4 Metod för datainsamling och analys
4.2 Reflexivt förhållningssätt
Vid läsning av de vetenskapliga artiklarna ville vi förhålla oss till dem vetenskapligt, vara neutrala gentemot texterna samt vara medvetna om vilken tidsperiod artiklarna härrör ifrån och kontexten och sammanhanget de skapats i.
Empirin i vår uppsats sträcker sig från 1986 (Mellon) till 2020 (Jan, Awar &
Warraich). Då har vi funnit att ett reflexivt förhållningssätt är en bra metod och förhållningssätt. Enligt Alvesson och Sköldberg är reflexiv metodologi att förmå sig att bryta sig ut ur en bestämd referensram och se vad den inte förmår säga; att inte bara expandera ramen utan bryta konsistens och ifrågasätta (Alvesson & Sköldberg, 2017, s. 382–383). Det vill säga att ett flertal element inte kan uteslutas utan att snarare välkomna ett öppet förhållningssätt till att fler nivåer kan uppstå, hellre än att begränsa sig till fasta tolkningsnivåer (ibid., s. 384). Alvesson och Sköldberg ger exempel på tre dimensioner att ha med vid studier; problem, makt och symboler (ibid., s. 43). Då förhållandena i denna treenighet förändrats över tid anser vi att detta är en bra metodologi för att ta sig an läsning av artiklar. Detta för att som sagt kunna ha ett objektivt förhållningssätt och en kritisk tanke, vilket Eriksson Barajas, Forsberg och Wengström (2013, s. 43) definierar som parametrar vid ett
vetenskapligt förhållningssätt.
4.3 Datainsamling
Vi har sökt, under arbetet med kunskapsläget och empirin, efter
peer-reviewgranskade artiklar i vetenskapliga tidskrifter, samt även antologier och monografier där inget annat anges. Materialet till kunskapsläget har vi kommit åt genom att använda oss av Digitala vetenskapliga arkivet (DiVA), Educational Resource Information Center (ERIC), Google Scholar, Library and information science abstracts (LISA), Library, Information Science & Technology Abstracts (LISTA) och Linnéuniversitetets discovery system (OneSearch). Vi har även backtrackat litteraturförteckningarna på vårt valda material, men också
litteraturlistor från det material vi inte tagit med, för att nysta vidare bakåt i tiden och bland begrepp. I de fall artiklarna inte varit open access, alternativt låsta bakom betalväggar, har vi genom vår tillgång till Linnéuniversitetets resurser kunnat ta del av dem. I somliga fall har vi inte kommit åt artiklarna, som i exemplet med Bostick (1993) där det verkar som den försvunnit ur samlingarna från det läroverk Bostick var verksam vid (http://elibrary.wayne.edu). Då har bland annat boken Library anxiety: theory, research, and applications (2004), där Bostick är medförfattare, varit till hjälp då hon presenterar sin LAS i den. Beträffande Bosticks LAS har vi i empirin även använt oss av van Kampens (2004) genomgång av den.
Vi använde tretton artiklar som grund för vår empiri och tanken här vid urvalet var att försöka ta höjd för variationer gällande vilka författarna var, var de var/är verksamma och vad gällande library anxiety artiklarna handlar om. Vi upptäckte på vägen att fältet var relativt smalt, beforskat av återkommande namn samt att, med undantag för exempelvis delar av Asien, forskningen görs främst utifrån en amerikansk kontext. Därför är representationen av artiklar från USA överrepresenterade även bland utvald empiri i vår uppsats.
4.4 Empiriinsamling
Uppsatsens empiri utgörs som sagt av vetenskapliga artiklar publicerade mellan 1986 och 2020. På grund av det är många år att täcka av, och att mycket har blivit publicerat mellan dessa år, har vi tvingats att göra ett urval. Våra intentioner är att ha ett så brett urval som möjligt, i den mån det är möjligt, och vi är medvetna om att vårt urval kommer att kunna påverka slutresultatet. Vi ser det i detta hänseende oundvikligt, oavsett vilket urval vi skulle gjort. Baserat på det material som finns tillgängligt är vår förhoppning att urvalet är en god representation huruvida begreppet utvecklats eller ej.
För att samla in empiri har vi utgått från OneSearch och LISA, en något smalare avgränsning än vi hade vid insamlandet av kunskapsläget, då library anxiety är ett erkänt fenomen och etablerat begrepp och dessa databaser täcker av områdena för forskningsfältet. Söktermen har varit “library anxiety” som i den mån det behövts kompletterats med antingen författarnamn, årtal eller i kombination med exempelvis
begrepp vi hittat från kunskapsläget. Alla fynd lades sedan in i en tabell för att på så vis skapa en översikt om dels vilka artiklar vi har hittat och dels för att kunna se frekvensen av återkommande författare och publiceringsår. Därefter skapades fem kategorier för innehåll för att skapa en överskådlighet om innehållet, teman och viktiga kärnpunkter.
De fem kategorierna var; bibliotek som plats, bibliotekarier, literacy, information, samt teknologi. Vi valde dessa fem för vi såg att de representerades i många artiklar när vi läste empirin och att de representerar faktorer för upplevd library anxiety. I analysen har dessa fem kategorier sedan slagits ihop till att bli tre huvudspår.
Bibliotekarier ingick i bibliotek som plats och döptes om till “Bibliotek som institution”, samtidigt som information och teknologi sammanfogades till
“informationsteknologi” och slutligen fick “literacies” representera de förmågor och kunskaper som vi kunde härleda till att lindra eller undvika library anxiety. Detta gjordes då vi ansåg att det skulle kunna strömlinjeforma uppsatsen på ett mer adekvat sätt.
Denna uppdelning var till stor hjälp för oss med att identifiera luckor för att få en så bred empiri som möjligt – exempelvis upptäcktes att det fanns en stor lucka
angående forskning publicerat under 1990-talet. Inte avseende bristen på material att tillgå, utan för att dessa resultat i regel hamnade längre ner i listan över sökresultat och då lättare kunde missas. Likaså fanns det ett stort överslag på åren 2004 och 2012. Detta överslag finns fortfarande åskådligt i den slutgitliga tabellen. Artiklar vi bedömde som alltför snarlika varandra togs bort och de vi valde ut eller valde bort gjordes på grund av andra meriter än det rent innehållsmässiga, exempelvis om artikeln representerar ett år då mycket publicerades, eller en artikel av författare som redan återfinns i tabellen. Tabellen över den valda empirin såg slutligen ut som följer:
Artikelförfattare, år
Bibliotek
som plats Bibliotekarier Literacy Information Teknologi
Mellon, 1986 x x x
Andrews, 1991 x x x
Jiao, Onwuegbuzie och Lichtenstein,
1996 x x x
Jiao och
Onwuegbuzie, 1997 x x x x x
Jerabeck, Meyer
och Kordinak, 2001 x x x x x
Jiao och
Onwuegbuzie, 2004 x x x
Mizrachi och
Shoham, 2004 x x x
van Kampen, 2004 x x x x
Anwar et al., 2012 x x x
Katopol, 2012 x x x x x
Halpern, 2016 x x x x x
McAfee, 2018 x x x x x
Jan et al., 2020 x x x x
Mellons (1986) artikel är given då det var den som vi först återfann begreppet library anxiety i. Andrews (1991) artikel hittades vid en förfinad sökning med fokus på 1990-talet. Den representerar ett tidigt omnämnande av library anxiety innan forskningen tagit en större fart. Därefter följer tre artiklar där Jiao och Onwuegbuzie är medförfattare till, varav två är från mitten av 1990-talet och en från 2004. Dessa två forskare har varit ytterst produktiva inom fältet och deras tre artiklar i denna uppsatsen representerar ett fåtal av deras produktion vi snubblat över av
vetenskapliga artiklar rörande library anxiety som spänner över mer än ett decennium. Vi ville inte ha alltför många artiklar av dessa två men samtidigt inte förneka deras betydelse för fältet, varför vi valt att ha med tre artiklar och en bok de varit med att skriva som vi anser bäst skapar en helhetsbild av deras bidrag till forskningen. Jerabeck et al. (2001), samt Mizrachi och Shoham (2004) valdes ut då de skriver om library anxiety vid en teknologisk brytpunkt, när datorerna och bruket av dom än mer inkorporerats i samhället. van Kampens (2004) artikeln är dels en genomgång av Bosticks banbrytande LAS, ett mätinstrument för library anxiety, och dels representerar det en av de första modifieringarna av LAS och hon bidrar även genom denna till en breddad syn på library anxiety. Anwar et al. (2012) representerar ännu ett försök att modifiera LAS, i en tid när teknologin och digitaliseringen blivit än mer utbredd.
Katopols (2012) artikel tas med eftersom det är ett av få fynd som faktiskt problematiserar library anxiety utifrån ett perspektiv om information anxiety. I Halperns (2016) artikel betonas vikten av undervisning om bibliotek, vilket vi sett att flera andra artiklar också tagit upp, men här i en ännu mer digitalt anpassad miljö. Artikeln av Erin L. McAfee (2012) är inte skriven av en forskare, men det perspektiv som tas upp med en betoning på det mellanmänskliga mötet och de kognitiva affekter som kan vara rådande i dessa möten, har inte fått samma utrymme i andra artiklar. Vi bedömer, baserat på andra artiklar och läsning av kunskapsläget, att det mellanmänskliga mötet är en viktig faktor för symptom på begreppet library anxiety och valde därför att ha med McAfee i vår empiri. Slutligen har vi en artikel från 2020, året för vår uppsats, av Jan, Anwar och Warraich (2020). Den är
framförallt med för att representerar en form av nutidsbild av begreppet, men är också intressant i det att författarna tar upp kopplingen med studenters library anxiety och akademiska framgång. Dessa tre forskare har från och med 2010-talet bidragit med stor produktion av artiklar kring library anxiety.
5 Analys
I detta avsnitt analyserar vi vår empiri bestående av de av oss utvalda tretton vetenskapliga artiklarna, från Mellons Library Anxiety: A Grounded Theory and its Development (1986) till Jan, Anwar och Warraichs The relationship between emotional intelligence, library anxiety, and academic achievement among the university students (2020). Urvalet vi gjort baseras på att de kan sägas representera diskussioner eller ämnen som vi hittat samt att vi haft ambitionen att, i den mån vi lyckats, fördela artiklarna över 1980-, 1990-, 2000-, och 2010-talen någorlunda jämnt. Då vi sett en övervikt av artiklar inom library anxiety av Jiao och Onwuegbuzie är de något överrepresenterade också här, men vi märkte ett
avstannande av deras bidragande efter 2014. Vi har med vår ambition att se texterna ur ett intertextuellt perspektiv låtit empirin studsa mot Kosellecks teorier om begreppshistoria. På detta vis hoppas vi att kunna härleda var begreppet sprungit ur och om vi kan se om forskning och diskussioner kring ämne och forskningsfält som föranledde begreppet “trendade” under en specifik period. Även om vad som betonas i begreppet och av vem, samt hur betydelsen skiftar. I läsningen av artiklar från olika tider och förståelsen kring olika begrepp ur kunskapsläget kontra empirin, har vi haft nytta av Kosellecks teori om spatiala förankringar gentemot temporala betydelser. Den kritiska diskursanalysen avslöjar också om det är författare eller forskare som styr diskursen mer än andra. Vi lyfter blicken från enbart innehållet i artikeln till att se hur artiklarna relaterar till varandra och vilken påverkan det får för diskursen.