4. Genomförande
7.6 Rekommendationer för vidare studier
I denna studie visade sig textlogotypen uppnå minst aspekter och kriterier för en bra artistlogotyp. En intressant utveckling av detta arbete hade varit att göra de föreslagna
modifikationer som framkom till de olika logotyperna och utfört en ny värdering för att se om det hade påverkat resultatet.
Intressant för att underbygga resultatet vore att undersöka tre andra logotyper, en abstrakt, en konkret och en textbaserad, både för samma artist och för andra artister, för att se om den specifika utformningen av de tre i denna studie påverkat resultatet. Om en liknande
undersökning skulle visa samma resultat, skulle det ytterligare underbygga kunskapsbidragets relevans. Logotyp 1 ansågs uppfylla flest önskvärda kriterier och aspekter, vilket tros bero på dess abstrakta utformning eftersom det var den fundamentala skillnaden mellan logotypernas utformning. Det kan dock även ha berott på andra aspekter som exempelvis grad av
älskvärdhet vilket en mer omfattande studie av flera logotyper skulle ha visat.
Intressant för vidare forskning vore även att enbart jämföra olika sorters textlogotyper mot varandra, eller olika sorters abstrakt eller konkreta logotyper mot varandra. Detta skulle kunna ge vetskap om hur respektive typ av logotyp bäst kan utformas.
Studien visade att majoriteten av de respondenter som kunde återkalla artisters eller bands logotyper framförallt nämnde bandlogotyper. Att just band har logotyper visar även teorin där endast bands logotyper togs upp som exempel för framgångsrik användning av logotyp. Band verkar generallt använda logotyp i större utsträckning än soloartister, därmed vore en intressant inriktning för vidare forskning att jämföra användningen av och betydelsen av logotyp för en soloartist kontra ett band.
En annan intressant inriktning för vidare forskning som skulle kunna underbygga denna studie vore att jämföra hur textlogotyp respektive symbollogotyp uppfattas för företag. Om det inte skulle visa sig vara mer fördelaktigt med det ena eller andra skulle det underbygga resultatet av denna studie, som visar att det är fördelaktigt för en artist att använda symbolbaserad logotyp. För att få svar på varför dagslägets användande av logotyp hos artister ser ut på det sätt det gör skulle en intressant inriktning för vidare forskning vara att kvalitativt studera, utan fallstudie, hur artister ser på användandet och betydelsen av logotyper. Kanske finns det skäl till varför
artister inte använder logotyper, omformar dem ofta eller använder dem inkonsekvent, vilket denna studie inte tagit hänsyn till.
Det hade också varit intressant att vidare göra en liknande studie där man i de inledande stegen undersökte hur personer inom musikbranschen såg på utformandet och användandet av
logotyp för artister. Intervjuer med grafiska formgivare på musikbolag skulle kunna göras för att ta reda på vad de förhåller sig till när de designar varumärkeselement för artister. Intervjun hade även kunnat ta reda på hur de resonerar kring frågan om det är viktigt för en artist med logotyp. Det skulle även kunna anses relevant att intervjua personer som arbetar med marknadsföring av artister för att undersöka deras syn på betydelsen av och utformandet av logotyp för en artist. Denna typ av information skulle både kunna svara på frågor om varför dagsläget ser ut som det gör, samt ge direktiv för hur en logotyp bör utformas vilket skulle kunna komplettera teorin. Studien visar att få studier kring utformning och användande av logotyper för artister utförts. Samtidigt visar studien att det kan vara mycket fördelaktigt för en artist att konsekvent använda en logotyp i sitt varumärkesarbete. Studien visar också att det finns mer fördelaktiga sätt att utforma en logotyp för artister, vilket är genom att inkludera en symbol i designen. Detta går inte att läsa sig till genom tidigare forskning, vilket visar att ämnet är outforskat och ligger öppet för fler studier. Vidare forskning skulle kunna leda till värdefull kunskap för artister och
musikbolag att ta del av, för att få vägledning i en djungel av ständig kommunikation och exponering i olika medier.
Referenser
Artiklar
Adîr, V., Adîr, G. & Pascu, N. (2014). How to Design a Logo. Procedia - Social and Behavioral Sciences, 122, ss. 140-144.
Aaker, D. (1996). Measuring Brand Equity Across Products and Markets. California Management Review, 38(3), ss. 102-120.
Berry, N. (1988). Revitalizing Brands. Journal of Consumer Marketing, 5(3), pp.15-20.
Block, C.E. (1969). Symbolic Branding: The Problem of Mistaken Identity with Design Marks. The Trademark Reporter, 59 (January), 399-413.
Cian, L., Krishna, A. & Elder, R. (2014). This Logo Moves Me: Dynamic Imagery from Static Images. Journal of Marketing Research, 51(2), ss. 184-197.
Deneçli, S. (2015). The Effect of Consumers’ Attitudes Towards Logos or Emblems on Brand Preference. Öneri Dergisi, 11(44), ss. 310.
Doyle, J. & Bottomley, P. (2006). Dressed for the Occasion: Font-Product Congruity in the Perception of Logotype. Journal of Consumer Psychology, 16(2), ss.112-123.
Durgee, J. & Stuart R. (1987). Advertising Symbols and Brand Names that Best Represent Key Product Meanings. Journal of Consumer Marketing, 4 (3), ss. 15-24.
Edell, J. & Staelin, R. (1983). The Information Processing of Pictures in Print Advertisements. J CONSUM RES, 10(1), ss.45.
García-García, F. & Llorente-Barroso, C. (2015). The Rhetorical Construction of Corporate Logos. Arte, Individuo y Sociedad, 27(2) ss. 257-277.
Henderson, P. & Cote, J. (1998). Guidelines for Selecting or Modifying Logos. Journal of Marketing, 62(2), ss.14.
Kropp, H.R, French W.A, & Hilliard J.E (1990). Trademark Management – Not Brand Management. Business, 40 (October-December), ss.17-24.
McCarthy, M. & Mothersbaugh, D. (2002). Effects of typographic factors in advertising-based persuasion: A general model and initial empirical tests. Psychology and Marketing, 19(7-8), ss.663-691.
Müller, B., Kocher, B. & Crettaz, A. (2013). The effects of visual rejuvenation through brand logos. Journal of Business Research, 66(1), ss.82-88.
Retailing and Consumer Services, 18(2), ss.120-125.
Phillips, B., McQuarrie, E. Griffin, W. & (2014). The Face of the Brand: How Art Directors Understand Visual Brand Identity. Journal of Advertising, 43(4), ss. 318-332.
Peter, J. (1989), Designing Logos. Folio, 18, ss.139-141.
Salzer‐Mörling, M. & Strannegård, L. (2004). Silence of the brands. European Journal of Marketing, 38(1/2), ss. 224-238.
Schroeder, J. (2005). The artist and the brand. European Journal of Marketing, 39(11/12), ss.1291-1305.
Sørensen, B. & Thellefsen, T. (2015). What brand associations are. Sign Systems Studies, 43(2/3), ss. 191.
Zaichkowsky, J. (2010). Strategies for distinctive brands. Journal of Brand Management, 17(8), ss. 548-560.
Elektroniska källor
Bond, B. (2013). Music Branding – Importance of Modern Visual Brand. Tillgänglig: http://blog.moodmedia.com/2013/02/visual-branding-musicians/ [2016-04-13]. Cross, A. (2016). The Brand of You – Skinny Artist. Tillgänglig:
http://skinnyartist.com/artist-branding-tips/ [2016-04-14]. Designfakulteten.kth.se (2016). Vad är designforskning? Tillgänglig:
http://www.designfakulteten.kth.se/om-designfakulteten/vad-ar-designforskning [2016-03-20]. DIY Musician Blog (2013). 5 Band Branding Tips for Independent Musicians. Tillgänglig:
http://diymusician.cdbaby.com/musician-tips/5-band-branding-tips-for-independent-musician s/ [2016-04-14].
Forma Life Science Marketing (2014). Families of archetypes and their use in life science marketing. Tillgänglig:
http://www.formalifesciencemarketing.com/white-papers/families-archetypes-use-life-science- marketing/ [2016-04-06].
Groves, M. (2015). French Tobacco. Play On. Tillgänglig: http://www.play-on.fr/ [2016-03-02] McQ, J. (2011). Understanding Image and Branding as a Musical Artist | The Developing Artist. [online] Artistdevelopmentblog.com. Tillgänglig:
http://artistdevelopmentblog.com/advice/understanding-image-branding-musical-artist/ [2016-04-13].
Ne.se (2016 a). Varumärke - Uppslagsverk - NE. Tillgänglig:
Ne.se (2016 b). Logotyp - Uppslagsverk - NE. Tillgänglig:
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/logotyp [2016-04-08]. Ne.se (2016 c). Symbol - Uppslagsverk - NE. Tillgänglig:
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/symbol [2016-04-08]. New Artist Model (2014). 10 Musician Mistakes: You Don't Build a Brand | New Artist Model. Tillgänglig: http://newartistmodel.com/10-musician-mistakes-brand-strategy/ [2016-04-13]. Psprint.com (2016). Musician Marketing: Branding - Resources. Tillgänglig:
https://www.psprint.com/resources/musician-marketing-branding/ [2016-04-13].
Rogers, J. (2016). Communicating a Consistent Artist Brand | Music Consultant. Musicconsultant.com. Tillgänglig:
http://musicconsultant.com/music-publicity/communicating-a-consistent-artist-brand/#.Vw6 oT7TENfc [2016-04-12].
Soundcloud (2016). Soundcloud. Tillgänglig: https://soundcloud.com [2016-03-04] Spotify ( 2016 a). Spotify. Tillgänglig: https://www.spotify.com/se/ [2016-03-04] Spotify (2016 b). Om oss. Tillgänglig: https://www.spotify.com/se/about-us/contact/ [2016-03-03]
Tidal (2016). Tidal. Tillgänglig: http://tidal.com/se [2016-03-04] The Grammys (2016). Logos That Stick. Tillgänglig:
http://www.grammy.com/news/logos-that-stick [2016-04-13].
Youtube (2016) Youtube. Tillgänglig: https://www.youtube.com [2016-03-04]
Konferenser
Olsen, J. & Allen, D. (1995), Building bonds between the brand and the customer by creating and managing brand personality. I Marketing Science Institute conference on Brand Equity and the Marketing Mix: Creating Customer Value. Tucson, AZ, 2-3 mars 1995.
Litteratur
Aspelund, K (2006). The Design Process. Fairchild Books & Visuals.
Budelmann, K., Kim, Y. & Wozniak, C. (2010). Brand identity essentials. Beverly, Mass.: Rockport Publishers.
Creswell, J.W. (2009). Research design: Qualitative, Quantitative and Mixed Methods Approaches. Thousand Oaks, CA: Sage Publications.
Erlhoff, M. & Marshall, T. (2008). Design dictionary. Basel: Birkhäuser Verlag. Fiske, J. (1990). Introduction to Communication Studies. London: Routledge.
Gabay, J. (2015). Brand Psychology. London, United Kingdom : Kogan Page, 2015 Hiebert, K. (1998). Graphic design sources. New Haven, CT: Yale University Press. Holt, D. (2004). How brands become icons. Boston, Mass: Harvard Business School Press. Keller, K. L., Apéria, T. & Georgson, M . (2012). Strategic brand management: a European perspective, 2. utg. Harlow: Financial Times/Prentice Hall.
Keller, K. L. (2008). Strategic Brand Management: Building, Measuring, and Managing Brand Equity, Upper Saddle River, Pearson Education.
Klanten, R. (2002). Los logos. Berlin: Die Gestalten Verlag.
McNally, D. & Speak, K.D. (2002). Be Your Own Brand. San Francisco, CA: Berrett-Koehler Publishers.
Olins, W. (2014). Brand new - The Shape of Brands to Come. London: Thames & Hudson Ltd. Shaughnessy, A (2010). How to be a graphic designer without losing your soul. London: Laurence King Publishing Ltd.
Wheeler, A. (2013). Designing brand identity: an essential guide for the whole branding team, 4 utg. Hoboken NJ: John Wiley.
Populärvetenskapligt magasin
Chertkow, R. and Feehan, J. (2015). Create a Persona for You and Your Music. Electronic Musician, (Vol. 31 Issue 7,), pp.76-77. 2p.