Intentionen med rapporten är att till den svenska miljöbedömningsprocessen för väginfrastruktur förmedla erfarenheter av ett beprövat angreppssätt för att behandla kumulativa effekter och konsekvenser i miljöbedömningsprocessen i Kanada och USA. Idealt skulle rapporten ha presenterat ett färdigt förslag till hur tillvägagångssättet kan integreras i den svenska planeringsprocessen. Rapporten skulle ha gett konkreta
exempel på hur de kumulativa effekterna lämpligen integreras i vart och ett av skedena i den svenska vägplaneringsprocessen, från långtidsplanering via vägprojektering till miljöuppföljning av vägprojekt. Detta skulle emellertid ha fordrat en betydligt större arbetsinsats där hänsyn hade tagits bl a till många olika planeringsaspekter, praktiska och ekonomiska förutsättningar för MKB-arbetet samt, inte minst, till gällande regel- verk. Goda exempel på behandling av kumulativa effekter skulle ha hämtats från befintliga miljökonsekvensbeskrivningar. Sådana exempel har emellertid visat sig sällsynta i Sverige.
Eftersom ett färdigbearbetat förslag till en sådan ”inarbetning” i den svenska MKB- processen inte har legat inom ramen för föreliggande projekt, kan det av framställningen förefalla som om de kumulativa frågeställningarna skulle ges en behandling separat från gängse behandling av direkta och indirekta miljöeffekter. Strävan är den motsatta; målet måste vara att de kumulativa frågorna integreras i den ordinarie bedömningsprocessen. Avsikten är inte heller att det i rapporten demonstrerade tillvägagångssättet med de fem stegen ska ”ta över” den process som tillämpas i Sverige. Snarare bör de presenterade tänkesätten i tillämpliga delar inarbetas i den etablerade svenska planeringsprocessens olika planeringsskeden.
En särskild utmaning ligger i en grundläggande skillnad i angreppssätt mellan den nordamerikanska och den svenska processen: i det amerikanska utgår man från Valued Ecosystem Components (här förslagsvis översatt till ”betydande miljövärden”). I det svenska systemet fokuserar man, beträffande miljökonsekvensbeskrivning av verksam- heter och åtgärder, på ”människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi” samt ”en samlad bedöm- ning av dessa effekter på människors hälsa och miljön”. Beträffande miljökonsekvens- beskrivning av planer och program skall miljöbedömningen inbegripa ”biologisk mångfald, befolkning, människors hälsa, djurliv, växtliv, mark, vatten, luft, klimat- faktorer, materiella tillgångar, landskap, bebyggelse, forn- och kulturlämningar och annat kulturarv samt det inbördes förhållandet mellan dessa miljöaspekter”.194 Vad som i det nordamerikanska systemet är betydande miljövärden varierar mellan olika planeringssituationer och avgörs idealt genom bred aktörsmedverkan, medan det svenska systemet anvisar vilka miljöfaktorer som skall behandlas. Att integrera ”miljövärdessynsättet” i det svenska systemet kräver noggranna överväganden.
Rapporten har pekat på de möjligheter ”miljövärdessynsättet” kan erbjuda för en bättre behandling av kumulativa effekter och konsekvenser i svensk infrastrukturplanering. Som ett led i det fortsatta arbetet med att utveckla bedömningsprocessen avseende kumulativa effekter kan man föreslå att en integrerad arbetsgrupp vidarebearbetar de principer som presenterats i rapporten. Siktet bör vara inarbetning i den svenska processen för miljöbedömning av investeringar i transportinfrastruktur. En sådan
arbetsgrupp kan förslagsvis bestå av MKB-forskare, MKB-konsult och miljö/MKB- expertis från det kommande Trafikverket.
Referenser
Assessing and Managing Cumulative Environmental Effects. 2008. A special topic meeting of the International Association for Impact Assessment (IAIA), 6–9 november 2008, Calgary.
Bérubé, M. 2007. Cumulative effects assessments at Hydro-Québec: what have we learned? – Impact Assessment and Project Appraisal 25(2): 101–109.
Bingham, Charlotte. 2008. Muntl. information vid A special topic meeting of the International Association for Impact Assessment (IAIA), 6–9 november 2008, Calgary. Birley, M. 2007. A fault analysis for health impact assessment: procurement,
competence, expectations, and jurisdictions. – Impact Assessment and Project Appraisal 25(4): 281–289.
Canter, L. 2008a. Conceptual models, matrices, networks, and adaptive management— Emerging methods for CEA. Föredrag IAIA Calgary 2008.
http://www.iaia.org/IAIA08Calgary/documents/Conceptual%20Models%20Paper%201 2-08.pdf.
Canter, L. 2008b. Using existing environmental management programs. Föredrag IAIA Calgary 2008:
http://www.iaia.org/IAIA08Calgary/documents/Existing%20Env%20Mgt%20Programs .pdf.
Canter, L. & Atkinson, S. 2008. Environmental indicators, indices, and habitat suitability models. Föredrag IAIA Calgary 2008.
http://www.iaia.org/IAIA08Calgary/documents/Indices_and_HS_Models_2- 09%20Final.pdf.
Canter, L. & Ross, B. 2008. State of practice of cumulative effects assessment and management: The good, the bad and the ugly. Föredrag IAIA Calgary 2008:
http://www.iaia.org/IAIA08Calgary/documents/Keynote_AddressCanterandRoss.pdf. Cockell, R., Strawson, S. & Cuthbert, T. 2008. Cumulative effects assessments in Alberta’s Oil Sands Region: Challenges and opportunities. Föredrag IAIA Calgary 2008 (muntl.) http://www.iaia.org/iaia08calgary/presentations.aspx?type=cs&title=Sector- Based SEA and CEA (Part 2).
Connelly, R. 2008. Canadian and international EA frameworks as they apply to cumulative effects. Föredrag IAIA Calgary 2008:
http://www.iaia.org/IAIA08Calgary/documents/CUMULATIVEEFFECTSPRESENTA TION1.pdf.
Considering Cumulative Effects Under the National Environmental Policy Act. 1997. Council on Environmental Quality Executive Office of the President.
Cooper. L. M. & Sheate, W. R. 2002. Cumulative effects assessment: A review of UK environmental impact statements. Environ Impact Assessment Rev 22: 415–439. COST 356. Towards the definition of a measurable environmentally sustainable transport. http://cost356.inrets.fr/.
Cumulative Effects Assessment Practitioners Guide. 1999. – The Cumulative Effects Assessment Working Group & AXYS Environmental Consulting Ltd.
Duinker, P.N. & Greig, L.A. 2006. The impotence of Cumulative Effects Assessment in Canada: Ailments and ideas for Redeployment. – Environmental Management 37(2): 153–161.
EG. 1985. Rådets direktiv av den 27 juni 1985 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt (85/337/EEG). Europeiska gemenskapernas
officiella tidning nr L 175 , 05/07/1985.
EG. 1997. Rådets direktiv 97/11/EG av den 3 mars 1997 om ändring av direktiv 85/337/EEG om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt.
EG. 2001. Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/42/EG av den 27 juni 2001 om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan. Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 197/30, 21.7.2001.
Europeiska miljöbyrån.
http://glossary.eea.europa.eu/terminology/concept_html?term=valued%20ecosystem%2 0component (hämtad 2009-06-15).
Gontier, M. 2007. Scale issues in the assessment of ecological impacts using a GIS- based habitat model – A case study for the Stockholm region. Environmental Impact Assessment Review 27: 440–459.
Gontier, M. 2008. Spatial prediction tools for biodiversity in environmental assessment. Doctoral Thesis, Land and Water Resources Engineering, Royal Institute of
Technology. TRITA-LWR PhD Thesis 1041. Stockholm.
Gontier, M., Balfors, B. & Mörtberg, U. 2006. Biodiversity in environmental assessment—current practice and tools for prediction. Environmental Impact Assessment Review 26: 268–286.
Gontier, M., Mörtberg, U. & Balfors, B. 2009. Comparing GIS-based habitat models for applications in EIA and SEA. Environmental Impact Assessment Review,
doi:10.1016/j.eiar.2009.05.003.
Handbok Förstudie. 2002. – Vägverket Publikation 2002: 46.
Jaeger, J. 2008. Using measures of landscape fragmentation for cumulative effects assessment. Föredrag IAIA Calgary 2008.
http://www.iaia.org/IAIA08Calgary/documents/CE_Jaeger_Using%20measures%20of %20landscape%20fragmentation%20for%20CEA.pdf.
Jong, J. de, Oscarsson, A. & Lundmark, G. 2004. Hur behandlas biologisk mångfald i MKB? CBM:s skriftserie 11. Centrum för biologisk mångfald. Uppsala.
Lundberg, K., Balfors, & Folkeson, L. 2009. Framework for environmental
performance measurement in a Swedish public sector organization. Journal of Cleaner Production, doi:10.1016/j.jclepro.2009.01.011.
Miljöbalk. 1998. SFS 1998:808.
Miljöbedömningsguiden. Vägledning för miljöbedömning vid planering av transportsystem. 2001. Naturvårdsverket Förlag. Stockholm.
Miljökonsekvensbeskrivning inom vägsektorn. Del 2. Metodik. 2002. – Vägverket Publikation 2002: 42.
Miljökonsekvensbeskrivning inom vägsektorn. Del 3. Analys och bedömning. 2004. – Vägverket Publikation 2002: 43.
Morrison-Saunders, A. 2008. Policy and practice variability for Cumulative Effects Assessment in Western Australia. Föredrag IAIA Calgary 2008 (muntl.).
Morrison-Saunders, A. & Arts, J. 2004. Assessing Impact. Handbook of EIA and SEA Follow-up. – Earthscan. London. 338 sid.
Oscarsson, A. 2006. Lack of incitement in the Swedish EIA/SEA process to include cumulative effects. I: Emmelin, L. (ed.), Effective environmental assessment tools. Critical reflections on concepts and practice. Karlskrona.
Piper, J.M. 2000. Cumulative effects assessment on the Middle Humber Barriers Overcome, Benefits derived. Journal of Environmental Planning and Management 43(3): 369–387.
Piper, J.M. 2001. Barriers to implementation of Cumulative Effects Assessment. – Journal of Environmental Assessment Policy and Management 3(4): 465–481.
Piper, J.M. 2002. CEA and sustainable development. Evidence from UK case studies. – Environmental Impact Assessment Review 22: 17–36.
Pires, S.H.M., Damázio, J.M., Garcia, K.C., Ferreira de Matos, D., Mollica, A., Menezes, P.C.P. & da Paz, L.R.L. 2008. Evaluation of cumulative and synergistic impacts in the Hydropower River Basin inventory studies. Föredrag IAIA Calgary: http://www.iaia.org/IAIA08Calgary/documents/IAIA-Cepel-Pires%20SH-31-12-08.pdf. Plano, S.L., Zeimer, L., Williamson, S., Smith, D. & DiMisa, J. 2001. Secondary and cumulative effects of replacing the Woodrow Wilson Bridge. Process and conclusions. – Transportation Research Record 1756, Paper D1-0314: 79-86.
Roads and the Environment. A Handbook. 1997. World Bank, Technical Paper 376. Washington DC.
Rodéhn, J. 2004. Metoder för att beskriva kumulativa effekter med avseende på biologisk mångfald och vägar. Institutionen för landskapsplanering, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala.
Sadler, B. On building environmental sustainability assurance into cumulative effects assessment. Föredrag IAIA Calgary 2008 (muntl.)
http://www.iaia.org/iaia08calgary/presentations.aspx?type=tf&title=Environmental Sustainability and CEA
Seiler, A. 2003. Effects of infrastructure on nature. – I: Trocmé, M., Cahill, S., de Vries, J.G., ĕĕ, H., Folkeson, L., Fry, G., Hicks, C. & Peymen, J. (eds.), kapitel 3. COST 341. Habitat Fragmentation due to Transportation Infrastructure. The European Review. – Office for Official Publications of the European Communities. Luxembourg. 253 pp. Senner, R. 2008a. Assessing the sustainability of projects alternatives. An increased role for cumulative effects assessment. Föredrag IAIA Calgary 2008.
http://www.iaia.org/IAIA08Calgary/documents/Assessing%20the%20Sustainability%2 0of%20Project%20Alternatives.pdf.
Senner, R. 2008b. Making cumulative effects assessment faster and easier. Föredrag IAIA Calgary.
Swor, T. 2008. Environmental sustainability as the basis for cumulative effects management: A case study. Föredrag IAIA Calgary 2008.
http://www.iaia.org/IAIA08Calgary/documents/SA%20Case%20Study.pdf. Swor, T. & Canter, L. 2008. Promoting environmental sustainability via an expert elicitation process. Föredrag IAIA Calgary 2008.
http://www.iaia.org/IAIA08Calgary/documents/EE%20Process.pdf.
Wallentinus, H.-G. 2007a. Från ”Environmental Impact Statements” till ”strategisk miljöbedömning. – I: Wallentinus, H.-G. (red.), MKB – perspektiv på
miljökonsekvensbeskrivning. Studentlitteratur, sid 35–58.
Wallentinus, H.-G. 2007b. Hjälpmedel och metoder i projekt-MKB. I: Wallentinus, H.-G. (red.), MKB – perspektiv på miljökonsekvensbeskrivning. Studentlitteratur, sid 243–271.
Wallentinus, H.-G. (red.) 2007c. MKB – perspektiv på miljökonsekvensbeskrivning. Studentlitteratur. 333 sid.
Wänström, J. 2009. Samråd om Ostlänken. Raka spåret mot en bättre demokrati? – Linköping Studies in Arts and Science 499. Linköping.
Wärnbäck, A. 2007. Cumulative effects in Swedish impact assessment practice. Licentiate thesis, Swedish University of Agricultural Sciences. Reports Department of Urban and Rural Development 2007:3. Uppsala.
Wärnbäck, A. & Wallentinus, H.-G. 2007. Kumulativa effekter. – I: Wallentinus, H.-G. (red.), MKB – perspektiv på miljökonsekvensbeskrivning. Studentlitteratur, sid
www.vti.se vti@vti.se
VTI är ett oberoende och internationellt framstående forskningsinstitut som arbetar med forskning och utveckling inom transportsektorn. Vi arbetar med samtliga trafikslag och kärnkompetensen finns inom områdena säkerhet, ekonomi, miljö, trafik- och transportanalys, beteende och samspel mellan människa-fordon-transportsystem samt inom vägkonstruktion, drift och underhåll. VTI är världsledande inom ett flertal områden, till exempel simulatorteknik. VTI har tjänster som sträcker sig från förstudier, oberoende kvalificerade utredningar och expertutlåtanden till projektledning samt forskning och utveckling. Vår tekniska utrustning består bland annat av körsimulatorer för väg- och järnvägstrafik, väglaboratorium, däckprovnings- anläggning, krockbanor och mycket mer. Vi kan även erbjuda ett brett utbud av kurser och seminarier inom transportområdet.
VTI is an independent, internationally outstanding research institute which is engaged on research and development in the transport sector. Our work covers all modes, and our core competence is in the fields of safety, economy, environment, traffic and transport analysis, behaviour and the man-vehicle-transport system interaction, and in road design, operation and maintenance. VTI is a world leader in several areas, for instance in simulator technology. VTI provides services ranging from preliminary studies, highlevel independent investigations and expert statements to project management, research and development. Our technical equipment includes driving simulators for road and rail traffic, a road laboratory, a tyre testing facility, crash tracks and a lot more. We can also offer a broad selection of courses and seminars in the field of transport.