kombination med ett något lägre kompressionsindex bidrar till en ökad stabilitet och därmed en minskad rasrisk. Däremot finns det risk att vatten byggs upp i deponin om dräneringen är undermålig eftersom permeabiliteten för materialet är låg. Om vatten byggs upp i deponin minskar effektivspänningen vilket påverkar skjuvhållfastheten negativt. Maximal skjuvhållfasthet på materialet är inte uppmätt då det ej gick till brott utan att brottvärdet antogs vid en skjuvförskjutning på 25 mm. Antaget brottvärde vid 25 mm speglar att ras vanligen uppkommer till följd av brott i underliggande jordar eller i glidlager i tätskikten. Underliggande jordlager och val av tätskikt bör beaktas vid utformningen av deponin.
För att inte vatten ska byggas upp inne i deponin och påverka stabiliteten negativt är det viktigt med ett väl fungerande dräneringssystem. Den horisontella permeabiliteten har inte mätts men är troligen högre en den vertikala eftersom vattnet då transporteras i lager och fiberriktningen. En möjlighet att utforska vidare är vertikala dräneringar i deponin. Ett förslag på en vertikal dränering är pelare av glaskross.
För att få en förståelse om hur vattenbalansen i en deponi med den upparbetade deponiresten kommer att bete sig rekommenderas att en vattenbalansberäkning utförs. Vattenbalansen kan baseras på uppmätta värden på porositet, densitet, fältkapacitet. En vattenbalansberäkning erhåller förhoppningsvis data som kan ligga grund till utformning av dräneringssystem men även om risk föreligger att ytavrinningen blir påtaglig i och med materialets låga permeabilitet.
Inför inpackning av skjuvboxarna genomfördes två proctorpackningsförsök för att uppskatta hur materialet beter sig vid packning. Resultatet visar att vid högt vatteninnehåll var den upparbetade deponiresten problematisk att packa. För att undvika komplikationer vid kompaktering på deponin bör TS ligga med god marginal över 48 %. Kompaktering av MBP-avfall gjordes med en bandare som drar en vibrerande fårfotsvält (Ohlsson, et al., 2000 citerad av Rettenberger, 1999) vilket kan vara ett alternativ till en kompaktor. Materialet som karaktäriseringen utfördes på var fruset under provuttaget och provneddelningen och ett lågt TS kan förväntas under perioder med blida och snö om vart annat. Därmed kan kompaktering främst bli problematiskt under våren när vattnet frigörs från den upparbetade deponiresten och i samband med nederbörd.
För att möta lagkravet om 10 % TOC bör i ett första skede kompletterande TOC-analyser göras på den upparbetade deponiresten då standardavvikelsen under genomförda analyser bedömdes som betydande. I ett andra skede bör utsorteringen av organiskt material ses över för att optimera utfallet.
Vad gäller lakvattenhanteringen krävs en översyn av innehållet av DOC, antimon och zink eftersom elementen överskred riktvärdena för lakvatten från farligt avfall som läggs på en deponi för icke-farligt avfall deponi. En separat bedömning bör göras för att kontrollera att kapaciteten hos den lokala reningen på Högbytorp är tillräcklig för att ta emot vattnet från hårdgjorda ytor där den upparbetade deponiresten hanteras.
I dagsläget är det med hänsyn till de höga metallhalterna inte rekommenderat att använda den upparbetade deponiresten som konstruktionsmaterial utanför deponin. Det som talar för en återanvändning inom deponin är dock materialets fältkapacitet och permeabilitet som uppfyller kraven för att få användas som tätskikt på deponier.
Framtida forskning
6 FRAMTIDA FORSKNING
Den upparbetade deponiresten har andra egenskaper i jämförelse mot ett traditionellt hushållsavfall och för ökad förståelse för materialets egenskaper kan fler tester genomföras. Nedan följer rekommendationer om framtida forskning.
För att säga mer om hur kompression, densitet, porositet, svälltryck, fältkapacitet och permeabilitet påverkas med ökad normalspänning bör kompressionstester utföras vid olika normalspänningar som får verka i 24 h. Samtidigt är det viktigt att mäta mängden vatten som dränerar ut vid varje pålastningsomgång. För att undvika antaganden om komprimering av underliggande gruslager bör gruslagret komprimeras innan kompression av materialet sker. För att uppskatta den upparbetade deponirestens sättningar till följd av krypning måste den upparbetade deponiresten utsättas för långvarig exponering av höga normalspänningar. Mätningar av permeabilitet vid lägre normalspänningar bör genomföras för att kartlägg permeabiliteten högre upp i deponin.
För att få en bättre bild av hur materialet beter sig vid skjuvning bör en standardiserad inpackning användas samtidigt som materialet bör skjuvas i den svagaste skjuvriktningen. För att bestämma den odränerade skjuvhållfastheten på materialet genom triaxialförsök måste de största fraktionerna sorteras ut alternativt krossas ned ytterligare.
7 LITTERATURFÖRTECKNING
Avfall Sverige, 2008. Utvärdering av fullskaleanvändning av askor och andra
restprodukter vid sluttäckning av Tveta Återvinningsanläggning, u.o.: Avfall
Sverige.
Axelsson, K., 1998. Introduktion till jordmekaniken, skrift 98:4, Luleå: Institutionen för samhällsbyggnad, Avdelningen för geoteknologi, Luleå tekniska universitet.
Beaven, R. D. & Powrie, 1995. Determination of the hydrological and
geotechnical properties of refuse using large scale compression cell. Calgari,
Italy, Christensen, T.H; Cossu, R; Stegmann, R., pp. 745-760.
Beaven, R. P., 2000. The hydrogeological and geotechnical properties of
household waste in relation to sustainable landfilling, London: University of
London.
Beaven, R. P., Powrie, W. & Zardava, K., 2008. Hydraulic Properties of MSW. u.o., u.n., pp. 1-43.
Choudhury , D. & Savoikar , P., 2009. Simplified method to characterize municipal solid waste properties under seismic conditions. Waste Management, 29(2), pp. 924-933.
Dewaele, P., Fleming, I. & Coulter, S., 2011. Waste excavation and screening
for reclamation and re-engineering of a municipal landfill site. Cagliari, Italy,
CISA, pp. 851-852.
Ehrig, H., 1989. Leachate Quality. i: T. Christensen, R. Cossu & R. Stegmann, red. Sanitary Landfilling. London: Academic Press Limited, pp. 213-229.
Litteraturförteckning
Epotex Säljservice AB, -. Epotex. [Online]
Available at: http://www.epotex.se/page/141/159/31
[Använd 20 03 2013].
HeidelbergCement i Sverige, -. Betongindustri. [Online]
Available at:
http://www.heidelbergcement.com/se/sv/betongindustri/Betong/egenskaper/ovr iga_egenskaper.htm
[Använd 20 03 2013].
Hossain, M., Gabr, M. & Asce, F., 2009. The effect of shredding and test apparatus size on compressibility and strength parameters of degraded municipal solid waste. Waste Management, 29(9), pp. 2417-2424.
Hudson, A. P., White, J. K., Beaven, R. P. & Powrie, W., 2004. Modelling the compression behaviour of landfilled domestic waste. Waste Management, Issue 24, pp. 259-269.
Högland, W., 2002. Remediation of an old landfill site - soil analysis, leachate quality and gas production. Environmental Science and Pollution Research, Issue Special issue 1, pp. 49-54.
Innovative Waste Consulting Services LLC, 2009. Landfill reclamation
demonstration project, Perdido Landfill, Escambia County, Florida: Florida
Department of Environmental Protection.
Junestedt, C. o.a., 2003. Karaktärisering av utsläpp. Jämförelse av utsläpp till
vatten, Stockholm: IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
Lagerkvist, A., 2003. Landfill Technology, Luleå: Luleå University of Technology.
Larsson, R., 2008. Jords egenskaper, Information 1, Linköping: Statens geotekniska Institut (SGI).
Machado, S. L. o.a., 2012. Evaluation of the geotechnical properties of MSW in two Brazilian landfills. Waste Management, Volym 30, pp. 2579-2591. Marques, A. C. M., Filz, G. & Monje, O., 2003. Composite Compressibility
Model for Municipal Solid Waste. Journal of geotecnical and
Ohlsson, T., Flyhammar, P., Bendz, D. & Bozkurt, S., 2000. "Sardinia ´99,
Seventh Waste and Landfill Symposium - en sammanställning av aktuell deponiforskning, Stockholm: Naturvårdsverket.
Pradeep, J., Powell, J., Reinhart, P.E., F.ASCE, D. R. & Townsend, P.E., A.M.ASCE, T. G., 2006. Estimating the hydraulic conductivity of landfilled municipal solid waste using the borehole permeameter method. Journal of
Environmental Engineering, pp. 645-652.
Reddy, K. o.a., 2009. Geotechnical properties of fresh municipal solid waste at Orchard Hills Landfill. Waste Management, 29(2), pp. 950-959.
Robinson, H. & Gronow, J., 1993. A review of landfill leachate composition in
the UK.. S.Margherita di Pula, Cagliari, Italien, CISA, pp. 821-832.
Sivakumar Babu, G., Reddy, K. R. & Chouksey, S. K., 2011. Parametric study of MSW landfill settlement model. Waste Management, Volym 31, p. 1222– 1231.
Stark, T. D., Huvaj-Sarihan, N. & Li, G., 2009. Shear strength of municipal solid waste for stability analyses. Environ Geo, Volym 57, pp. 1911-1923. Stoltz, G., Gourc, J.-P. & Oxarango, L., 2010. Characterization of the physico- mechanical parameters of MSW. Waste Management, Issue 30, pp. 1439-1449.
Svensk standard, 1994. Geotekniska provtagningsmetoder -
Packningsegenskaper - Laboratoriepackning. Stockholm: Standardkommissionen i Sverige.
Svensk standard, 2001a. Markundersökningar - Bestämning av
kornstorkelsfördelning i mineraldelen av jord - Sikt- och sedimentationsmetod.
Stockholm: Standardiseringskommissionen i Sverige.
Svensk standard, 2001b. Karaktärisering av avfall - Bestämning av totala
mängden organiskt kol i avfall, slam och sediment.
u.o.:Standardiseringskommissionen i Sverige.
Svensk standard, 2003. Karaktärisering av avfall - Laktest - Kontrolltest för
utlakning från granulära material och slam.
Litteraturförteckning
Svensk standard, 2007a. Karaktärisering av avfall - Beräkning av torrhalt
baserad på torrsubstans och vatteninnehåll.
u.o.:Standardiseringskommissionen i Sverige.
Svensk standard, 2007b. Karaktärisering av avfall - Bestämning av glödförlust
vid upphettning av avfall, slam och sediment.
u.o.:Standardiseringskommissionen i Sverige.
Svensk standard, 2012. Ballast - Geometriska egenskaper - Del 1: Bestämning
av kornfördelning - Siktning. u.o.:Standardiseringskommissionen i Sverige.
Svenskt trä, -. Trä Guiden. [Online]
Available at: http://www.traguiden.se/TGtemplates/popup1spalt.aspx?id=1077 [Använd 20 03 2013].
Turer, D. & Turer, A., 2011. A simplified aproach for slope stability analysis of uncontrolled waste dumps. Waste Management and research, 29(2), pp. 146-156.
Zaho, Y., Yang, C. & Liu, L., 2012. Experimental Study on the Effect of Organic Content on the Compression Properties of Municipal Solid Waste.
Electronic journal of geotechnical engineering, Volym 17, pp. 235-23342.
Zekkos, D. o.a., 2010. Large-scale direct shear testing of municipal solid waste.
Wast Managment, Augusti-September, 30(8-9), pp. 1544-1555.
Zekkos, D. o.a., 2006. Unit Weight of Municipal Solid Waste. Journal of
geotechnical and geoenvironmental engineering, 132(10), pp. 1250-1261.
7.1 Muntliga källor
Forsberg, T., 2013. Complab, Luleå tekniska universitet. Intervju den 13 mars 2013.
Lagerkvist, A., 2013. Professor, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Luleå tekniska universitet. Intervju den 7 maj 2013.
BILAGA A - BEGREPPSFÖRKLARING
Bilaga A Avfall: Varje föremål, ämne eller substans som ingår i de
kategorier som anges i bilaga 1 till art. 1 i ramdirektivet för avfall (99/12/EG) och som innehavaren gör sig av eller avser eller är skyldig att göra sig av med.
BOD: Biological Oxygen Demand, biologisk syreföbrukning.
COD: Chemical Oxygen Demand, kemisk syreförbrukning.
Deponering: Bortskaffningsförfarande som innebär att avfall läggs på en deponi (SFS 2011:927).
Deponi: En upplagsplats för avfall (SFS 2011:927).
Deponigas: Gas som genereras från det deponerade avfallet (SFS 2001:512).
DOC: Löst organiskt kol (NFS 2004:10).
Dränerad skjuvhållfasthet: τf, är motståndet mot förskjutning mellan två ytor
under dränerade förhållanden.
Farligt avfall: Material som definieras som farligt avfall enligt 29-30 § NFS 2004:10.
Friktionsvinkel: Vinkeln en friktionsjord bildar vid strilning.
Fältkapacitet: Ett mått på hur mycket vatten ett material kan hålla.
GF: Glödförlust (NFS 2004:10).
Hydraulisk konduktivitet: Ett mått på hastigheten av en vätska som rör sig genom ett system.
Icke-farligt avfall: Material får deponeras om du uppfyller kraven i 29-30 § NFS 2004:10 och ej klassa som farligt avfall.
Inert avfall: Material som definieras som inert enligt 3 § (SFS 2001:512).
Kompaktdensitet: ρs. är förhållandet mellan avfallets fasta massa och fasta
Bilaga A Kompression: Volymminskning av material vid belastning, anges i %.
Benämns inom geotekniken som töjning, ε.
Kompressionsindex Kompressionsförhållande för att jämföra kompression där ingående porositet inte påverkar. Kallas även kompressionsmodultal, m, inom geotekniken. Konduktivitet: Innehåll av lösta joner i lakvatten (mS/cm).
L/S: Liquid/solid, förhållandet mellan vätska och fast
material (NFS 2004:10).
Lakvatten: Vätska som efter att ha varit i kontakt med avfallet lämnar en deponi eller som innehålls i en deponi (SFS 2001:512).
Odränerad skjuvhållfasthet: τfu, är motståndet mot förskjutning mellan två ytor
under odränerade förhållanden.
Permeabilitet: Ett mått på hastigheten av en vätska som rör sig genom ett specifikt medium.
Porositet: η, är förhållande mellan porvolymen och den totala volymen porer.
Rasvinkel: Vinkeln ett granulärt material bildar vid strilning. Redoxpotential: Ett mått (i V) på förmågan hos en substans att attrahera
elektroner vilket avgör om substansen kan verka
oxiderande eller reducerande
Skrymdensitet: ρ, är förhållandet mellan materialets våta vikt, m, och totala volym.
Sluttäckning: Samlande term för permanenta lagren mellan avfall och markyta på deponin.
Svälltryck: Tryckökning som uppstår tillföljd materials upptagande av vatten under konstant volym.
THA: Traditionellt hushållsavfall som avser att deponeras.
Bilaga A Torrdensitet: ρd, är förhållandet mellan materialets torra vikt ms, och
total volym.
TS: Total solid, torrsubstans.
Tunghet: γ, är förhållandet mellan materialets totala tyngd och volym.
Tätskikt: Barriär som reducerar genomträngning av en gas eller vätska som rör sig genom konvektion och/eller diffusion.
Vatten från Förorenat vatten från ytor där avfall hanteras. hårdgjorda ytor:
BILAGA B - LITTERATURSTUDIE
Här presenteras den litteraturstudie som gjordes inför karaktäriseringen av den upparbetade deponiresten från Högbytorp. I litteraturstudien redogörs inledningsvis för landfill mining, vilket är begreppet för att gräva ut och behandla avfall från en aktiv eller avlutad deponi. Vunna erfarenheter från liknande projekt både inom Sverige och utomlands tas upp, liksom en diskussion kring möjliga användningsområden för den utsorterade finfraktionen. Därefter görs en liknande redogörelse för mekaniskt biologiskt förbehandlat avfall (MBP-avfall) som innebär att förbehandla färsk deponirest genom bland annat krossning och siktning. Litteraturstudien tar även upp orsaker till varför ras uppstått i deponier. Avslutningsvis presenteras teorin bakom alla de mekaniska och biogeokemiska tester som gjordes i examensarbetet, tillsammans med relevant data från litteraturen. Teorin föregås av en sammanfattning av Pierre Gy´s provtagningsteorier som beskriver vilka provtagningsfel som kan uppkomma under ett provtagningsprogram och hur provtagningsfel på bästa sätt kan minimeras.
Bilaga B
SAMMANFATTNING
Erfarenheter från bearbetning av utgrävd deponirest visar på att det främst genomförts på grund av skydd av grundvatten samt vinster i fråga om volym och resursåtervinning. Få tidigare studier på krossning av utgrävd deponirest har påträffats. Bearbetning av färskt hushållsavfall har främst skett i Tyskland på MBP-avfall där syftet varit att minska organiskt innehåll samt att stabilisera materialet innan deponering. Stabilitetsproblem kan uppstå på grund av bland annat uppbyggnad av portryck, glidlager och svaghetszoner och kan vid ras förstöra dränering- och gasledningar med mera.
Enligt Pierre Gy´s provtagningsteorier (Pitard, 1989) bör provuttaget ske i fallande ström under sikten (1-dimensionell population) med efterföljande strängmetod och spatdelningsapparat för att minimera provtagningsfel.
Jämförelsevärden för mekaniska och biogeokemiska egenskaper för utgrävd och bearbetad deponirest, traditionellt hushållsavfall samt jordmaterial har erhållits. Sparsamt med undersökningar på utgrävd och bearbetad deponirest har erhållits och jämförelsevärden avser främst ett traditionellt hushållsavfall. I bristfällig information om avfall har jordmaterial används som jämförelsevärden. Samtidigt erhölls jämförelsevärden för att avgöra den upparbetade deponirestens lämplighet som alternativt konstruktionsmaterial från tidigare landfill mining projekt och Naturvårdsverkets riktvärden för förorenad mark. Sammanställning av jämförelsevärden i tabell form återfinns i Bilaga E och Bilaga F.
Bilaga B
Innehållsförteckning
1 INLEDNING ... 1 1.1 Bakgrund ... 1 1.2 Syfte och mål ... 2 2 METOD ... 33 BEARBETNING AV UTGRÄVD DEPONIREST (LANDFILL
MINING) ... 4 3.1 Faser i ett landfill mining-projekt ... 5 3.2 Kvalitet på utsorterad finfraktion ... 6 3.3 Krossning av utgrävd deponirest ... 7 3.4 LM-projekt i Sverige och utomlands ... 8 3.4.1 Barrie, Kanada ... 8 3.4.2 Sharjah, Förenade Arabemiraten ... 9 3.4.3 Måsalycke och Gladsax (Simrishamn, Sverige) ... 9 4 BEARBETNING AV FÄRSK DEPONIREST ... 11 5 STABILITETSPROBLEM I DEPONIER ... 13 6 PROVTAGNINGSTEORI ... 15 6.1 Några ord om heterogenitet ... 15 6.2 Provtagningsfel... 15 7 MEKANISK KARAKTÄRISERING ... 21 7.1 Rasvinkel ... 21 7.2 Kornstorleksfördelning... 22 7.3 Skjuvhållfasthet ... 25 7.4 Kompression... 31
Bilaga B
7.4.1 Modeller för att beräkna sättningar ... 33 7.5 Densitet ... 35 7.5.1 Tunghet ... 36 7.6 Porositet ... 38 7.7 Svälltryck ... 39 7.8 Fältkapacitet ... 39 7.9 Permeabilitet ... 40 7.10 Stabilitetsmodeller ... 46 8 BIOGEOKEMISK KARAKTÄRISERING ... 49 8.1 Materialsammansättning ... 49 8.1.1 TS ... 49 8.1.2 Organiskt material ... 49 8.1.3 Totalhalt ... 50 8.2 Utlakningsegenskaper ... 51 8.2.1 Kvalitet på lakvatten ... 51 8.2.2 Lakvattentransport inom en deponi ... 54 8.2.3 Laktest ... 55 8.2.4 Variabler som analyseras ... 56 8.3 Gaspotential ... 57 8.3.1 Deponigasens sammansättning ... 58 8.3.2 Uppskattad deponigasbildning ... 59 8.3.3 Gastransport ... 61 8.3.4 Utformning av insamlingssystem ... 63 9 DISKUSSION ... 64 9.1 Bearbetning av färsk och utgrävd deponirest ... 64 9.2 Stabilitetsproblem i deponier ... 65 9.3 Provtagningsteori ... 65 9.4 Mekanisk och biogeokemisk karaktärisering ... 65 9.5 Som konstruktionsmaterial ... 68 10 SLUTSATS ... 69 11 LITTERATURFÖRTECKNING ... 70 11.1 Muntliga källor ... 76
Bilaga B
1 INLEDNING
Under kapitlet beskrivs bakgrund samt syfte och mål med litteraturstudien. 1.1 Bakgrund
Hög deponiskatt i kombination med lagkrav på maximalt innehåll av organiskt material gör att det finns ett intresse hos Ragn-Sells avfallsbehandling AB att minska deponivolymerna av icke-farligt avfall och reducera deponirestens organiska innehåll. Ett sätt att uppnå minskad volym och organiskt innehåll att genom bearbeta inkommande färsk och utgrävd deponirest samt att sortera ut metaller och brännbart material.
Ytterligare ett sätt att minska kostnaderna för deponering är att frigöra mer utrymme där avfall kan deponeras. Ett sätt att uppnå detta är genom att gräva ut redan befintliga deponier och låta det deponerade avfallet gå igenom samma bearbetning som det färska avfallet. Sådana utgrävningar har skett i olika deponier på flera håll i USA och Europa sedan slutet av 1980-talet (Savage, et al., 1993).
Efter att en deponirest upparbetats ska den på nytt deponeras. För detta ändamål är det av vikt att känna till vilka egenskaper deponiresten har och hur den på ett säkert sätt kan deponeras.
Av intresse är också att utvärdera om en upparbetad deponirest kan användas som konstruktionsmaterial inom andra tillämpningsområden.
Bilaga B
1.2 Syfte och mål
Syftet med litteraturstudien var att utreda tidigare erfarenheter från bearbetning av färsk och utgrävd deponirest, orsaker till stabilitetsproblem samt hur ett provuttag kan ske på bästa sätt.
Målet med litteraturstudien var att ta fram ett underlag för jämförelse och bedömning av den upparbetade deponirestens mekaniska och biogeokemiska egenskaper.
Bilaga B
2 METOD
För att bedöma den karaktäriserade deponirestens beteende vid deponering framtogs jämförelsevärden utifrån gällande lagkrav för deponering av icke- farligt avfall.
För att bredda underlaget för bedömning framtogs generella jämförelser med tidigare studier om mekaniska respektive biogeokemiska egenskaper på traditionellt hushållsavfall, utgrävd- och bearbetad deponirest samt jordmaterial.
Stabilitetsmodeller framtogs för att bedöma hur materialets mekaniska egenskaper påverkar stabiliteten.
För att bedöma den karaktäriserade deponirestens lämplighet som konstruktionsmaterial framtogs jämförelsevärden med vunna erfarenheter från tidigare projekt som involverat upparbetning av deponirester samt Naturvårdsverkets riktvärden för förorenad mark.
Bilaga B
3 BEARBETNING AV UTGRÄVD DEPONIREST
(LANDFILL MINING)
Landfill mining (LM) är det engelska begreppet för att gräva ut och behandla material från en aktiv eller avslutad deponi. Syftet med LM kan vara att (Högland, et al., 2004); (1) regenerera markyta, 2) minska deponivolymen, 3) eliminera en potentiell föroreningskälla, 4) begränsa en existerande föroreningskälla, 5) utvinna energi, 6) återvinna material, 7) reducera hanteringskostnader eller 8) bygga om deponin. I en genomgång av 77 LM- projekt världen över var syftet i 33 % av fallen skydd av grundvatten, i 20 % vinster i fråga om volym, i 13 % resursutvinning, i 13 % utvinning av interna konstruktionsmaterial, i 12 % regeneration av yta samt i 8 % reduktion av efterbehandlingskostnader (Fricke, et al., 2012).
LM introducerades i Israel 1953 (Savage, et al., 1993). Då var det primära syftet att utvinna jordförbättringsmedel till fruktodlingar. Därefter genomfördes under lång tid inga rapporterade LM-projekt förrän i slutet av 80-talet (Savage, et al., 1993) följt av ett ökat intresse för LM mot mitten av 1990-talet (Krook, et al., 2010). I USA var den främsta orsaken med LM att möta kraven från en hårdare miljölagstiftning där det blev allt svårare att få tillstånd för nya deponier (Krook, et al., 2010). Att utvinna och bearbeta redan deponerat material var ett sätt att komma till rätta med en allt växande brist på deponiutrymme. Samtidigt kunde man tillgodogöra sig intäkter från materialåtervinning. Enligt Innovative Waste Consulting Services (2009) har primära orsaker även varit att komma till rätta med grundvattenproblem och minska efterbehandlingskostnader (efter en genomgång av 32 LM-projekt i USA). I Europa och Asien bedrevs LM-projekt på grund av liknande syften, men även på grund av en vanligt förekommande utrymmeskonflikt mellan deponiernas utbredning och städernas utveckling samt ett växande behov av efterbehandling av gamla deponier (Krook, et al., 2010). I Europa var utgrävningen av Deponie Donaupark i Wien 1990 först ut och dessutom det första LM-projektet att använda sig av en luftningsprocess som omvandlade den anaeroba miljön i avfallet till aerob (Fricke, et al., 2012 citerad av Spillman, et al., 1992). Tack vare luftningsprocessen blev det därefter möjligt att genomföra LM även i stadsmiljöer med hänsyn till att luktproblem kunde minimeras. Ett flertal LM-projekt bedrevs senare på olika håll i Europa, bland annat i Måsalycke i Sverige, se vidare 3.4. Enligt (Krook, et al., 2010) har antalet studier om LM återigen minskat sedan början av 2000-talet. Minskat
Bilaga B
antal LM studier kan enligt författarna eventuellt förklaras av en ekonomisk nedgång samt minskat behov av deponiyta till följd av allt mer avancerade behandlingsmetoder av avfall och förbättrade återvinningsprogram. Den viktigaste orsaken är dock troligen att flera studier under 90-talet visade att det var svårt att utvinna material av bra kvalitet och marknadsvärde ur deponierna. Brist på dokumentation kring LM-projekt gjorde att Innovative Waste Consulting Services (2009) sammanställde information om totalt 32 projekterade och genomförda LM-projekt i USA. Sammanställningen låg som grund till en förstudie om möjligheten till en fullskalig utgrävning av Perdido Landfill i Florida. En liknande sammanställning gjordes i Tyskland där totalt 77 LM-projekt (varav 61 inom Tyskland) identifierades (Fricke, et al., 2012). I samma rapport aviserades även att en forskning- och utvecklingsenhet på temat