Det finns övergripande mönster som vi lyckats lyfta genom denna studie. Ett av dessa är hur den demografiska bilden av kulturarvsaktörer ser ut. Majoriteten av de ideella aktörerna är äldre,
bildade människor, med hyfsade kunskaper inom teknik. De är eldsjälar och drivs av sin passion för ämnet historia. Det finns flera positiva och en del negativa effekter av detta faktum. Det finns en uppenbar risk att eldsjälarna, som producenter, tappar sin logiska tankeförmåga och blir drömmare av stora visioner, utan realistisk förankring. De saknar kännedom om hur en verksamhet drivs praktiskt och ekonomiskt och har sällan mycket kapital att röra sig med.
Den passionerade aktören saknar oftast det strategiska tänk som är nödvändigt för att hålla en verksamhet vid liv i det långa loppet. Det egna behovet av att få nå ut med ett visst budskap överträffar som regel insikten av den efterfrågan som faktiskt finns. Eldsjälar jobbar mycket gratis och de ser varje tillfälle som ges som en möjlighet att förbättra sitt projekt. De tänker ofta på
detaljer och kan arbeta mycket fokuserat för att se sin vision förverkligas. Vad de oftast glömmer är dock att marknadsanpassa sitt budskap. Det finns en efterfrågan och behov av att ta vara på vårt kulturarv, men det måste paketeras på ett säljande sätt. Dagens unga vill lära sig om hur det var förr, men det vill inte bli undervisade. Behovet av en interaktiv kunskapsöverföring är skriande.
En lösning på detta är utnyttja digitaliseringen. Ämnet Digital Storytelling är fortfarande i sin vagga, det kan röra sig om att utveckla appar för kulturarvsattraktionen eller skapa lärande interaktiva spel om historia, i anknytning till upplevelsen av den fysiska platsen. Det kan också handla om hur informationen på aktörernas hemsida presenteras. En kunskap kan förmedlas på ett berättelselikt och engagerande sätt.
Det är framförallt intressant att vidare studera hur vi i framtiden ska lyckas smälta samman det mer konservativa sättet att uppleva ett kulturarv, med den moderna tekniken i form av digitaliseringen. Hur vi ska lyckas att tillgängliggöra och berika en historisk upplevelse med moderna digitala verktyg. Aktörernas insatthet i detta ämne är relativt begränsade, men de har ambitionen och har tagit flera steg i rätt riktning.
Ämnet historia är relativt ohotat rent popularitetsmässigt. Det kommer alltid finnas människor som vill lära sig mer om sitt förflutna och på så vis förlorar historien aldrig sin relevans i vardagligt samtal. I takt med den ökade globaliseringen i dagens samhälle ser vi ett ökat intresse för det lokala. I varje trend följer en mottrend och det gäller för de olika aktörerna att lyssna in och anpassa sig till de trender som råder.
Källförteckning
Tryckta källor
Ahmad, Y. (2006): The scope and definitions of heritage: From tangible to intangible. International Journal of Heritage Studies, Vol. 12(3) s. 292-300.
Ahrne, G. & Svensson, P. (2011): Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber.
Aronsson, L. (2001): Reflektioner kring turismforskningen – igår, idag och imorgon. I Aronsson, L. & Karlsson, S. E. (red.) (2001): Turismens och 214 fritidens mångfald. Karlstad University Studies. 2001:18. Karlstad.
Bell, Judith. (2006): Introduktion till forskningsmetodik. 4:e upplagan. Lund: Studentlitteratur. Bell, Judith. (2015): Introduktion till forskningsmetodik. 5:e upplagan. Lund: Studentlitteratur. Björkroth, M. (1890-1930): Hembygd, i samtid och framtid: En museologisk studie av att bevara och förnya. Akademisk avhandling, Södertörns högskola.
Blumer, H. (1954): What is wrong with social theory? American Sociological Review, 19, s. 3-10. Braunerhielm, L. (2006): Plats för kulturarv och turism: Grythyttan - En fallstudie av upplevelser, värderingar och intressen. Doktorsavhandling, Karlstad University Studies. s. 18, 24.
Bryman, A. (2011): Samhällsvetenskapliga Metoder. Malmö: Liber AB.
Bylund. E., Cedergren. L. & Hollo, A. (1995): Dialogen med patienten. En handbok att samla in och ta tillvara patienternas erfarenheter, SPRI.
Carter, B. & Grimwade, G. (1997): Balancing use and preservation in cultural heritage management. International Journal of Heritage Studies, Vol. 3(1) s. 45-53.
Coleman, S. & Crang, M. (2002): Grounded Tourists, Travelling Theory. I Coleman, S. & Crang, M. (ed.) (2002): Tourism. Between Place and Performance. Berghahn Books. New York. Oxford. Cossons, N. (1989): Heritage tourism: Trends and tribulations. Tourism Management, Vol. 10(3) s. 192-194.
Crouch, D. (ed.) (1999b): Leisure/Tourism Geographies: Practise and Geographical Knowledge. Routledge. London.
Deacon, H. (2004): Intangible heritage in conservation management planning: The case of Robben Island. International Journal of Heritage Studies, Vol. 10(3) s. 309-319.
Du Cros, H. (2007): Too much of a good thing? Visitor congestion management issues for popular world heritage tourist attractions. Journal of Heritage Tourism, Vol. 2(3) s. 225-238.
Eisenhardt K.M. (1989): “Building Theories from Case Study Research,” Academy of Management
Review, Vol. 14. No. 4, s. 532-550.
Eisenhardt K.M. & Graebner M.E. (2007): ”Theory Building from Cases: Opportunities and Challenges,” Academy of Management Journal, Vol. 50, No. 1, s. 25–32.
Elvin-Nowak, Y. & Thomsson, H. (2001): “Motherhood as idea and practice: A Discursive Understanding of Employed Mothers in Sweden”, Gender & Society, 15, June, s. 407-428. Eriksson Forselius, J. (2006): Individualism i vårt samhälle och arbetsliv.
C-uppsats, Karlstads Universitet.
Eriksson Torsten, L. & Hultman. (2014): Kritiskt tänkande: “Utan tvivel är man inte riktigt klok”. Stockholm: Liber.
Frochot, I & Batat, W. (2013): Marketing and Designing the Tourist Experience. Published by Goodfellow Publishers Limited, Woodeaton, Oxford.
Goodey, B. (1998): New Britain, new heritage: The consumption of a heritage culture. International Journal of Heritage Studies, Vol. 4(3) s. 198.
Gren, M. (2000): Geo/grafi. I Gren, M., Hallin, P. O. & Molina, I. (2000) (red.): Kulturens plats/Maktens rum. Brutus Östlings Bokförlag. Symposion. Stockholm/Stenhag. s. 33-39. Grimwade, G. & Carter, B. (2000): Managing small heritage sites with interpretation and community involvement. International Journal of Heritage Studies, Vol. 6(1) s. 33-48. Gunnars Lomäng, M & Nilsson, E. (2010): Rätten att resa: - En självklarhet för vissa men en omöjlighet för andra. Kandidatuppsats. Södertörns Högskola.
Harvey, D. C. (2001): Heritage pasts and heritage presents: Temporality, meaning and the scope of heritage studies. International Journal of Heritage Studies, Vol. 7(4) s. 319-338.
Hedin, A. (1996): En liten lathund om kvalitativ metod med tonvikt på intervju Senast reviderat Ht 2011, C Martin. s. 12.
Holbrook M.B. & Hirshman E.C. (1982): The Experiential Aspects of Consumption: Consumer Fantasies, Feelings and Fun. The journal of consumer research, Vol 9. Nr 2, (sep 1982), s.132-140. Holme, I & Solvang, B. (1997): Forskningsmetodik: Om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur, s. 99-105.
Kennedy, N. & Kingcome, N. (1998): Disneyfication of Cornwall – Developing a Poldark heritage complex. International Journal of Heritage Studies, Vol. 4(1) s. 45-59.
Kjellman, C. (2003): Ta Plats eller få plats? Studier av marginaliserade människors 222 förändrade vardagsliv. Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi. Lunds Universitet. Lund. Levy, Sidney J. (1959): - Symbols for Sale, Harvard Business Review, 33 (March-April) s. 119-120.
Light, D. & Prentice, R. (1994): Who consumes the heritage product? I Ashworth, G.J. & Larkham, P.J. (ed.) (1994): Buildning a New Heritage: Tourism, Culture and Identity in the New Europe. Routledge. London and New York.
Ling, H. (2012): To Improve the Interactivity of the History Educational Games with Digital Interactive Storytelling. Published by Elsevier. Modern Ecucational Technology Center, Xinyu Univeristy, Xinyu, China. s. 1799-1802.
McKercher, B & du Cros, H. (2002): Cultural tourism: The partnership between tourism and cultural heritage management. Binghamton: The Haworth Press, Inc. s. 309-319.
Millar, S. (1989): Heritage management for heritage tourism. Tourism Management, Vol. 10(1) s. 9-14.
Miller Handler, C. (2014): Digital Storytelling: A creators Guide to interactive entertainment third edition. Focal Press, Taylor & Francis Group.
Mitchell, L. S. & Murphy, P. E. (1991): Geography and Tourism. I Annals of Tourism Research. Vol.18. s. 57-70.
Nilsson, M. (2011): Kulturarvsturism: En fråga om att bevara och tillgängliggöra. Magisteruppsats, Göteborgs universitet.
Nuryanti, W. (1996): Heritage and postmodern tourism. Annals of Tourism Research, Vol. 23(2) s. 249-260.
Nyaupane, G. P. (2009): Heritage complexity and tourism: The case of Lumbini, Nepal. Journal of Heritage Tourism, Vol. 4(2) s. 157-172.
Poria, Y., Butler, R. & Airey, D. (2003): The Core of Heritage Tourism. I Annals of Tourism Research. Vol. 30. No. 1. s. 238-254.
Riley, M. & Harvey, D. (2005): Landscape archaeology, heritage and the community in Devon: An oral history approach. International Journal of Heritage Studies, Vol. 11(4) s. 269-288.
Selby, M. (2004): Understanding Urban Tourism: Image, Culture and Experience. I.B.Tauris & Co Ltd. London: I.B Tauris.
Skylare, E (2001): Turistbyrån i det turistiska produktionssystemet. European Tourism Research Institute. Working paper. ETOUR. Mitthögskolan i Östersund.
Smith, V. L. (2001): Sustainability. I Smith, V. L. & Brent, M. (red.) Hosts and guests revisited: Tourism issues of the 21 st century. New York: Cognizant Communication Corporation.
Stenholm, Leifh & Holgersson, Pia. (2009-2012). Entreprenörskap och kulturarv: Ett treårigt samarbetsprojekt i Blekinge län. Länsstyrelsen Blekinge län. s. 12.
Suvantola, J. (2002): Tourist’s Experience of Place. Ashgate. Aldershote.
Svensson, A. (2007): Arkeologi som kulturarvsförmedlare och kulturarvsturism – ett möjligt samarbete? C-uppsats, Institutionen för Arkeologi, ARK. Lunds Universitet.
Timothy, D. J. & Boyd, S. W. (2006): Heritage tourism in the 21st century: Valued traditions and new perspectives. Journal of Heritage Tourism, Vol. 1(1) s. 1-16.
Tung, V & Richie, J.R. (2011): EXPLORING THE ESSENCE OF MEMORABLE TOURISM EXPERIENCES: Annals of Tourism Research, Vol. 38, No. 4, s. 7-17.
Turnpenny, M. (2004): Cultural heritage, an ill-defined concept? A call for joined-up policy. International Journal of Heritage Studies, Vol. 10(3) s. 295-307.
Waterton, E & Watson, S. (2013) Framing theory: towards a critical imagination in heritage studies. International Journal of Heritage Studies, Vol.19(6) s. 548-549.
Warren, S. (1997): ‘This heaven gives me migraines’ The problems and promise of landscapes of leisure. I Duncan, J. & Ley, D. (1997): Place/culture/ representation. Routledge. London och New York.
Muntliga källor
Intervjupersoner från Ingarö hembygdsförening (fokusgrupp)
Katarina Schoerner Carr, 63 år: Bosatt på Ingarö, författare till boken: “Ingarö, sällsamheter och strövtåg.” (Före detta textillärare).
Ulla Skansén, 71 år: Bosatt på Ingarö, ledamot. (Före detta historielärare) Barbro Maassen, 66 år: Bosatt på Ingarö, ledamot. (Före detta historielärare)
Lotta Högardh, 70 år: Bosatt på Ingarö, styrelseordförande. (Före detta förskolelärare) (Se bilaga 1 för intervju).
Intervjupersoner från Muskö hembygdsförening (mejlintervju) Kerstin Karlsson, 67 år, gift med Jan, bosatt på Muskö, styrelsemedlem. Jan Karlsson, 73 år, gift med Kerstin, bosatt på Muskö, styrelsemedlem. (Se bilaga 2 för intervju).
Intervjupersoner från Muskö kulturförening (mejlintervju)
Tommy Karlsson, 71 år, gift med Ros-Marie Karlsson, bosatt på Muskö, startade Muskö
kulturförening. Tidigare arbetade Tommy som musiklärare, men i dagsläget är han pensionerad. (Tommys hemsida, 2016)
Ros-Marie Karlsson, 70 år, gift med Tommy Karlsson, bosatt på Muskö, styrelsemedlem. (Se bilaga 3 för intervju).
Elektroniska källor Definitioner:
Hembygd - En bygd man härstammar från eller på annat sätt identifierar sig med.
http://www.synonymer.se/?query=hembygd [2016-04-26]
Faciliteter - En plats där man kan ha verksamheter.
http://www.synonymer.se/?query=facilitet [2016-04-26]
Kulturarv - Vad tidigare generationer skapat och hur vi idag tolkar det.
http://www.synonymer.se/?query=Kulturarv&SOK=s%C3%B6k [2016-04-26]
Besöksattraktion - Upplevelser och attraktioner som aktörer besöker.
http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:546229/FULLTEXT01.pdf s. 4 [2016-04-26]
Destination - Dit människor reser och utför sin aktivitet.
http://www.synonymer.se/?query=destination&SOK=s%C3%B6k [2016-04-26]
Artefakter - Konstgjort föremål som tillverkats av människor.
http://www.synonymer.se/?query=artefakt [2016-04-26]
Interaktion - Samverkan, samspel och en ömsesidig påverkan.
http://www.synonymer.se/?query=interaktion [2016-04-26]
Induktiv - Ett filosofiskt förfaringssätt att härleda slutsatser från empiriska erfarenheter.
http://www.synonymer.se/?query=induktiv&SOK=s%C3%B6k [2016-04-26]
Deduktiv - Härledning av slutsatser från givna premisser.
http://www.synonymer.se/?query=deduktiv&SOK=s%C3%B6k [2016-04-26]
Hen - könsneutralt personligt pronomen som används på samma sätt som orden han och hon.
http://www.synonymer.se/?query=hen&SOK=s%C3%B6k [2016-04-26]
Survey-intervju - Genom datainsamling får en representativ kartläggning av människors sysslor,
åsikter, inställningar och kunskaper.
https://sv.surveymonkey.com/mp/survey-guidelines/ [2016-04-26]
Storytelling - Återberättande genom historia.
http://www.iklartext.se/storytelling-sag-det-med-en-historia/ [2016-04-26] Bygdeband (2016): Om bygdeband - Lokalhistoria på webben.
Hembygd. (2016): Sveriges hembygdsförbund. http://www.hembygd.se/ [2016-05-02]
Hembygdsrörelsen. (2015): Allmänt om begreppet.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Hembygdsr%C3%B6relsen_i_Sverige [2016-05-02] Ingarös hembygdsförening. (2016): Allmänt om föreningen och hemsidan.
http://www.ingarohembygdsforening.se/ [2016-05-02]
Julias Iphone 5S. (2016): Intervju inspelat med röstmemon. [2016-04-13] Muskult. (2016): Muskö kulturförening.
http://muskult.se/ [2016-09-27]
Musköbladet. (2016): Muskö hembygdsförening. http://www.muskobladet.se/ [2016-09-27]
Tommys hemsida. (2016): Fakta om Tommy. http://www.tommykarlsson.se/ [2016-09-27]
Figurförteckning
Figur 1. Viktiga steg inom en kvalitativ undersökning. Bryman, A. (2011): Samhällsvetenskapliga Metoder s. 346. Figur 2. Komponenter av turister som besöker ett kulturarv.
Poria, Y., Butler, R. & Airey, D. (2003): The Core of Heritage Tourism. I Annals of Tourism Research. Vol. 30. No. 1. s. 248.
Figur 3. Traditionell Marknadsföring kontra upplevelse marknadsföring.
Frochot, I & Batat, W. (2013): Marketing and Designing the Tourist Experience. Goodfellow Publishers Ltd. s. 20-27.
Figur 4. Variabler för traditionell kontra upplevelse teorier.
Frochot, I & Batat, W. (2013): Marketing and Designing the Tourist Experience. Goodfellow Publishers Ltd. s. 20-27.
Figur 1. Viktiga steg inom en kvalitativ undersökning.
Figur 3. Traditionell Marknadsföring kontra upplevelse marknadsföring.
Bilagor
Bilaga 1. Fokusgruppintervju med Ingarö hembygdsförening 2016-04-13. Intervjupersoner från Ingarö hembygdsförening:
Katarina Schoerner Carr, 63 år. Bosatt på Ingarö, författare till boken: “Ingarö, sällsamheter och strövtåg.” (Före detta textillärare).
Ulla Skansén, 71 år: Bosatt på Ingarö, ledamot. (Före detta historielärare) Barbro Maassen, 66 år: Bosatt på Ingarö, ledamot. (Före detta historielärare)
Lotta Högardh, 70 år: Bosatt på Ingarö, styrelseordförande. (Före detta förskolelärare) Bilaga 2. Mejlintervju med Muskö hembygdsförening 2016-09-20.
Intervjupersoner från Muskö hembygdsförening:
Kerstin Karlsson, 67 år, gift med Jan, bosatt på Muskö, styrelsemedlem. Jan Karlsson, 73 år, gift med Kerstin, bosatt på Muskö, styrelsemedlem. Bilaga 3. Mejlintervju med Muskö kulturförening 2016-09-27. Intervjupersoner från Muskö kulturförening:
Tommy Karlsson, 71 år, gift med Ros-Marie Karlsson, bosatt på Muskö, startade Muskö
kulturförening. Tidigare arbetade Tommy som musiklärare, men i dagsläget är han pensionerad. Ros-Marie Karlsson, 70 år, gift med Tommy Karlsson, bosatt på Muskö, styrelsemedlem.
Bilaga 1. Fokusgruppintervju med Ingarö hembygdsförening 2016-04-13. 1. Vad fick er att vilja arbeta med ett kulturarvsprojekt?
Barbro: Jag är intresserad av gamla hus och gamla saker genom mina föräldrar.
I och med att vi själva bor i ett gammalt hus och har vuxit upp med respekten och känslan för att leva med gamla saker. Därför tror jag att det är ett medfött beteende som jag blivit mer och mer engagerad i genom åren efter att ha slutat arbeta som lärare. Något som är intressant och får mig att vilja föra budskapet vidare.
Ulla: Jag bor också i ett gammalt hus och har alltid gjort det. Jobbar med museal verksamhet under
flera år och därför är jag intresserad av det skälet. Jag ser vad som behövs göras här på
hembygdsföreningen och hur det skulle kunna bli i framtiden. Vår vision är att ha en sinnenas trädgård i framtiden etc.
2. Vad har ni för tanke för att involvera besökare? (Låta besökarna bli en del av själva upplevelsen)
Ulla: Denna vision har kommit till genom olika samtal och att vi genom dessa insett att denna plats
skulle lämpa sig väldigt väl för ett friluftsmuseum. Jag har ”Skansen” för ögonen och vill ha det lite mer som deras upplägg med djur, inte för att det kommer bli så, men vi behöver något att sträva efter. Kvalitetsmässigt skulle det kunna bli som Skansen, men inte lika stort. Med tanke på att det inte finns så mycket att göra här på Värmdö och Ingarö en lördag- eller söndag, och detta skulle kunna bli ett besöksmål av en ganska hög rang. Det krävs mycket för att det ska bli det, men vi har tagit ett litet kliv genom att formulera den här visionen.
Barbro: Dessutom har vi i och med att ha bjudit in andra föreningar så har vi skapat ett samarbete
med scouter och olika föreningar för att kunna använda detta som ett centrum och hjälpas åt med vissa saker. Tillsammans kan vi hitta på något som gör att vi kan få människor att komma hit och tycka att det kan vara roligt, både för barn- och vuxna. Så har vi också samarbete med
naturskyddsföreningen, Visitvärmdö, tillitsverket (arbetar mycket med barn och unga), biodlarföreningen, odontologer och Värmdöodlarna.
Katarina: Dessa föreningar vi har samarbete med har inte i dagsläget en naturlig plats att vara på
och samlas vid. Därför tycker vi att detta skulle vara ypperligt att samverka kring hela det här området som vår hembygdsförening ligger som då heter ”Pilhamn”. Men nu är det så att Värmdö kommun äger all mark här samt våra byggnader, utom kulturladan där nere som vi äger själva. Därför behöver vi samarbeta mycket tillsammans med kommunen för att kunna skapa utifrån den här visionen. Därför tar det lite extra tid, men vi tror att det kommer bli bra, och de är positiva till våra idéer och har nog också förstått ur er synpunkt, ”turismen” i Värmdö att det behöver lyftas på något sätt. Här finns en god möjlighet och potential tycker vi och tror att Värmdö kommun också har sett.
Barbro: Dessutom kan vi knyta ihop det här med dåtid, nutid- och framtid. Vi lever i en tid där det
ytterligare skäl. Vi hade gamla grejor förr, och hur skall vi använda dem idag och vad kan vi ta för lärdom av det (naturvänliga material och återbruk). Då har vi denna omställningsrörelse och naturskyddsföreningen som faller väldigt väl in i dessa sammanhang. Dessutom är det detta med barn- och unga som måste få lära sig och dela med sig. Ska det leva så ska det få leva framöver och man behöver arbeta med fler generationer än bara oss pensionärer.
Katarina: Ett sätt för att också få med ungdomar är att locka med kläder och kläder från förr (vår
egen Ingarödräkt i en modernare version), som ungdomar kan tänkas ha på sig idag, och detta är också ett nytänkande inom kulturarvet.
Ulla: Och förra året så gav vi också ut boken om Ingarö, sällsamheter och strövtåg.
Detta var en stor händelse av oss att publicera bland annat Katarina och Barbro är författare. Så det är mycket material som har tagits omhand under flera år och äntligen hamnat på pränt.
Katarina: Denna bok är gjord på ett lite speciellt sätt där artiklar och strövtåg finns med.
En fin levnadsmässig blandning av människor- och händelser, snarare än hus- och platser.
Mikrohistorier och vikten av att ha en berättelse som väcker engagemang åt den som lyssnar och att det blir mer reparerbart. (Inte bara fakta) Med hjälp av vår vision och sinnenas-trädgård som vi vill förvekliga snart, genom att skapa en gammal köksträdgård tror vi på en god odling och samarbete med kulturväxter från andra gårdar, till exempel kål och ärter som man odlade förr. Väldigt inspirerande och bra i utbildningssyfte att få lära sig mer om det. Vi har också samarbete med skolan då barnen kommer hit och lär sig inom olika slöjdprojekt.
Barbro: Då barnen jobbar med forntiden i trean har vi tagit initiativ till att få barnen hit till oss,
så har vi nu i vår också samarbete med olika förskolor på Ingarö, där barnen kommer hit och gör ett temaarbete då de åker runt och lär känna sin hembygd. Via detta slöjdprojekt som treorna har, har vi också tagit kontakt med omställningsrörelsen där vi skulle kunna ha en återbruksverkstad på plasts i samband med att barnen har gjort saker och liknande. Alltid kul med lokalhistoria på lågstadiet, men inte så mycket på mellan- och högstadiet, man bör forska kring källorna och inte skriva av direkt ifrån Wikipedia, få skolorna att förstå vår intuition och att vi erbjuder dem ett material som inte blir betungande. Vi vill därför ta fram lådor med intressanta föremål- och material som vi kan erbjuda klasserna.
3. Hur ska ni integrera med människor på ett interaktivt sätt? (Mer digitalt) (Hur koppla samman historia och teknik för att uppnå fler ”användare”)
Katarina: Vi har börjat arbeta med digitalisering av vår hembygdsförening på vår hemsida där vissa
saker ska ligga, sedan har vi en egen dator med en extern hårddisk med tillhörande säkerhetskopior där man kan lägga in vissa saker. Vi har vi också börjat med något som heter kollektivt-kulturarv, där det blir en publicering där användaren kan välja ut de bilder och dokument som vi vill ska ligga publikt för allmänheten. De har som ett verktyg för oss där vi kan gå in och lägga in från vår förening, och så kan folk gå in och leta efter olika saker, så småningom när man kommer skall man kunna söka och hitta dokument. Där är vi precis i vår linda förhållandevis nya på det här med digitalisering.
Ulla: Detta drivs av Stockholms Läns museum i samarbete med hembygdsförbundet.
Grundtanken är helt enkelt att den här typen av organisationer ska kunna ta hand om sina gamla bilder och material. Imorgon är det faktiskt två av oss som skall gå på en fotokurs om hur man ska bevara gamla bilder och hur man ska använda dem och göra rätt.
Barbro: Man kan säga så här att det är under uppbyggningsfart, men det är ett antal föreningar som
är anslutna, mest bilder än så länge så nu måste vi fånga ”90: plussarna”, intervju dem och fråga för att samla ihop användbar data, folk skriver om vad sina bilder betyder och föreställer.
Det är skönt att ha denna nära kontakt med Stockholms läns hembygdsförbund och med länsmuseet som ligger i Sickla. Dessa har hjälpt oss med arbetet om att dra igång ett kollektivt-kulturarv, samt