De rekommendationer vi kan ge PCT Systems efter vår presentation är att tillverka och testa funktionen. Val av fjäder bör också tas i beaktning för framtida bruk av produkten. Om allt fungerar tillfredställande finns resterande detaljer till slirkopplingen klara som CAD-modeller.
Vi rekommenderar även att ifall slirkopplingen blir för tung att den bärs upp med hjälp av ett spänne över axel eller liknande.
51
Referenser
Bokreferenser
Sclater, N. & Chironis N.P (2001). Mechanisms and mechanical devices sourcebook - 3rd ed.
United States of America: The McGraw-Hill Companies, Inc
Scaddan, B (2008). Electrical installation work. – 6th ed. Oxford: Elsevier Ltd.
Hågeryd, L & Björklund, S & Lenner, M (2002). Modern produktionsteknik del 1. – 2nd ed.
Sverige: Liber AB.
Johansson, H; Persson, J-G; Pettersson, D (2004). Produktutveckling – Effektiva metoder för konstruktion och design. Sverige: Liber AB
Rapporter
Sikander, E (2007) Minska risken för vattenskador vid ombyggnad av befintliga flerfamiljshus. Sverige: SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, (SP Rapport 2007:68)
Elektroniska källor
[2] http://www.proline.se/gjutning_nya_r%C3%B6r.aspx
[3] http://www.aarsleffpipe.se/solutions/sewer/mainpipes/Pages/mainpipes.aspx
Muntliga källor
Peter Pedersen, PCT Systems AB.
Kristian Pedersen, PCT Systems AB.
Stefan Strömgren, Williamsons Metallfabrik AB.
Bildreferenser
52
Figur 4.8: Sclater, N. & Chironis N.P (2001). Mechanisms and mechanical devices sourcebook - 3rd ed. United States of America: The McGraw-Hill Companies, Inc
Figur 4.9: Sclater, N. & Chironis N.P (2001). Mechanisms and mechanical devices sourcebook - 3rd ed. United States of America: The McGraw-Hill Companies, Inc
Figur 4.10: http://swedalliance.se/image/cache/data/product/main/2596-3193-120x120.jpg Figur 8.1 – 8.8: Bilder genererade från CAD programmet NX 7.0
Figur 9.1 – 9.22: Bilder genererade från CAD programmet NX 7.0 Figur 10.1 – 10.4: Bilder genererade från CAD programmet NX 7.0 Figur 11.1 – 11.3: Bilder genererade från CAD programmet NX 7.0
Figur 11.4: http://www.thrust-bearing.com/2011/06/02/skf-roller-bearing/
Figur 11.5: http://www.sverull.se/1/1.0.1.0/47/1/
53
Figur 11.6: http://www.wiberger.se/templates/gn615.htm Figur 12.1: Bilder genererade från CAD programmet NX 7.0 Figur B1 – B4: Bilder genererade från CAD programmet NX 7.0
54
Bilagor
55
Bilaga 1
GanttschemaTabell 1: Ganttschema.
Viktningsmatris
Tabell 2: Viktningsmatris över Slirkoppling, Vajerhållare och Handtag.
Viktning av önskemål på slirkopplingen
Tabell 3: Viktning av önskemål
Slirkoppling 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 Summa
Viktning av önskemål på slirkopplingen
Önskemål
56
Bilaga 2 (1/4)
Verktyg
Utöver arbetet med slirkopplingen gjordes även annat arbete kopplat till PCT Systems AB. På verktygssidan gjordes en del förbättringar av redan befintliga lösningar samtidigt som en del nya togs fram. Först behövde PCT CAD-modeller och ritningar på verktygen som de tagit fram för att lätt göra ändringar och underlätta för deras underleverantörer. Under diskussion med företaget gjordes också ändringar på verktygen. PCT hade en del idéer om hur
verktygen skulle se ut men i detalj fanns inga bestämmelser. Utvecklingsarbetet inriktades på detaljer i en helhetslösning som redan var bestämd.
• Borret
• Spiderfäste på pipemaster
• Skarvning av vajrar
• CAD-ritningar
• Instruktionsfilmer
• Bilder
Borret
Längst upp på verktyget finns det möjlighet att fästa ett litet specialborr som kan borra igenom rörväggar på strumpor. Det befintliga borret fungerade inte tillfredställande då det krävdes stort tryck och skärförmågan var dålig.
Spiderfäste på pipemaster
Det fanns ett önskemål om att på toppen av pipemastern kunna fästa en liten spider.
Spidern måste lätt kunna fästas och tas bort efter önskemål.
Skarvning av vajer
Ifall ett VVS-företag bara har kortare delar av vajrar och vill fräsa i längre kanaler än vad deras befintliga vajrar klarar av vill PCT att deras vajrar ska kunna skarvas. På så sätt kan deras vajrar användas tillsammans utan att företaget behöver lägga ner stora resurser på att införskaffa nya vajrar som inte används lika ofta.
CAD-ritningar
Sedan tidigare fanns inga CAD-modeller eller ritningar på verktygen som tagits fram utan det fick bli en första uppgift. CAD-modeller underlättar för arbetet att lätt visa upp idéer och göra ändringar om så behövs.
Instruktionsfilmer
På företaget fanns ett intresse av instruktionsfilmer som kunde användas vid försäljning så kunden förstod hur verktygen och infästningarna fungerade. Filmerna används även i reklam sammanhang.
57
Bilaga 2 (2/4)
Bilder
Tillsammans med instruktionsfilmer genereras bilder på CAD-modeller för att insatta personer inom företaget ska kunna tycka till om lösningar och tillverkning. Bilder används även för att visa marknaden vad som är på gång.
Verktygslösningar
Vid fräsning i olika rör används en rad olika verktyg som alla har sina speciella styrkor. Att kunna samköra olika verktyg för att få med deras olika fördelar skulle ge ett effektivare arbete. Delarna måste fungera en och en, kunna monteras ihop snabbt för att sedan skiljas åt lika snabbt. Enkelhet är grunden till att göra verktygen användbara.
Borrspetsen
Borrspetsen, se figur B1, måste skära mer än den befintliga gör samtidigt som den inte hugger fast. Borren har fått ett spår urfräst på vardera sida av skäreggen för att öka prestandan.
Figur B1: Resultat från arbetet med borrspetsen.
Spiderinfästning på Pipemaster
Framför Pipemastern skall ett extra verktyg, se figur B2, fästas som kan vara en borrspets, se figur B3, Spider eller både och. Tidigare har borrspetsen gängats direkt på Pipemastern.
Pipemastern behåller sin avrundade framdel och en extra del som är rundad undertill tillsätts, se figur B4. Denna del är av nästan samma radie som framdelen på Pipemastern, vilket medföljer att de båda delarna nyper fast varandra. Ett krysspår i den främsta delen styr piggarna som håller Spidern.
58
Bilaga 2 (3/4)
Figur B2: Lösning utan borrspets. Figur B3: Lösning med borrspets.
Figur B4: Lösning utan borrspets monterad på Pipemastern.
Skarvning av vajer
För att kunna skarva vajrarna var det först tänkt att använda sig av samma teknik som används vid skarvning av rör i dagsläget, se figur B3. Ett cirkulärt rör som är gängat i båda ändar och fästs med muttrar. När vajern roterar skulle även skarvdelen rotera. För att skona röret som det fräser i ville PCT att skarven skulle vara så rund som möjligt, eventuellt att den skulle inkapslas i något som var runt. För att uppfylla det kravet togs fyra koncept fram.
Koncept 1 visar en idé med runda muttrar och en rund mittendel med spår som kan greppas med en vanlig skiftnyckel, se figur B4. I detta fall har en helt ny rörskarv tagits fram och den befintliga används ej. De runda muttrarna kan greppas med ett specialverktyg eller
eventuellt med en polygrip.
Figur B5: Rörskarv Figur B6: Koncept 1
59
Bilaga 2 (4/4)
I de fall där vanliga muttrar används blir skarven tvungen att inkapslas i en cirkulär form. Till det togs 3 koncept fram. Dessa koncept kan en befintlig rörskarv användas. Skalet, eller kapseln som den också kallas, är främst tänkt att tillverkas i metall. Men den är också möjlig att tillverkas i plastmaterial t.ex. genom gjutning. Figur B5 och B6 visar ett koncept med ett fjäderstål som griper tag runt den gängade delen av rörskarven. Fjäderstålet sitter fast i ett rörformat material som hjälper till att inkapsla skarven och muttrarna.
Figur B5: Koncept 2, enkel del Figur B6: Koncept 2, två delar
Koncept 3 bygger på samma princip som koncept 2, dvs. med fjäderstål. Enda skillnaden är hur fjäderstålet ser ut och hur det är fäst i kapseln. Här griper fjäderstålet också från två håll fast på olika delar av rörskarven, se figur B7 och B8.
Figur B7: Koncept 3 med rörskarv Figur B8: Koncept 3
I koncept 4 sätts de två delarna av kapseln ihop med hjälp av två rundstavar som passar i hål på kapseln, se figur B9. Ett spår för skruvmejsel finns för att enkelt kunna ta isär delarna vid behov.
Figur B9: Koncept 4
60
Bilaga 3 Ritningar
61
62
63
64
65
66
67
68