och Lärande.

https://www.sit.se/download/PDF/Dyslexi/skapa_konsensus.pdf [2007-05-19]

Nationella Skolbiblioteksgruppen (2004). Bemanna skolbiblioteken: Ett verktyg för skolutveckling. Stockholm (2004)

Pedagogisk Uppslagsbok: Från A till Ö utan pekpinnar (1996). Huvudredaktör: Lund-gren, Ulf P. Stockholm: Lärarförbundets Förlag: Informationsförlaget.

Repstad, Pål (1999). Närhet och distans: Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Övers. Björn Nilsson. Lund: Studentlitteratur.

Selander, Staffan (1989). Inledning. Ingår i Selander, Staffan, red. Kampen om yrkesut-övning, status och kunskap: Professionaliseringens sociala grund. Lund: Studentlittera-tur. s.11-21.

Skat Nielsen, Gyda & Irvall, Birgitta (2004). Riktlinjer för biblioteksservice till dyslek-tiker. Övers. Birgitta Irvall; IFLA, Section of Libraries Serving Disadvantaged Persons. Stockholm: Svensk biblioteksförening.

Skolbiblioteken i Sverige: Kartläggning, analys och probleminventering (1999). Stockholm: Statens Kulturråd.

Skollag: SFS: 1985:1100 (1985).

http://rixlex.riksdagen.se/htbin/thw?${HTML}=SFST_LST&${OOHTML}=SFST_DOK&${SNHTML} =SFST_ERR&${MAXPAGE}=26&${TRIPSHOW}=format=THW&${BASE}=SFST&${FREETEXT} =skollag&RUB=&BET=1985%3A1100&ORG=

Stadler, Ester (1994). Dyslexi: En introduktion. Lund: Studentlitteratur.

Sundin, Olof (2000). Qualitative research in health information user studies: A meth-odological comment. Health Libraries Review, vol.17, nr. 4, s. 215-218.

Sundin, Olof (2003). Informationsstrategier och yrkesidentiteter: En studie av sjukskö-terskors relation till fackinformation vid arbetsplatsen. Borås: Valfrid.

Sundin, Olof & Hedman, Jenny (2005). Theory of professions and occupational identi-ties. Ingår i Fisher, K, Erdelez, S. & Mckechnie, L. red. Theories of Information Behav-ior: A Researcher’s Guide. Medford, NJ: Information Today 2005.

Svenska Dyslexiföreningen. http://www.ki.se/dyslexi/ [2007-01-21]¹⁴. Thomsson, Heléne (2002). Reflexiva intervjuer. Lund: Studentlitteratur.

Tuominen, Kimmo (1997). User-centered discourse: An analysis of the subject posi-tions of the user and the librarian. The Library Quarterly. nr. 67, s.350-371.

UNESCO. http://portal.unesco.org/ [2007-05-19]

Widerberg, Karin (2002). Kvalitativ forskning i praktiken. Lund: Studentlitteratur. Zetterqvist Nelson, Karin (2003). Medfödd ordblindhet. Ingår i Börjesson, Mats & Palmblad, Eva red. Problembarnets århundrade. Lund: Studentlitteratur.

Ödman, Per-Johan (2005). Tolkning förståelse och vetande- Hermeneutik i teori och praktik. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.