Den 1 oktober 1989 införde Danmark som första land i världen institutet registrerat partnerskap.104 Detta inspirerade Socialstyrelsen till att lämna in ett förslag till regeringen om en liknande lag i Sverige den 18 juni 1990. 1984 års utredning Homosexuella och samhället uttalade en oro kring att registrerade partnerskap som modell för att juridiskt reglera samkönade parförhållanden skulle bekräfta de fördomar som rådde om att samkönade par var annorlunda från olikkönade par. Denna oro hamnade i skymundan efter Danmarks lagändring. Med anledning av Socialstyrelsens förslag tillsatte regeringen 1991 en kommitté för att se över möjligheterna för lagstiftning om registrerat partnerskap. 105 Kommittén fick namnet Partnerskaps-kommittén.106
År 1993 presenterar Partnerskapskommittén utredningen SOU 1993:98 Partnerskap, 107 i vilken kommittén föreslår en lag om partnerskap. Där framhålls möjligheten för samkönade par att ingå registrerat partnerskap som något som skulle öka ”öppenheten till och acceptansen av” samkönade par.108
Inställningen hade på nio år ändrats radikalt, från 1984 års avrådande inställning, till 1993 års tankar om acceptans.
104
The Danish Registered Partnership Act No. 372 of 7 June 1989, på danska: Lov nr. 372 af 7. Juni 1989 om registreret partnerskab. 105 Dir. 1991:6. 106 Ju 1991:01, Partnerskapskommittén. 107 SOU 1993:98. 108 A.bet. s. 14f.
37
Utredningen tillsattes av en socialdemokratisk regering, men presenterades för den borgerliga regeringen som satt mellan åren 1991-1994. Lagförslaget antogs först efter att riksdagens lagutskott omarbetat Partnerskapskommitténs förslag,109 och röstades inte igenom med en särskilt stark majoritet.110 Lagutskottets omarbetade förslag pekar på att samkönade relationer typiskt sett har ”stora likheter” med olikkönade relationer och att det i båda fallen ”finns samma känslor av kärlek, omtanke, ömhet, vänskap, lojalitet och omsorg”. De fortsätter att motivera lagregleringen med att ”[p]ersoner som lever i homosexuella parförhållanden har samma känslomässiga behov av att såväl sig emellan som utåt visa känslor och sin önskan att leva tillsammans i ett varaktigt och ömsesidigt förpliktande förhållande”.111
Vidare framhölls att alla varaktiga parförhållanden har samma behov av ekonomisk och juridisk trygghet, samt att lagstiftaren inte skulle ge uttryck för värderingar kring samlevnadsformer.112
Med i Partnerskapskommittén satt bland andra tidigare chefen för Socialstyrelsen, som 1979 beslutat att plocka bort homosexualitet från listan över sjukdomar.113 Kommittén inleder betänkandet med följande rader: ”Vårt ställningstagande har en ideologiskt grund. Det bygger på tanken om alla människors lika värde och likhet inför lagen. Vi erkänner den homosexuella kärleken som likvärdig med den heterosexuella. Vi bejakar – inte förnekar – kärleken mellan människor. Kärlek är en viktig drivkraft för såväl personlig som samhällelig utveckling.”114
I utredningen som företogs inför partnerskapslagen framhölls att flertalet forskare pekade på hur familjens innebörd gått från att vara en ekonomisk och produktiv allians till att bli en känslomässig enhet och ett frivilligt kontrakt.115
Delar av utredningen pekar på att partnerskapet inte enbart infördes för att i någon mån juridiskt likställa samkönade parrelationer med olikkönade. Trots tidigare uttalanden om att moralisserande lagstiftning bör undvikas finns i betänkandet flera exempel på just
109
Bet. 1993/94:LU28.
110
Lagen (1987:813) om homosexuella sambor antogs av riksdagen med röstsiffrorna 171 för och 141 emot. 111 Bet. 1993/94:LU28 s. 8. 112 A.bet. s. 8f. 113 SOU 1993:98, förordet. 114 A.bet. s. 11. 115 SOU 1993:98 B, s. 34.
38
sådan. Partnerskapet föreslås föra med sig inte bara en större acceptans för samkönade par, utan också bidra till att minska spridningen av HIV-smitta. Kommittén reserverar sig mot att partnerskapet skulle vara en smittskyddsåtgärd, men de nämner det som en tänkbar och önskvärd effekt.116 Dessutom hoppas Kommittén att, genom att uppmuntra och underlätta fasta och varaktiga förhållanden, ”[r]elationer som ändå inte kommer att hålla och som säkerligen är slitsamma för de inblandade” ska kunna undvikas.117
Trots de starka inledningsorden var det med stor försiktighet som Partnerskapskommittén uttalade sig om likheten mellan samkönade och olikkönade förhållanden. Formuleringar som ”den enda säkra skillnaden”, ”typiskt sett stora likheter” 118
och ”[ä]ktenskapet och partnerskapet kan fungera oberoende av varandra” 119
används återkommande. I detta kan anas en oro för att stöta sig med de grupper i samhället som anser att skillnaden mellan samkönade och olikkönade par är väsentlig. Det är ett steg framåt om vi jämför med 1984 års utrednings uttalande om att det inte skulle gå att inkludera samkönade par i äktenskapet utan att omvärdera äktenskapets innebörd, men fortfarande långt ifrån de tongångar som hördes inför 2009 års införande av den könsneutrala äktenskapslagstiftningen, vilka kommer behandlas i kapitel 7.
Bevekelsegrunderna för att införa ett registrerat partnerskap fastslås vara såväl behovet av en form för samkönade par att manifestera sin kärlek på som samkönade pars behov av ekonomisk och juridisk trygghet. Genom det registrerade partnerskapet skulle ”en ökad medvetenhet om, förståelse för och öppenhet till” samkönade relationer uppnås. Betänkandet poängterar vikten av att ”i största möjliga utsträckning juridiskt likställa homosexuell och heterosexuell samlevnad”, men nämner inledningsvis ingenting om möjligheten till äktenskap.120 Kommittén fastslår att ”[d]en enda säkra skillnaden mellan homosexuella och heterosexuella är att homosexuella känslomässigt dras till personer av samma kön.” Den 7 juni 1994 antogs lagen (1994:1117) om registrerat partnerskap.121 116 SOU 1993:98 s. 15. 117 A.bet. s. 15. 118 A.bet. s. 13. 119 A.bet. s. 16. 120 A.bet. s. 11. 121 Bet. 1993/94:LU28.
39
Partnerskapslagen möjliggjorde för samkönade par att registrera sitt förhållande, deklarera sin kärlek och samhörighet och gav dem tillgång till de flesta av de reglerade fördelar ett äktenskap innebär. Faktum kvarstod dock: det registrerade partnerskapet var något annat än äktenskapet och i och med instiftandet av det registrerade partnerskapet hade det instiftats en särreglering för samkönade par. Detta kom att spela en stor i debatten inför lagändringen 2009, vilket kommer behandlas i avsnitt 7.