Regeringens påverkan på efterfrågeförhållanden

Enligt Porter (1990) kan ett lands regering påverka efterfrågeförhållandena bland annat genom att:

 Fungera som kund

 Upprätta restriktioner gällande processer och produkter

 Ställa krav på säljande företag

27

 Knyta internationella kontakter genom poliskt arbete

3.3.1 Fungera som kund

För att ett lands industrier skall erhålla internationella konkurrensfördelar så krävs det en sofistikerad efterfrågan på företagens hemmamarknad. Regeringens största och kanske viktigaste påverkan på efterfrågan, sker genom dess roll som kund. Regeringens roll som köpare kan dock ge både positiva och negativa konsekvenser till företagens internationella konkurrensfördelar. (Porter, 1990)

Det ger negativa konsekvenser om regeringen antar rollen som köpare för ofta, vilket kan leda till att företagen blir beroende av regeringen. Detta kan göra att företagen börjar ”slappna av” inom områden så som FoU, kostnads- och produkteffektivisering och på så sätt tappar konkurrensfördelar mot internationella konkurrenter. Ett annat vanligt förekommande scenario är att regeringen sätter upp lagar som gör att landets företag är skyddade och favoriserade då det kommer till offentlig upphandling. Syftet med dessa lagar är att skydda de nationella företagen, men utfallet blir ofta det motsatta. Det kan leda till att utvecklingen och innovationerna stannar av samt att deras produkter och tjänster tappar i kvalitet jämfört med internationella konkurrenter vilket i slutändan skapar ett ännu starkare beroende av regeringens stöd som kund. (ibid.)

De följande fem positiva konsekvenserna Porter (1990) identifierat är:

 Genom att regeringen är tidigt ute och efterfrågar produkter och tjänster som ligger i framkant av utvecklingen motiveras och stimuleras företag att satsa och utvecklas inom områden där de kan vinna internationella konkurrensfördelar, genom att tidigt vara ute på marknaden.

 Genom att ställa höga krav och efterfråga sofistikerade produkter, istället för enbart det som finns idag då regeringen efterfrågar produkter och tjänster, tvingas landets företag att leva upp till dessa för att få ordern.

 Genom att regeringen efterfrågar produkter som inte bara efterfrågas nationellt, utan även internationellt, erhåller de nationella företagen kunskaper och erfarenheter de får användning för utanför landets gränser.

 Genom att regeringens upphandlingar leder till samt underlättar för innovation.

 Genom att låta företagen konkurrera mot varandra för att få uppdraget eller ordern får de övning att arbeta med sina konkurrensfördelar.

28

3.3.2 Upprätta restriktioner gällande processer och produkter

Skapas restriktioner kring produktstandarder och produktframtagningen så kan regeringen påverka efterfrågeförhållandena i ett land. Vidare menar Porter (1990) att man kan dela upp restriktionerna i två grupper: restriktioner gällande standarder samt restriktioner gällande konkurrens. Exempel på restriktioner gällande standarder är inom miljöpåverkan, säkerhetsföreskrifter, energieffektivitet hos produkter och arbetsförhållanden hos de tillverkande företagen. Restriktioner gällande konkurrens yttrar sig bland annat i handelsbarriärer för utländska företag, regler kring prissättning samt konkurrenslagstiftning. (Porter, 1990)

Då regeringen sätter upp hårda restriktioner gällande produktstandarder så tvingas och motiveras landets företag att utvecklas för att leva upp till restriktionerna, inom till exempel produktsäkerhet och miljöpåverkan. Resultatet blir att kvalitén och teknologin ökar hos företagen vilket gör att de får internationella konkurrensfördelar. Regeringens arbete är att tidigt identifiera standarder som kommer att sprida sig internationellt. Företagen får då ett försprång och kan då erbjuda produkter och tjänster som kommer att få en internationell efterfrågan. Om ett lands restriktioner börjar halka efter de internationella standarderna, så kommer landets företag att börja tappa konkurrensfördelar då deras produkter ej blir efterfrågade på andra marknader. Därför kan regeringens arbete leda till missväxt istället för tillväxt, om de inte håller sig ajour med restriktionerna och standarderna i de övriga sofistikerade marknaderna. (ibid.)

Policys kring produktansvar är exempel på områden där restriktioner kan hämma utvecklingen. Hårda produktansvarslagar kan dels leda till att företagen blir pressade till att utveckla mer kvalitativa och säkra produkter. Men en för sträng produktansvarslag kan även göra att företagen risker att dras in i långa och kostsamma rättsliga processer, vilket i sin tur hämmar utvecklingen. (ibid.)

Hårda restriktioner och standarder gör att regeringen fungerar som en sofistikerad köpare i likhet med en krävande köpare. För att systemet skall fungera, krävs det att implementeringen av restriktionerna och standarderna kan ske snabbt. Tar implementeringsprocessen för lång tid riskerar man att andra länder ska hinna utveckla konkurrensfördelar genom att vara ute först. (ibid.)

29

3.3.3 Ställa krav på säljande företag

Genom att regeringen sätter upp policys gällande informationsflödet från landets säljande företag till internationella köpare underlättas förutsättningarna för den internationella handeln. På så sätt underlättas processen då internationella köpare söker nationella företag. Då regeringen sätter upp klara linjer för hur och vilken information som ska nå internationella kunder ställs det automatiskt ytterligare krav på företagens prestationer. (Porter, 1990)

3.3.4 Efterfråga högteknologiska produkter och tjänster

Genom att regeringen ställer krav och sätter upp restriktioner gällande den teknologiska standarden inom industrin kan de påverka efterfrågeförhållandena. Detta ses som en konkurrensfördel för företag om kraven och restriktionerna gynnar en ny och innovativ teknologi. Om restriktionerna och kraven som ställs av regeringen motsvarar den senaste teknologin, internationellt sett, så tvingas de nationella företagen att utvecklas i takt med de senaste trenderna och på så sätt ökar efterfrågan av deras produkter. (ibid.)

3.3.5 Knyta internationella kontakter genom poliskt arbete

Ett annat sätt som ett lands regering kan påverka efterfrågeförhållandena hos de nationella företagen är genom biståndsarbete, politiska relationer och speciella handelsavtal. Sedan kolonialmakternas stortider så har man kunnat se hur ett lands styre påverkar landets internationella handelspartners. Genom att en regering engagerar sig i ett annat land byggs en relation upp som ofta leder till en ökad handel länder emellan. (ibid.)

När ett land använder sig av bistånd och handelsavtal byggs en förlängning av landets marknad upp. Denna förlängning är något som Porter (1990) refererar till som ”Captive markets”, vilket vi har valt att översätta till fokusmarknader. Problemet med dessa fokusmarknader är att de kan distrahera de nationella företagen från att ha en global marknadsstrategi. Blir de för inriktade på fokusmarknaden riskerar de att bli omsprungna av företag från länder som har en bredare och en mer global marknadsstrategi.

Ytterligare ett problem Porter (1990) har funnit med att företag använder sig av de politiska kontakterna för marknadsetableringarna är att de länder som erhåller bistånd sällan är avancerade och utvecklade marknader. Fokuserar företagen för mycket på dessa marknader riskerar de att utveckla kunskaper som inte efterfrågas på andra, mer avancerade och krävande marknader.

30