Man skulle kunna tänka att hon syftar till att lagen skall inte ge exempel på hur många beteenden som helst, det handlar om rättssäkerhet och att det är av stor vikt
7.2. REFLEXIONER KRING METOD OCH RELEVANS
Vi valde att genomföra kvalitativa intervjuer som insamling av material. Metoden i förhållande till gällande tidsramar innebär en begränsning, antalet intervjuer kan inte vara för många. Utifrån faktiska förhållanden skulle man kunna påstå att valet av metod är motsägelsefullt med tanke på den begränsade tiden avsatt för uppsatsskrivande. Vi uppfattar att vårt valda ämne med frågeställningar skulle behöva genomföras med vidare tidsramar, kanske med ett mer induktivt tillvägagångssätt. Vi har trots dessa tankar genomfört en, som vi ser det, relevant studie under de givna förutsättningarna.
Då vi med vårt valda syfte ville se till reflektioner kring sociala problem, kön och sexualitet anser vi att den kvalitativa intervjun tillhör det bättre metodvalet. Det är i mötet med en annan människa
som en reflekterande process tar vid, det handlar om frågors karaktär och en nyfikenhet inför den andra. Med ett kvantitativt metodval bedömer vi att det skulle kunna vara svårare att nå till reflektionens kärna.
I denna slutdiskussion vill vi även ge utrymme åt några självkritiska tankar. De teorier vi valt för att förklara vårt insamlade material kan kritiseras, vi tänker då främst på socialkonstruktionism som i sig är en mycket omdiskuterad sociologisk teoribildning. Frågan är om man med valda teorier egentligen kan säga något om något? Det lämnar vi till läsaren att avgöra. Som tidigare nämnts kan antalet informanter uppfattas som något få. Frågor kring kön och sexualitet kan väcka mycket tankar och kanske även till viss del provocerande uttalanden och ställningstaganden. Det ställer mycket höga krav på oss som studenter att i vissa sammanhang kunna ta ett steg tillbaka och inte dra slutsatser bara för att framställa ett material med stora utropstecken. Vi hoppas att vi har lyckats med detta då vår intention inte har varit att skapa svarta rubriker.
Varför är vår uppsats relevant? Vi tycker att det alltid är relevant att belysa sådant som finns i det fördolda, som är diffust, men ändå har en direkt påverkan på människors liv. Som vi ser det är det en fråga om rättssäkerhet att försöka klarlägga vilka konstruktioner och tankekategorier som ligger bakom underlag för beslut i domstolar, då dessa underlag är grund för besluten.
Om framtida forskning kan det sägas mycket. Forskning i sig kan existera i olika värde-världar. För oss är det viktigt att forskning har en koppling till det arbetsfält där praktiker arbetar och att det finns en nyfikenhet och strävan efter att alltid utveckla metoder och kunskapshämtande inom ämnet socialt arbete. Vi anser att en stark koppling mellan forskning, metodutveckling och fältet är en förutsättning för att en profession tar steg framåt och befäster sin kunskap i samhället.
Inom ramen för vårt ämne anser vi att det bör bedrivas mer forskning kring normer och dess påverkan på utredningar inom socialtjänsten. Vi uppfattar ämnet som relativt ”känsligt”, då yrkesgruppen dels innehar en strävan efter att vara en profession som inte grundar sitt arbete på naturbegåvning och god människokännedom, utan kan tänkas sträva efter vetenskaplig metod och teori.
Normer och konstruktioner styrs vi alla av, men frågan är snarare; hur arbetar man aktivt mot diskriminerande och verklighetsdöljande föreställningar? I vilken grad styrs beslutsfattare och handläggande socialsekreterare av detta?
8. REFERENSER
Barlebo Wenneberg, Sören (2000): Socialkonstruktivism – positioner, problem och perspektiv. Malmö, Liber förlag.
Berger, Peter L./Luckmann, Thomas (1979): Kunskapssociologi, Hur individen uppfattar och formar
sin sociala verklighet. Stockholm, Wahlström & Widstrand förlag.
Bäck-Wiklund, Margareta/Franséhn, Mona/Johansson, Helena/Johansson, Thomas (2003): Den dolda
könsdiskursen, mördar, söner och frånvarande fäder. Stockholm, Migra Grafiska.
Börjesson, Mats/Palmblad, Eva (2003): Problembarnets tid. Lund, Studentlitteratur.
Edvardsson, Bo (2003): Kritisk utredningsmetodik; begrepp, principer och felkällor. Stockholm, Liber förlag.
Elofsson, Stig: Kvantitativ metod – struktur och kreativitet, ur Larsson, Sam/Lilja, John/Mannheimer, Katarina; redaktörer (2005): Forskningsmetoder i socialt arbete. Lund, Studentlitteratur.
Esaiasson, Peter/Gilljam, Mikael/Oscarsson, Henrik/Wängnerud, Lena (2002):
Metodpraktikan-konsten att studera samhället, individ och marknad. Stockholm, Nordstedts Juridik.
Everlöf, Göran/Sverne, Tor (1999): Barnets bästa- om föräldrar och samhällets ansvar. Stockholm, Norstedts Juridik AB
Fagrell, Birgitta (2000): De små konstruktörerna- Flickor och pojkar om kvinnligt och manligt i
relation till kropp, idrott, familj och arbete. Studies in Educational Sciences 30, Stockholm, LHS
förlag.
Gilje, Nils/Grimen, Harald (1992): Samhällsvetenskapernas förutsättningar. Göteborg, Daidalos förlag.
Gothlin, Eva (1999): Kön eller genus? Göteborg, Nationella sekretariatet för genusforskning. Hacking, Ian (2000): Social konstruktion av vad? Stockolm, Thales förlag.
Hamreby, Karin (2004): Flickor och pojkar i den sociala barnavården - Föreställningar om kön och
sociala problem under 1900-talet. Akademisk avhandling, Umeå universitet – institutionen för socialt
arbete Nr 43 2004
Hilte, Mats (1996): Avvikande beteende – en sociologisk introduktion. Lund, Studentlitteratur.
Hilte, Mats/Claezon, Ingrid (2005): Flickor och pojkar på institution – ett könsperspektiv på vården av
ungdomar. Malmö, Stiftelsen Allmänna Barnhuset.
Hydén, Håkan (2001): Rättsregler - en introduktion till juridiken. Lund, Studentlitteratur. Hydén, Håkan (2002): Rättssociologi som rättsvetenskap.Lund, Studentlitteratur.
Knudsdotter, Linda/Wihlborg, Margareta (2002): Flickorna i fokus. Allmän SiS-rapport 2002:7. Kvale, Steinar (1997): Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund, Studentlitteratur.
Larsson, Magdalena (2006): Socialiseringen av kvinnlig sexualitet på behandlingshem för unga
kvinnor – ett symbolisk interaktionistiskt perspektiv. C-uppsats, Stockholms universitet.
Larsson, Sam/Lilja, John/Mannheimer, Katarina; redaktörer (2005): Forskningsmetoder i socialt
arbete. Lund, Studentlitteratur.
Larsson, Sam: Introduktion, ur Larsson, Sam/Lilja, John/Mannheimer, Katarina; redaktörer (2005):
Forskningsmetoder i socialt arbete. Lund, Studentlitteratur.
Larsson, Sam: Kvalitativ metod – en introduktion, ur Larsson, Sam/Lilja, John/Mannheimer, Katarina; redaktörer (2005): Forskningsmetoder i socialt arbete. Lund, Studentlitteratur
Lundgren, Marianne (2006): Från barn till elev i riskzon. En analys av skolan som
kategoriseringsarena. Akademisk avhandling för filosofie doktorsgraden vid Institutionen för pedagogik vid Växjö universitet. Växjö, Acta Wexionensia Nr 98/2006.
Norström, Carl/Thunved Anders (2007): Nya sociallagarna: med kommentarer, lagar och
förordningar som de lyder den 1 januari 2007. Stockholm, Nordstedts juridik.
Ohlsson, Lars B./Swärd, Hans (1994): Ungdom som samhällsproblem. Lund, Studentlitteratur. Poirier Martinsson, Roland (2003): Russels kalkon; En bok om hur gud och vetenskapen formade den
västerländska kulturen. Stockholm, Nordstedts förlag.
Proposition 1979/80:1 Proposition 1989/90:28
Ryen, Anne (2004): Kvalitativ intervju – från vetenskap till fältstudier. Malmö, Liber förlag.
RÅ 2000 ref 33 angående begreppet socialt nedbrytande beteende i lagen 3 § (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga
Schlytter, Astrid (1999): Kön och juridik i socialt arbete: tillämpningen av 3 § LVU på länsrättsnivå. Lund, Studentlitteratur.
SFS 1934: 203 Lag om ändrad lydelse av 1 paragrafen lagen den 12 juni 1885 (nr 27) angående
lösdrivares behandling
SOU 1986:20 Barns behov och föräldrars rätt - socialtjänsten arbete med utsatta familjer Svensson Eva-Maria (1997): Genus och rätt – en problematisering av föreställningen om rätten. Uppsala, Iustus förlag.
Sveriges domstolar: vård av unga. http://www.domstol.se/templates/DV_InfoPage____860.aspx (sidan var aktiv den 3 maj 2007)
Swärd, Hans (1993): Mångenstädes svårt vanartad… Om problemen med det uppväxande släktet. Akademisk avhandling, Floda, Zenon förlag.
Vanström, Linda Knutsdotter/Palmgren Langlet, Ann-Christine/Björk, Stina (2005): Sis statistik år
Widerberg, Karin (2002): Kvalitativ forskning i praktiken. Lund, Studentlitteratur.
Ödman, Per-Johan (2007): Tolkning, förståelse, vetande – hermeneutik i teori och praktik. Stockholm, Nordstedts akademiska förlag.