Det hade varit intressant och veta om annan smaksättning hade gett ett annat utslag av konsumenttesten. Vi vet att vi fick fram en bra produkt vid smaksättning av röda bärskoncentrat, detta känns som något man bör titta vidare på. Det hade även varit intressant att undersöka ytterligare vegetabiliska proteiner då det känns som en kommande trend.
Hade vi haft en öppen enkät vid konsumenttestet hade det kunnat ge mer information angående de enskilda dryckerna. De kommunicerade också mycket sinsemellan om vilken dryck de gillade mest och varför efter testen, vilket var intressant att följa. Så i detta fall tror vi att det hade gett ett mer positivt resultat av undersökningen.
Vi valde att använda färska havredrycker som bas, vilket medförde att de måste
kylförvaras och konsumenterna blir beroende av kylskåp. Författarna testade dryckerna en vecka efter att datum markeringen hade gått ut men dryckerna hade inte ändrat sig på något sätt. Detta kan bero på att pH hade sänkts och halten antioxidanter hade höjts genom tillförsel av c-vitamin från frukt- och bärkoncentratet. Däremot bör dryckerna förpackas av material som inte är transparent då dryckerna skiktar sig, vilket inte ger så tilltalande intryck.
Man kan vidareutveckla det recept och den produkt vi fått fram på mer än ett sätt.
Exempelvis kan man anpassa den ännu mer åt två extrem-håll. Dels vid elitidrottande
25
med ännu mer protein och dels för äldre människor med hänseende till deras ökade behov av kalcium. Vi valde att ta ett medelvärde utifrån fysiskt aktiva vuxna och äldre människors näringsbehov, detta ger en stor möjlighet att vidareutveckla drycken
och/eller receptet. Man kan också som sagt var experimentera med olika smaksättningar och olika vegetabiliska proteiner. Eftersom vi valde att ha maltodextrin i vår produkt finns även möjligheten att titta på annan kolhydratskälla, det finns en uppsjö
sockeralkoholer och stärkelser som kan tillgodose kolhydratbehovet utan att höja sockerhalten.
Vi valde maltodextrin dels för att den inte ger någon sötma utan enbart ger en bulkeffekt som vi eftersträvande i vår dryck, dels förbättras proteinupptaget då maltodextrin består av korta stärkelsekedjor. Det i sin tur medför ett snabbt upptag tidigt i tunntarmen (Ivy, 2005).
Vi tycker enhetligt att man bör testa sig fram gällande smaksättning vid framtagning av en dryck med tillsatt protein. Tanken är att man som konsument skall dricka en mängd på 250 ml eller 500 ml vid återhämtning, för att uppnå den visionen är inte exotisk fruktkoncentrat det ultimata enligt oss då den smaken upplevdes som en vis brustablettssmak.
Visionen vi har som författare för drycken är att drycken dels ska intas i samband med ett träningspass där man snabbt behöver återhämtning i form av näringsämnen som är naturliga allergifri och välsmakande. Framför oss ser vi att drycken serveras väl kyld med en tilltalande förpackning som är lättillgänglig. Dels även när äldre människor har behovet av att tillföra kroppen en näringsriktigt och god måltid i form av en vegetabilisk proteinberikad havredryck, rik på kalcium.
Till syvende och sist håller vi med om vad bland annat EU belyser kring kost och intag av kost och dess inverkan på hälsan.
”En mångsidig och balanserad kost är en förutsättning för god hälsa, och enskilda produkter bör ses i relation till kosten som helhet”
Förordning (EG) nr 1924/2006
26
8 Litteraturförteckning
Abrahamsson, L., Andersson, A., Becker, W., & Nilsson, G. (2008). Näringsära för högskolan, femte upplagan. Stockholm: Liber AB.
Albinsson, B., Wendin, K., & Åström, A. (2013). Handbok i sensorisk analys.
Göteborg: SIK - Institutet för Livsmedel och Bioteknik AB.
Arén, B., Bergman, I., Bruce, Å., Böckman-Superti, H., Erlandsson, B., Darnerud, P., . . . Wallin, L. (den 27 02 2007). Livsmedelsverkets särskilda sektoransvar för miljöarbetet. Uppsala: Livsmedelsverket. Hämtat från Rapport –
Livsmedelsverkets särskilda sektorsansvar för miljömålsarbetet.
Becker, W., Hamraeus, L., & Samuelson, G. (1996). Hög Proteinhalt i Svensk mat.
Läkartidningen, ss. 37-40.
Biolo, G., Maggi, S., Williams, B., Tipton, K., & Wolfe, R. (1995). Increased rates of muscle protein turnover and amino acid transport after resistance exercise in humans. The American Journal of Physiology, 268, E514-520.
Blüncher, A. (2007). Funcitiunal food. Nutrition, medicin och livsmedelsvetenskap.
Danmark: Studentlitteratur.
Börsheim, E., Tipton, K., Wolf, S., & Wolfe, R. (2002). Essential amino acids and muscle protein recovery from resistance exercise. American Journal of Physiology, Endocrinology and Metabolism, 283, E648-657.
Clarin, A., & Johansson, S. (2009). Hållbar konsumtion av jordbruksvaror - hur påverkas klimat och miljö av olika matvanor. Jönköping: Jordbruksverket.
Cooper, R. G. (2011). Winning at New Products (Vol. 4). New york: Basic Books.
Coyle, E. (2004). Fluid and fuel intake during excercise. Journal of Sports Science, 39-55.
Cribb, P., & Hayes, A. (2006). Effects of supplement timing and resistance exercise on skeletal muscle hypertrophy. Medicine and Science in Sports and Exercise, 38, 1918-1925.
Cutberto, G., Russe, R., Stallings, V., Beuchat, L., Caballero, B., Cousins, R., . . . Zoumas, B. (2005). Dietry References Intake. For Energy, Carbohydrate, Fiber, Fat, Fatty Acids, Cholesterol,Protein, and Amino Acids(Macronutrients).
Washington, D.C: Institute of Medicine of the Academies.
Esmarck, B., Andersen, J., Olsen, S., Richter, E., Mizuno, M., & Kjaer, M. (2001).
Timing of postexercise protein intake is important for muscle hypertrophy with resistance training in elderly humans. The Journal of Physiology, 535, 301-311.
Europaparlamentets och rådets direktiv. (den 19 03 2013). Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG. Hämtat från eur-lex.europa.eu:
http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2006:376:0036:0068:sv:PD F
Furugren, B. (2011). Livsmedelskemi och matkunskap- Vegetabilier. Lund, Skåne, Sverige: KFS i Lund AB.
Grahn, M. (den 19 10 2011). Protein nästa hälsovåg. Hämtat från www.gp.se:
http://www.gp.se/konsument/1.522440-protein-nasta-halsovag den 12 05 2013 Immerstrand, T. (2010). Cholesterol-lowering properties of oats:. Lund: Lund
Universitet.
Ivy, J. (2005). Regulation of muscle glycogen repletion, muscle protein synthesis and repair following exercise. Austin, USA: The University of Texas at Austin.
Jonsson, L., Marklinder, I., Nydahl, M., & Nylander, A. (2007). Livsmedelsvetenskap.
Lund: Studentlitteratur.
27
Kreider, R. (Februari 1999). Dietary supplements and the promotion of muscle growth with resistance exercise. Sports Medicie, 97-110.
Lemon, P. (2000). Beyond the zone: protein needs of active individuals. Journal of the American College of Nutrition, 19, 513S-521S.
Lemon, P., & Proctor, D. (1991). Protein intake and athletic performance. Sports Medicine, 12, 313-325.
Levenhagen, D., Gresham, J., Carlson, M., Maron, D., Borel, M., & Flakoll, P. (2001).
Postexercise nutrient intake timing in humans is critical to recovery of leg glucose and protein homeostasis. American Journal of Physiology.
Endocrinology and Metabolism, 280, E982-993.
Livsmedelsföretagen och Svensk Dagligvaruhandel. (den 19 03 2013).
Livsmedelsföretagen och Svensk Dagligvaruhandels- Branchstöd för näring och hälopåstående. Hämtat från Hälsopåstående.se: ivsmedelsföretagen och Svenska Dagligvaruhandels- Branchstöd för näring- och hälsopåstående
Livsmedelsverket. (den 04 December 2012a). Risker med mat. Hämtat från Allergi och överkänslighet: http://www.slv.se/sv/grupp1/Risker-med-mat/Allergi-och-overkanslighet/
Livsmedelsverket. (den 15 Mars 2013b). Allergi och överkänslighet. Hämtat från Baljväxter:
www.slv.se/sv/grupp1/Risker-med-mat/Allergi-och-overkanslighet/Baljvaxter/
Livsmedelsverket. (den 10 Mars 2013c). Näringsvinster och näringsförluster vid matlagning. Hämtat från Hur påverkas maten när den tillagas?:
http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Vad-innehaller-maten/Naringsvinster-och-naringsforluster-vid-matlagning/
Livsmedelsverket. (den 10 Mars 2013d). Svenska närings rekommendationer. Hämtat från Referensvärden för energiintag hos grupper:
http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Svenska-narings-rekommendationer/Referensvarden-for-energiintag-hos-grupper/
Livsmedelsverket. (den 17 Mars 2013e). Kolhydrater. Hämtat från Finns det några risker med lågkolhydratkost?: http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Vad-innehaller-maten/Kolhydrater/Finns-det-nagra-risker-med-lagkolhydratkost/
Livsmedelsverket. (den 10 Mars 2013f). Svenska näringsrekommendationer. Hämtat från Riktlinjer för måltidsordning: http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Svenska-narings-rekommendationer/Riktlinjer-for-maltidsordning/
Livsmedelsverket. (den 2 Juni 2013g). Risker med mat. Hämtat från Cyanobakterier blågröna alger och deras gifter: http://www.slv.se/sv/grupp1/Risker-med-mat/Cyanobakterier-bla-grona-alger-och-deras-gifter/
Livsmedelsverket. (den 26 April 2013h). Svenska närings rekommendationer. Hämtat från Referensvärden för energiintag hos grupper:
http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Svenska-narings-rekommendationer/Referensvarden-for-energiintag-hos-grupper/
Livsmedelverket. (den 21 April 2013i). Hälsopåståenden. Hämtat från Fördjupning:
Efsas femte granskning av hälsopåståenden klar:
http://www.slv.se/sv/grupp1/livsmedelsforetag/Markning_och_pastaenden/Narin gs--och-halsopastaenden/Halsopastaenden/Fordjupning-Efsas-femte-granskning-av-halsopastaenden-klar/
Lundgren, B. (2000). Handbok i Sensorisk Analys. Sverige, Lindome: SIK- Svenska Livsmedelsinstitutet.
Nationalencyklopedin. (den 27 02 2013). ne.se. Hämtat från http://www.ne.se.ludwig.lub.lu.se/lang/aminosyror.
28
Nordic Council of Ministers. (2004). Nordic nutrition recommendations 2004;
Integrating nutrition and physical activity. Copenhagen: Nord.
Nordic Sugar. (2010). Sötningslexikon - om socker och sötningsmedel. Staffansstorp:
Nordic Sugar.
Phillips, S. (2006). Dietary protein for athletes: from requirements to metabolic advantage. Applied Physiology, Nutrition and Metabolism, 31, 647-654.
Phillips, S., Tipton, K., Aarsland, A., Wolf, S., & Wolfe, R. (1997). Mixed muscle protein synthesis and breakdown after resistance exercise in humans. The American Journal of Physiology, 273, E99-107.
Phillips, S., Tipton, K., Ferrando, A., & Wolfe, R. (1999). Resistance training reduces the acute exercise-induced increase in muscle protein turnover. The American Journal of Physiology, 276, E118-124.
Riksidrottsförbundet. (2009). Kunskapsöversikt: Kost- och näringslära inom idrotten.
Stockholm: Riksidrottsförbundet.
Sawka, M., Burke, L., Eicher, E., Maughan, R., Montain, S., & Stachenfeld, N. (2007).
American College of Sports Medicine position stand. Exercise and fluid replacement. Medicine and Science in Sports and Exercise, 377-390.
SCB. (den 20 Mars 2013). Konsumtion av livsmedel. Hämtat från Statistiska centralbyrån, Nationalräkenskaperna-Jordbruksstatistisk årsbok 2004:
http://www.scb.se/statistik/JO/JO1901/2004A01/JO1901_2004A01_BR_21_JO 01SA0401.pdf
Sveriges Olympiska Kommitté. (2009). Kostrekommendationer för elitidrottare.
Stockholm: Sveriges Olympiska Kommitté.
Tannerstedt, J. (2011). Proteiner och aminosyror. Dietist Aktuellt, 06.
Tipton, K., Elliot, T., Cree, M., Wolf, S., Sanford, A., & Wolfe, R. (2004). Ingestion of casein and whey proteins result in muscle anabolism after resistance exercise.
Medicine and Science in Sports and Exercise, 2073-2081.
Tipton, K., Gurkin, B., Matin, S., & Wolfe, R. (1999). Nonessential amino acids are not necessary to stimulate net muscle protein synthesis in healthy volunteers. The Journal of Nutritional Biochemistry, 10, 89-95.
Vetenskapsrådet. (2011). Publikationer och riktlinjer. Hämtat från www.vr.se:
http://www.vr.se/download/18.3a36c20d133af0c12958000491/1321864357049/
God+forskningssed+2011.1.pdf
Wolfe, R. (2000). Protein supplements and exercise. The American Journal of Clinical Nutrition, 72, 551S-557S.
Åman, P. (04 2009). Grönt ljus för beta-glukan. Nordisk nutrition.
1