Rekommendationer för praktiskt socialt arbete

Gruppsammansättning

När Kids’ Club ska implementeras i en svensk kontext bör de ansvariga överväga att inte samla barn med olika problem, det vill säga internaliserande och externaliserande, vid samma gruppträffar. Forskningen visar att barn som upplevt våld i hemmet behöver en trygg miljö för att hantera sina upplevelser vilket är en viktig aspekt att ta hänsyn till. Att sätta samman grupper med barn bör göras med hänsyn till barnens problematik för att alla barn ska ges möjlighet att aktivt delta i gruppstödet. De barn som har internaliserande problem bör ges utrymme att bearbeta sina upplevelser i en miljö där det inte finns barn med externaliserande problem då ett utåtagerande beteende kan verka skrämmande för ett barn som lider av traumasymtom.

Barn med behov av annat stöd

Det bör finnas en tydligt utformad plan för hur barn med behov av stöd som inte kan

tillgodoses genom gruppträffarna i Kids’ Club ska erbjudas stöd på annat sätt. Det är viktigt att de som leder dessa gruppträffar är uppmärksamma på om gruppstödet är rätt form av insats eller om barnet behöver ett annat slags stöd; gruppledaren som träffar barnen bör ha förmåga och mandat att hänvisa barnet till annan behandling om behov finns.

Tid

Som tidigare nämnts är varje gruppträff en timme lång och under denna tid ska både inledande fikastund och avslappnande avslutning rymmas. Möjligen bör tiden utökas så stödprogrammets huvudsakliga aktiviteter kan pågå under en längre tid. Tiden för

gruppträffarna skulle, med förmodad fördel, kunna utökas till en timme exklusive fika och avslutande lugn stund för att barnen ska ges rimlig tid för samtal och andra

programaktiviteter.

Barn som upplevt våld i hemmet kan ha gjort det under lång tid. För att barnen ska ges tid att förändra sina attityder och antaganden skulle programmen rimligen också behöva sträcka sig över en längre tidsperiod med fler än 10 respektive 13 träffar. Det är möjligt att programmet skulle vara än mer verksamt i och med fler träffar under en tid; det barnen lär sig skulle hinna befästas och barnen skulle få en möjlighet att repetera tidigare kunskap och lyfta de

Referenser- Empiriskt material

Galano, M. M., Miller, L. E., Graham-Bermann, S. A. (2014) Avoidance symptoms presentation of preschoolers exposed to intimate partner violence in a group therapy setting. Childcare in Practice, 20(4), 399-410. doi:10.1080/13575279.2014.905455

Graham-Bermann (UÅ). Barnklubben. Läroplan med förebyggande åtgärder och

stödprogram för barn som bevittnat våld i hemmet.

Graham-Bermann,S & Follet, C (UÅ). Förskolebarnens klubb. Hur man stärker förskolebarn

som är utsatta för våld.

Graham-Bermann, S. A. & Hughes, H. M. (2003). Intervention for children exposed to interparental violence (IPV): Assessments of needs and research priorities. Special issue on Children Exposed to Domestic Violence: R. Prinz & M. Feerick (Eds.) Clinical Child and

Family Psychology Review, 6(3), 189-204. doi: 10.1023/A:1024962400234.

Graham-Bermann, S. A., Lynch, S., Banyard, V., Devoe, E., & Halabu, H. (2007).

Community based intervention for children exposed to intimate partner violence: An efficacy trial. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 75(2), 199-209. doi:10.1037/0022- 006X.75.2.199.

Graham-Bermann, S. A., Kulkarni, M., & Kanukollu, S. (2011). Is disclosure therapeutic for children following exposure to traumatic violence? Journal of Interpersonal Violence, 26(5), 1056-1076. doi: 10.1177/0886260510365855.

Graham-Bermann, S. A., Miller-Graff, L. E., Howell, K. H., & Grogan-Kaylor, A. (2015). An efficacy trial of an intervention program for young children exposed to intimate partner violence.Child Psychiatry & Human Development. 46(6), 928-939. doi: 10.1007/s10578-015- 0532-4

Howell, K.H , Miller, L.E, Lilly, M.M & Graham-Bermann, S.A (2013). Fostering Social Competence in preschool children exposed to intimate partner violence: Evaluating the Preschool Kids’ Club intervention. Journal of Aggression, Maltreatment and Trauma 22(4), 425-445. doi:10.1080/10926771.2013.775986

Howell, K. H., Miller, L. E., Lilly, M. M., Burlaka, V., Grogan-Kaylor, A. C., & Graham- Bermann, S. A. (2015). Strengthening positive parenting through intervention evaluating the Moms’ Empowerment Program for women experiencing intimate partner violence. Journal of

Referenser

Almqvist, K. & Broberg, A. (2004) Barn som bevittnat våld mot mamma – en studie om

kvinnor & barn som vistas på kvinnojourer i Göteborg. Göteborg: Göteborg stad, Lundby.

Almqvist, Georgsson, Grip, Broberg (2011) Stöd till barn som upplevt att mamma utsätts för

våld-erfarenheter från en studie av barn som deltagit i Bojens grupprogram. Hämtad 20 mars

2016 från: http://www.allmannabarnhuset.se/wp-content/uploads/2013/11/Stod-till-barn.pdf

Basu, A. Malone, J., Levendosky, A. & Dubay, S. (2009). Longitudinal Treatment Effectiveness Outcomes of a Group Intervention for Women and Children Exposed to Domestic Violence. Journal of Child & Adolescent Trauma

June 2009, Volume 2, Issue 2, pp 90–105. Hämtad 20 april 2016 från:

http://link.springer.com.db.ub.oru.se/article/10.1080%2F19361520902880715

Broberg, A., Almqvist, L., Axberg, U., Grip, K., Almqvist, K., Sharifi, U., Cater, Å-K., Forssell, A., Eriksson, M. & Iversen, C. (2011). Stöd till barn som bevittnat våld mot mamma

- resultat från en nationell utvärdering. Göteborg: Psykologiska institutionen, Göteborgs

universitet. Hämtad från: https://www.socialstyrelsen.se/pressrum/Documents/Rapport-barn- Broberg-2011.pdf

Broberg, A, Almqvist, K, Appell, P, Axberg, U, Cater, Å, Draxler, H, Eriksson, M, Grip, K, Hjärthag, F, Hultmann, O, Iversen, C & Röbäck de Souza, K (2015). Utveckling av

bedömningsinstrument och stödinsatser för våldsutsatta barn. Hämtad 16 juni 2016 från:

http://oru.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A853942&dswid=3966

Brottsförebyggande rådet (2016). Hämtad 4 augusti 2016 från: http://www.bra.se/bra/brott- och-statistik/vald-i-nara-relationer.html

Bryman, A. (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. Liber: Malmö

Cater, Å & Grip, K (2014). Kids Club i Sverige, resultat från en förstudie av en metod för att

stödja barn som upplevt våld mot mamma. Hämtad 30 mars 2016 från:

http://nck.uu.se/Kunskapscentrum/Kunskapsbanken/Publikationer/S%C3%B6k+publikationer /?id=1100&librisId=&swepubId=

Chen, H. (1990). Theory-driven evaluations. Newbury Park, Calif.: Sage.

Danermark, B., Ekström M., Jacobsen, L. & Karlsson J. Ch. (2003) Att förklara samhället Lund: Studentlitteratur

Dyregrov, A. (2012) Barn och trauma. Lund: Studentlitteratur.

Eherensaft, M, Cohen, P, Brown, J, Smailes, E, Chen, H, & Johnson, J (2003)

Intergenerational Transmission of Partner Violence: A 20-Year Prospective Study I Journal of

Consulting and Clinical Psychology. 2003, Vol. 71, No. 4, 741–753. Hämtad 18 april 2016

från: http://web.b.ebscohost.com.db.ub.oru.se/ehost/detail/detail?sid=4b7e534f-6ed7-47e2- 9990-

3c03efcbb463%40sessionmgr104&vid=0&hid=116&bdata=JnNpdGU9ZWhvc3QtbGl2ZQ% 3d%3d#AN=2003-06685-014&db=pdh

Funnell, S.C. & Rogers, P.J. (2011). Purposeful program theory: effective use of theories of

change and logic models. (1. ed.) San Francisco: Jossey-Bass.

Georgsson, A, Almqvist, K. & Broberg, A.G. (2011) Naming the Unmentionable: How Children Exposed to Intimate Partner Violence Articulate Their Experiences. I Journal of

Family Violence February 2011, Volume 26, Issue 2, s. 117-129. Hämtad från

http://link.springer.com.db.ub.oru.se/article/10.1007%2Fs10896-010-9349-x Graham-Bermann, S. A., Lynch, S., Banyard, V., Devoe, E., & Halabu, H. (2007).

Community based intervention for children exposed to intimate partner violence: An efficacy trial. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 75(2), 199-209. doi:10.1037/0022- 006X.75.2.199.

Hines, L. (2014) Children’s Coping with Family Violence: Policy and Service Recommendations. I Child Adolesc Soc Work J (2015) 32:109–119. Hämtad från: http://link.springer.com.db.ub.oru.se/article/10.1007%2Fs10560-014-0333-9

Hjerm, M. (2014). Kvantitativ analys. I Hjerm, M. & Lindgren, S. & Nilsson, M. Introduktion

till samhällsvetenskaplig analys (2 uppl) (s. 87-101). Malmö: Gleerups

Holmberg ,C. & Stjernqvist,U. (2008) Våldsamt lika och olika- en skrift om våld i samkönade

parrelationer. Stockholm: Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners

rättigheter, RFSL. Hämtad 25 augusti 2016 från: http://www.rfsl.se/verksamhet/publikationer/

Howell, K.H , Graham-Bermann, S.A, Czyz, E & Lilly, M. (2010). Assessing Resilience in Preschool Children Exposed to Intimate Partner Violence. I Violence & Victims. Vol. 25 Issue

2, s.150-164. Hämtad 2 april 2016 från:

http://web.b.ebscohost.com.db.ub.oru.se/ehost/detail/detail?sid=9c62a0fc-c605-4034-8d4c- ca7650f14329%40sessionmgr120&vid=0&hid=125&bdata=JnNpdGU9ZWhvc3QtbGl2ZQ% 3d%3d&preview=false#db=i3h&AN=49389634

Kitzman, K, Gaylord, N, Holt, A & Kenny, E (2003). Child witness to Domestic Violence. A meta-analytic rewiev. Journal of Consulting and Clinical Psychology 71(2):339–352.

Hämtad från:

http://thelackthereof.org/docs/library/wst/Kitzmann,%20Katherine%20et%20al%3A%20Chil d%20Witness%20to%20Domestic%20Violence%3A%20A%20Meta-

Analytic%20Review.pdf

Kommittén mot barnmisshandel (2001). Barnmisshandel. Hämtad 4 augusti 2016 från: http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-utredningar/2001/08/sou-200172/

Lindgren, S. (2014). Kvalitativ analys. I Hjerm, M. & Lindgren, S. & Nilsson, M.

Introduktion till samhällsvetenskaplig analys (2 uppl) (s. 29-43). Malmö: Gleerups

Miller, L.E, Källström Cater, Å, Howell, K.H & Graham-Bermann, S.A (2013). Perpetration patterns and environmental contexts of IPV in Sweden: relationships with adult mental health.

Child abuse & Neglect 38 (2014), s. 147-158. Hämtad 13 mars 2016 från:

http://www.sciencedirect.com.db.ub.oru.se/science/article/pii/S0145213413003281

Payne, M (2005). Modern teoribildning i socialt arbete. (2:a uppl.) Stockholm: Natur & Kultur.

Ritzo, C.F, Macy, R.J, Ermentrout, D.M & Johns, M.B (2011). A review of family interventions for intimate partner violence with a child focus or child component. I

Aggression and violent behavior 16 (2011), s. 144-166. Hämtad 12 april 2016 från:

http://www.sciencedirect.com.db.ub.oru.se/science/article/pii/S1359178911000188

Socialstyrelsen (2012). Om implementering. Hämtad från: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2012/2012-6-12

Socialstyrelsen (u.å.) Definition av våld och utsatthet i nära relationer. Hämtad 2 april 2016 från: http://www.socialstyrelsen.se/valds-

ochbrottsrelateradefragor/valdinararelationer/valdsutovare/definition

Thornberg, R & Fejes, A (2014) Kvalitet och generaliserbarhet i kvalitativa studier. I Fejes, A & Thornberg, R. (Red.). Handbok i kvalitativ analys. (2:a uppl). Stockholm: Liber AB

Vedung, E. (2009). Utvärdering i politik och förvaltning. (3.uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Vetenskapsrådet (U.Å). Forskningsetiska principer inom humanistisk-vetenskaplig forskning. Hämtad den 16 maj 2016 från: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed. Hämtad 16 maj 2016 från: https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/

Weiss, C.H. (1998). Evaluation: methods for studying programs and policies. (2., ed.) Upper Saddle River, N.J.: Prentice Hall.

W.K Kellogg foundation (2004). W.K. Kellogg Foundation Logic Model Development

Guide.Hämtad 17 mars 2016 från: https://www.wkkf.org/resource-

directory/resource/2006/02/wk-kellogg-foundation-logic-model-development-guide

World Health Organization, WHO (2002). Hämtad 15 april 2016 från: http://who.int/topics/violence/en/

Överlien, C (2007). Barn som upplever pappas våld mot mamma- vad säger forskningen? Hämtad 13 april 2016 från: https://www-idunn-

no.db.ub.oru.se/nsa/2007/04/barn_som_upplever_pappas_vald_mot_mamma_vad_sger_forsk ningen

Överlien, C & Hydén, M (2007). Att tvingas lyssna. Hur barn bevittnar pappas våld mot

mamma. Hämtad 5 maj 2016 från:

http://www.nck.uu.se/Kunskapscentrum/Kunskapsbanken/Publikationer/S%C3%B6k+publika tioner/?id=307&librisId=&swepubId=oai:DiVA.org:liu-38823

Lagrum

Socialtjänstlag 2001:483