Ryssland är fortfarande att anse som en central säkerhetspolitisk aktör vars agerande kan få konsekvenser för Sveriges närområde. I regeringens proposition 2008/09 betraktas den politiska utvecklingen i Ryssland med skepticism. Deras säkerhetspolitiska ambitioner är ett tecken på ett Ryssland som vill återta en starkare roll på den internationella arenan.106 Europa består idag av två RSC som är centrerade kring Ryssland respektive EU. I regionen där Ryssland utgör huvudaktören är utvecklingen synnerligen intressant. Vad har vi att vänta i framtiden? Det finns en möjlighet för dessa två regioner att smälta ihop till en smältdegel och då skapa förutsättningar för ett superkomplex. Detta kan ske enligt två olika förfarande. En möjlighet är ifall spänningarna mellan EU och Ryssland ökar. Den andra möjligheten är ifall EU och Ryssland lyckas stärka de säkerhetspolitiska relationerna sinsemellan.107
Oavsett vilken riktning utvecklingen tar tycks Nato och USA utgöra viktiga komponenter. Redan idag ter sig situationen något spänt mellan USA och Ryssland. Så sent som den 20 april 2009 hotade Ryssland att hoppa av det planerade Natomötet som ses som ett viktigt steg till förbättrade relationer mellan parterna sedan Georgienkriget. Detta är ett resultat av de protester som Ryssland framfört med anledning av de planerade militärövningarna som är tänkt att arrangeras utanför Tbilisi i Georgien med början i maj 2009. Rysslands president Dmitrij Medvedev har tidigare varnat Nato för att deras intentioner kan lägga hinder i vägen för förbättrade relationer mellan de bägge parterna. USA har försvarat sina planer och poängterar att dessa inte är att betrakta som något hot mot Ryssland.108 Vidare kan även utvecklingen av Treaty on Conventional Armed Forces in Europé (CFE avtalet), som reglerar de konventionella styrkorna i Europa, ses som ytterligare en indikation på fragmentering mellan Ryssland och väst. CFE avtalet kan i viss utsträckning ses som ett nedrustningsavtal som slöts 1990 mellan Nato och Warszawapakten. Än idag utgör den en central roll i säkerhetspolitiken i Europa.109 Under 2007 drog sig Ryssland ur avtalet med motiveringen att USA:s robot försvar i Tjeckien och Polen uppfattas som hotfullt. USA i sin tur hävdar att
106
Regeringens proposition 2008/09:140 – Ett användbart försvar s.23 107
Buzan och Wæver (2003). s.438-439 108
www.svd.se/nyheter/utrikes/artikel_2776459.svd 109
Kungliga Krigsvetenskapsakademins handlingar och tidskrift 2004 – ”Kan CFE vara intressant idag?” av överste Bertil Johansson s.112-118
robotförsvaret är avsett för att möta terrorhot.110 Den nya säkerhetspolitiska sfären har placerat Ryssland i ett allt mer trängt läge då Nato och EU vidgat sina gränser allt mer. Ryssland ser allt mer ut som en aktör som söker nya instrument för att hävda sig internationellt. Inte minst har deras energipolitik beskrivits som ett säkerhetspolitiskt instrument.
Vad vi har att vänta i relationen mellan EU, Nato och Ryssland får framtiden utvisa. Men faktum kvarstår att de regionaliseringsprocesser som tagit vid påverkar Sveriges närområde. Idag vill jag påstå att det är i denna nivå vi kan finna de största orosmomenten för Sveriges närområde. Det är idag än viktigare att främja en positiv dialog med Ryssland då konflikter i deras RSC kan spriddas likt ringar på vattnet.
4.4 Globala aktörerna
I den Europeiska regionen utgör USA fortfarande en viktig komponent i säkerhetspolitiska frågor men samtidigt har EU växt sig till en stark aktör som idag kandiderar till att inta rollen som supermakt. Under kalla kriget penetrerades Europa av yttre aktörer vilket skapade en särskild dynamik. Idag sker inte en sådan penetrering, vilket i sin tur frigjort nya processer och splittrat Europa. Således kvarstår Ryssland som en global aktör med vissa förbehåll. Det är dock inte tänkbart att landet med våld angriper någon av länderna i det EU centrerade RSC. Deras inflytande på forna sattelitstater kan dock få konsekvenser för närliggande regioner. Konflikter kan likt ringar på vatten spridda sig. Rysslands ambitioner och förmåga når inte med de förutsättningar som finns idag till någon djupare involvering i EU:s säkerhetspolitik, varav vi idag inte ser några tendenser på bildandet av ett superkomplex.
110
5 Slutsatser och förslag på vidare forskning
Inledningsvis ställde jag mig frågan hur Sveriges säkerhetspolitiska rollval kunde beskrivas utifrån vald teori. Under kalla kriget placerades Sverige i ett geopolitiskt läge där förutsättningarna inte medgav några större valmöjligheter. Ur ett globalt perspektiv kan deras anpassning beskrivas som en reaktion på rivaliteten mellan Sovjetunionen och USA.
Samtidigt syftade rollvalet till att bevara stabiliteten i Norden vilket även fick en positiv effekt på övriga Europa. Ur ett nationellt perspektiv går det säkerhetspolitiska rollvalet att skildra som en reaktion på allmänhetens tro på neutraliteten. Kalla krigets slut har enligt utsagor i uppsatsen skildrat ett Europa under förändring. Vad har hänt?
Det finns idag inte två supermakter som underkuvar regionala processer. Sverige har här anpassat sin säkerhetspolitik och tagit ett kliv in i den säkerhetspolitiska gemenskap som EU erbjuder. Ett sådant steg har även inneburit att Sverige nu samarbetar med Nato, vilket även ses som ett viktigt inslag i Sveriges säkerhetspolitik. Dessutom har det nordiska samarbetet blivit allt mer prioriterat. Hur placerar vi detta i teori? Ur ett globalt perspektiv går det att finna svaret i den säkerhetspolitiska utveckling som tagit vid. Samarbete uppfattas internationellt som ett verktyg för att nå stabilitet och fred. Samtidigt är säkerhetspolitikens mål trygghet vilket uppnås genom den utåtriktade säkerhetspolitiken då den syftar till att påverka den internationella arenan och dessa aktörer att genomföra åtgärder som kan gagna staten. Påverkan på det internationella samfundet görs idag bäst genom ett internationellt agerande och samarbete. I den internationella strukturen distribueras och tillhandahålls makten av de starkaste staterna, vilka oftast är de som initierar dessa samarbeten. Det finns då möjlighet för småstater att använda dessa forum för påverkan. Ensam är inte starkt, och framförallt inte för en stat som är liten. Ur ett regionalt perspektiv har kalla krigets slut inneburit att flertalet regionala processer tagit vid. Sverige har med den återfått större rörlighet och således inlett viktiga samarbeten med de baltiska länderna vilket i sin tur kan få positiva effekter ur ett globalt perspektiv. På ett nationellt plan går det att finna svaret ur framförallt ekonomiska faktorer. Försvars och säkerhetspolitiska frågor får allt mindre betydelse för den breda allmänheten då statens trygghet inte är hotad. Det blir då allt svårare för politiker att motivera verksamheten för en organisation vars uppgift är att försvara landet mot yttre hot och angripare. Samarbeten inom den militära sektorn blir allt lättare att motivera
då detta i regel innebär lägre kostnader för försvaret. Uppsatsen syftade även till att belysa det nordiska försvars och säkerhetspolitiska samarbetet, för att på så sätt utröna vilken roll ett sådant samarbete får för stabiliteten i Sveriges närområde. Idag är fortfarande ett konkret militärt samarbete de nordiska länderna mellan frånvarande. Det finns dock indikationer på att samarbetet fördjupas från både militärt och politiskt håll. Vad som framgår som mest häpnadsväckande är framförallt Stoltenbergs rapport och förslag på en nordisk solidaritetsförklaring. Om det skulle ske en säkerhetspolitisk rubbning i Östersjöregionen anser jag att ett nordiskt försvarssamarbete skulle få en dämpande effekt på utvecklingen. Det krävs dock att samarbetet fördjupas. Gemensam patrullering och i viss mån även gemensamma trupper torde få en betydande roll i en positiv säkerhetspolitisk utveckling.
Uppsatsen har belyst och analyserat Sveriges närområde genom en teori som möjliggjorde en analys ur ett regionalt perspektiv. I uppsatsen har det även framgått att det torde vara de interregionala faktorerna som utgör störst orosmoment mot stabiliteten i Sveriges närområde. Med anledning av det finner jag det lämpligt att en liknande analys genomförs med inriktning på det Ryssland centrerade RSC, med fokus på baltstaterna. En sådan analys kan medverka till ökad förståelse för de säkerhetspolitiska faktorer som verkar negativt i Sveriges närområde.
6 Referenser
Litteratur
Andrén, Nils (1976) Den nordiska balansens framtid. Stockholm, Centralförbundet Folk och Försvar
Andrén, Nils (2002) Säkerhetspolitik – Analyser och tillämpningar, Stockholm, Norstedts Juridik AB
Bailes, Alyson J.K, Herolf, Gunilla och Sundelius, Bengt, (2006) The Nordic Countries and
the European Security an Defence Policy, Oxford, Oxford University Press
Buzan, Berry och Wæver, Ole (2003), Regions and Powers – The Structure of International
Security, Cambridge, Cambridge University Press
Christianssson, Magnus (2004) Säkerhetspolitisk Teori. Stockholm, Acta Politica
Bohn, Robert, Wegner, Thomas och Scholz, Michael F (2005). Östersjöområdet – från andra
världskriget till kalla kriget, Nyborg, Forlaget Friis
Davidson, Bo och Patel, Runa (1994) Forskningsmetodikens grunder – Att planera,
genomföra och rapportera en undersökning. Lund, Studentlitteratur
Eliæson, Sven & Lödén, Hans (2002) Nordisk säkerhetspoitik. Stockholm, Carlsson Bokförlag.
Essiason, Peter mfl. (2002) Metodpraktikan – Konsten att studera samhälle, individ och
marknad. Stockholm, Norstedts Juridik AB
Essiason, Peter mfl. (2007) Metodpraktikan – Konsten att studera samhälle, individ och
marknad. Stockholm, Norstedts Juridik AB
Gerner, Kristian och Karlsson, Klas-Göran och (2002) Nordens Medelhav. Stockholm, Bokförlaget Natur och Kultur
Gustafsson, Harald (1997) Nordens historia – En europeisk region under 1200 år. Lund, Studentlitteratur
Halvorsen, Knut (1992) Samhällsvetenskaplig metod, Lund, Studentlitteratur
Heurlin, Bertel (2007) Nationen eller Verden. København, Jurist og Økonomforbundets Forlag
Kimby, Ludvig (1997) EU:s gemensamma utrikes och säkerhetspolitik – Ett mellanstatligt
samarbete inom en överstatlig rättsordnings ram. Stockholm, Jure AB
Knudsen F., Olav (1999) Stability and Security in the Baltic Sea Region. London, Frank Cass & Co. Ltd
Ries, Tomas (2003) The New Northern Security Agenda – perspective from Finland and
Sweden. Stockholm, The Swedish National Defence Collage s.21
Offentligt tryck
Regeringens proposition 2001/02:10 - Fortsatt förnyelse av totalförsvaret Regeringens proposition 2004/05:5 - Vårt framtida försvar
Regeringens proposition 2008/09:140 – Ett användbart försvar Ds 2001:14 Gränsöverskridande sårbarhet – Gemensam Säkerhet Ds 2008:48 – Försvar i användande
Försvarsutskottets betänkande 1991/92 Utrikesdeklarationen den 13 februari 2002
Rapporter
Ljung, BO (2007) Nordisk försvarspolitisk samverkan – motiv, möjligheter och vinster. Stockholm, FOI
Frisell Hagström, Eva och Utterström, Anna (2008), Från ESFP till GSFP – Säkerhet och
försvar i Lissabonfördraget. Stockholm, FOI
Nordisk Samarbeid Om Utenriks- og Sikkerhetspolitikk -Thorvald Stoltenberg 2009. http://www.regjeringen.no/nb/dep/ud/dok/rapporter_planer/rapporter/2009/rapport_ths.html?i d=545170&epslanguage=NO
FRÄMST 2 - FM strategiska omvärldsbedömande 2000-2005 Säkerhetspolitiska och militärstrategiska trender i och kring Europa. Kriser och krishantering. MUST 2000-04-28
Internetkällor www.defmin.fi/?l=sv&s=448 http://www.foi.se/FOI/Templates/NewsPage____6618.aspx http://sydsvenskan.se/opinion/aktuellafragor/article388158/quotForsvarssamarbetet- starksquot.html www.svd.se/opinion /brannpunkt/artikel-1543987.svd
http://www.eu-upplysningen.se/Amnesomraden/Utrikes-och-sakerhetspolitik/Militar-och- civil-krishantering/Militar-krishantering/ http://www.mil.se/sv/I-Sverige/Forband-i-beredskap/Nordic-Battlegroup/Battlegroup- konceptet/ http://www.sakerhetspolitik.se/templates/Level2Page____356.aspx www.regeringen.se/sb/d/10660 www.regeringen.se/sb/d/7662/a/115990 www.svd.se/nyheter/utrikes/artikel_2776459.svd www.svd.se/nyheter/utrikes/artikel_222271.svd http://www.ne.se/kort/kallakriget http://milexdata.sipri.org/ Tidskrifter
Kungliga Krigsvetenskapsakademins handlingar och tidskrift 2004 – ”Kan CFE vara