Reflektioner och utblick

Att studera slavmetaforiken i Paulus brev väcker frågor gällande översättning av Bibeln. I Bibel 2000, som jag använt genomgående i arbetet med uppsatsen, översätts δουλος till ”tjänare” ibland och andra gånger till ”slav”. Detta är något som jag funnit att har stora konsekvenser för vilken teologisk innebörd slavmetaforiken tillskrivs och huruvida de slavar som utgjorde en stor och betydande del av de tidiga kristna församlingarna osynliggörs eller inte. Eftersom Paulus också använder orden διακονος och υπηερετας om sig själv som tjänare (t.ex. 2 Kor 6:4, 1 Kor 3:5 och 1 Kor 4:1) vore en översättning möjligen förtjänt av att

uppmärksamma de gånger Paulus väljer δουλος genom att översätta med just ”slav”. Detta kunde hålla nyanserna i den grekiska texten någorlunda levande.

När Paulus beskriver sitt apostlaskap som ett slaveri under Kristus i brevinledningarna till Romarbrevet, Filipperbrevet och Galaterbrevet används det svenska ordet ”tjänare”. Det samma gäller Fil 2:7 där Jesus liknas vid en slav. När Paulus däremot beskriver sig själv som slav i förhållande till andra människor i 1 Kor 9:19 väljs ordet ”slav”. Det är inte felaktigt att översätta δουλος till ”tjänare”, det är en betydelse som ordet rymmer, men ordet ”slav” ger onekligen mer konkreta konnotationer, och antagligen är det på grund av att dessa uppfattas som negativa som ordet ibland undviks i Bibel 2000. När slaveriet används som ett tillstånd utan Kristus eller som en soteriologisk metafor används det svenska ordet ”slav” i Bibel 2000. Detta innebär en konsekvens exempelvis i Galaterbrevet där Paulus beskrivs som ”Kristi tjänare” i brevinledningen för att sedan diskutera galaternas förhållande till lagen som ett slaveri. Risken finns att lagen ges onödigt negativa konnotationer, när Paulus de facto också beskriver sin tillhörighet till Kristus som ett slaveri.

3.2.2 Ideologikritiska perspektiv i bibelvetenskaplig forskning

Under arbetet med uppsatsen har jag ägnat mycket tanke åt ideologikritik, detta eftersom jag arbetat utifrån ett ideologiskt färgat perspektiv, intersektionalitet, och integrerat vissa

queerteoretiska antaganden i diskussionen om slavens situation. Det har lett mig till att reflektera över vår tids bibelvetenskapliga paradigm, som präglas av en strävan efter

värdeneutralitet och objektivitet å ena sidan, samtidigt som ideologikritiska läsningar blir allt vanligare å andra sidan. Det finns en ouppklarad överenskommelse angående var man drar gränsen mellan icke-ideologiska studier och ideologikritiska studier.

Jag tror att den bibelvetenskapliga utbildningen skulle gynnas av en ökad diskussion, där studenter aktivt deltar, om vilka värden den nutida, neutrala och objektiva diskursen vilar på. Alla framtida forskare kommer att göra antaganden i sin läsning utgående från den skola de socialiserats in i. Varje gång man ställer frågor angående en bibeltext eller väljer retoriska strategier för att prata om den, så gör man det utgående från ideologiska ställningstaganden, skriver Elisabeth Schüssler Fiorenza i Democratizing Biblical Studies (2009).¹³⁶ All form av ”värdeneutral” bibelforskning är de facto ideologisk, att ideologikritiska perspektiv anses vara just ideologiska är ett ideologiskt ställningstagande i sig.¹³⁷

136 Schüssler Fiorenza 2009, 31.

Bibliografi

Bibelkommissionen. Bibel 2000, Stockholm: Verbum, 1999

Bjelland Kartzow, Marianne. ”Asking the other question': an intersectional approach to Galatians 3:28 and the Colossian household codes”, Biblical Interpretation: A Journal of Contemporary Approaches, No. 18, 4-5 2010, s. 364-389.

Bradley, Keith R. Slavery and Society at Rome, Cambridge: Cambridge Univ. Press, 1994 Breton, Stanislas. A Radical Philosophy of Saint Paul, New York: Columbia University Press, 2011

Brookins, A. Timothy. ”Slaves To The Culture: Attitudes on Slavery in Paul and Seneca”, i Paul and the Giants of Philosophy: Reading the Apostle in Greco-Roman Context”. Red. Dodson, Joseph R. och Briones, David E., Downers Grove, Illinois: InterVarsity Press, 2019, s. 50-60.

Brown, M. J., ”Paul’s Use of δοῦλος Χριστοῦ Ἰησοῦ in Romans 1:1”, JBL, No. 120, 4 2001, s. 723-737.

Bryant, K. Edwin. Paul and the Rise of the Slave: Death and Resurrection of the Oppressed in the Epistle to the Romans, Leiden, Boston: Brill, 2016

Carlstein, Carl-Magnus. Dårskap och Vänskap: Galaterbrevet och Filipperbrevet, Örebro: Libris, 2012

De Vos, Craig. ”Once a slave, always a slave?: slavery, manumission and relational patterns in Paul's letter to Philemon”, Journal for the Study of the New Testament, No. 82, 23 2001, s. 89-105.

Fitzmyer, Joseph A. ”The Letter to the Galatians”, i The New Jerome Biblical Commentary. Red. Brown, Raymond E., Fizmyer, Joseph A. & Murphy, Roland E. London: Prentice Hall, 1968, s. 780-790.

Fitzmyer, Joseph A. ”The Letter to the Romans”, i The New Jerome Biblical Commentary. Red. Brown, Raymond E., Fizmyer, Joseph A. & Murphy, Roland E. London: Prentice Hall, 1968, s. 830-868.

Keener, Craig S. 1-2 Corinthians, Cambridge: Cambridge Univ. Press, 2005

Marchal, Joseph A. ”The Usefulness of an Onesimus: The Sexual use of Slaves and Paul's Letter to Philemon”, Journal of Biblical Literature, No. 4, 130 2011, s. 749-770.

Martin, Dale B. Slavery as Salvation, New Haven: Yale University Press, 1990 Nestle-Aland, Novum Testamentum Graece, 28th revised edition, Stuttgart: Deutsche Bibelgesellschaft, 2012

Osiek, Carolyn. ”GALATIANS”, i The Women’s Bible Commentary redigerad av Carol A. Newsom och Sharon H. Ringe, Kentucky: Westminster/John Knox Press, 2014, s. 423-432. Osiek, Carolyn., Margaret Y., Macdonald. & Tulloch, Janet H. A Woman’s Place: House Churches in Earliest Christianity, Philadelphia: Fortress Press, 2005

Park, Young-Ho. Paul's Ekklesia as a Civic Assembly: Understanding the People of God in their Politico-Social World, Tübingen: Mohr Siebeck, 2015

Schwaller, Tyler M. ”A Slave to All: The Queerness of Paul’s Slave Form”, i Bodies on the Verge: Queering Pauline Epistles. Red. Marcal, A. Joseph, Atlanta: SBL Press, 2019, s.165-190.

Schwaller, Tyler, M. The Use of Slaves in Early Christianity: Slaves as Subjects of Life and Thought, Doktorsavhandling, Harvard Divinity School, Harvard University, 2017.

https://dash.harvard.edu/bitstream/handle/1/37925650/SCHWALLER-DISSERTATION-2017.pdf?sequence=4&isAllowed=y (Hämtad 2020-05-27)

Schüssler Fiorenza, Elisabeth. Democratizing Biblical Studies: Toward an Emancipatory Educational Space, Louisville, Kentucky: Westminster John Knox Press, 2009

Schüssler Fiorenza, Elisabeth. Rhethoric and Ethic: The Politics of Biblical Studies, Augsburg: Fortress press, 1999

Sloreby, Astrid. Slaveri i Det nye testamente – frelsemetafor og sosial realitet. En analyse av Paulus, Markus og Lukas, Masteruppsats, Det teologiske fakultet, Universitetet i Oslo, 2011.

https://www.duo.uio.no/handle/10852/32842 (Hämtad 2020-05-27)

Solevåg, Anna Rebecka. ”Salvation as Slavery, Marriage and Birth: Does the Metaphor Matter?”, i Bodies, Borders, Believers: Ancient Texts and Present Conversations: Essays in Honor of Turid Karlsen Seim on Her 70th Birthday. Red. Grung, Anne Hege, Kartzow Marianne, Bjelland och Solevåg, Anna Rebecca, Eugene, Oregon: Pickwick Publications, 2015, s. 144-163.

Starr, James ”Pastoralteologi i Paulus brevingresser”, i 2000 år med Paulus. Red. Ekeberg, Anders., Holmstrand, Jonas & Winninge, Mikael, Totem, Polen: Bibelakademiförlaget, Svenska Bibelsällskapet, 2013, s. 55-82.

Svenska bibelsällskapet. När Tiden Var Inne: Provöversättning av Lukasevangeliet 9-19 och Galaterbrevet, Uppsala: Bibelsällskapets förlag, 2015

Topos. Nationalencyklopedin. 2020.