Då jag valt detta ämne för min uppsats så har jag följaktligen ett personligt intresse för arbetsmetoden. Jag tror att det finns stor potential som möjligen går outnyttjad här. Vad jag dock skulle vilja hålla som nyckeln till arbetssättet är att man skapar en solid grund. Eleverna, oavsett ålder och bakgrund, måste ges begrepp och synsätt så att de på ett skolat sätt kan möta filmer inom skolan. En stor del av potentialen ligger i att det är ett medium som eleverna ofta möter på sin fritid, men det finns en poäng i att skapa en distans mellan fritidsaktiviteten film och undervisningsmaterialet film. Det ligger i skolans uppgift att göra eleverna medvetna om vilka meddelanden som de tar emot i sin kontakt med det visuella – att de blir kritiska i sitt analyserande, därmed inte sagt att de ska bli cyniska filmtittare. Det finns absolut en glädje i att de har med sig en lättsamhet och motivation till skolan, men det handlar om utbildning, inte tidsfördriv. Så, slutligen, en stabil grund sen är vägen öppen för vilka visioner man än kan ha rörande filmmediet som ett undervisningsmaterial.
- 36 -
Referenser
Alvermann, Donna E. (red.) (2010). Adolescents’ Online Literacies – Connecting Classrooms,
Digital Media, & Popular Culture. New York, NY: Peter Lang Publishing.
Andersson, Lars Gustaf (1999). Kulturell identitet. I Andersson, Persson & Thavenius Skolan och
de kulturella förändringarna. Lund: Studentlitteratur.
Bennion, Anna (2010). A Monster Course and a Course of Monsters. I Dennis Cutchins, Laurence Raw & James M. Welsh (red.) The Pedagogy of Adaption. Plymouth: Scarecrow Press, Inc.
Brooker, Peter (2007). Postmodern Adaption. I Deborah Cartmell & Imelda Whelehan (red.) The
Cambridge Companion to Literature on Screen. Cambridge: Cambridge University Press.
Brown, Tony (2011). Using Film in Teaching and Learning About Changing Societies.
International Journal of Lifelong Education, 30 (2), s.233-247.
Bryman, Alan (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB.
Buckingham, David (2007). Media Education Goes Digital: an Introduction. Learning, Media
and Technology, 32 (2), s.111-119.
Burn, Andrew; Buckingham, David; Parry, Becky & Powell, Mandy (2010). Minding the Gaps: Teachers’ Cultures, Students’ Cultures. I Donna E. Alvermann (red.) Adolescents’ Online
Literacies – Connecting Classrooms, Digital Media, & Popular Culture. New York, NY:
Peter Lang Publishing.
Caron, André H. (2008). Globalisation and New Technology: The Challenge for Teachers to Become “Translators” and Children, Knowledge Seekers. I Pier Cesare Rivoltella (red.)
Digital Literacy: Tools and Methodologies for Information Society. Hershey, PA: IGI
Publishing.
Cartmell, Deborah & Whelehan, Imelda (red.) (2007). The Cambridge Companion to Literature
on Screen. Cambridge: Cambridge University Press.
Cartmell, Deborah (2007). Adapting Children’s Literature. I Deborah Cartmell & Imelda Whelehan (red.) The Cambridge Companion to Literature on Screen. Cambridge: Cambridge University Press.
Champoux, Joseph E. (1999). Film as a Teaching Resource. Journal of Management Inquiry, 8 (2), s.206-217.
- 37 -
Costanzo, William V. (2004). Great Films and How to Teach Them. Urbana, IL: National Council of Teachers of English.
Cutchins, Dennis (2010). Why Adaptions Matter to Your Literature Students. I Dennis Cutchins, Laurence Raw & James M. Welsh (red.) The Pedagogy of Adaption. Plymouth: Scarecrow Press, Inc.
Cutchins, Dennis; Raw, Laurence & Welsh, James M. (2010). The Pedagogy of Adaption. Plymouth: Scarecrow Press, Inc.
Dahl, Karin (1999). Från färdighetsträning till språkutveckling. I Jan Thavenius (red.)
Svenskämnets historia. Lund: Studentlitteratur.
EPWG (Northern Ireland Screen’s Education Policy Working Group) (2004). A Wider Literacy.
The Case for Moving Image Media Education in Northern Ireland. Belfast: Northern
Ireland Screen.
Erstad, Ola (1998). Mediebruk og skolepult: Hvordan møter skolen den nye medievirkeligheten?. I Marit Haldar & Ivar Frønes (red.) Digital barndom. Oslo: Gyldendal Akademisk.
Erstad, Ola (2010). Media Literacy and Education. The Past, Present and Future. I Sirkku Kotilainen & Sol-Britt Arnolds-Granlund (red.) Media Literacy Education. Nordic
Perspectives. Göteborg: Nordicom (Göteborgs Universitet).
Erstad, Ola; Gilje, Øystein & de Lange, Thomas (2007). Re-mixing Multimodal Resources: Multiliteracies and Digital Production in Norwegian Media Education. Learning, Media
and Technology, 32 (2), s.183-198.
Fairclough, Norman (2001). Language and Power. Second Edition. Harlow: Pearson Education Limited.
Fast, Carina (2007). Sju barn lär sig läsa och skriva – Familjeliv och populärkultur i möte med
förskola och skola. Uppsala: Uppsala Universitet.
Film i Skolan (2012). Alla filmers filmhandledning!. Stockholm: Svenska Filminstitutet.
Gilje, Øystein (2011). Two Lenses on Texts and Practices: Analysing Remixing Practices Across Timescales. Designs For Learning, 4 (2), s.28-41.
Giroux, Henry A. (2000). Att animera de unga – barnkulturens disneyfiering. I Magnus Persson (red.) Populärkulturen och skolan. Lund: Studentlitteratur.
Golden, John (2007). Literature into Film (and Back Again): Another Look at an Old Dog. The
- 38 -
Gutierrez, Amanda & Beavis, Catherine (2010). ’Experts on the Field’: Redefining Literacy Boundaries. I Donna E. Alvermann (red.) Adolescents’ Online Literacies – Connecting
Classrooms, Digital Media, & Popular Culture. New York, NY: Peter Lang Publishing.
Hartman, Sven (2003). Skrivhandledning för examensarbeten och rapporter. Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur.
Heith, Anne (2006). Texter – medier – kontexter. Lund: Studentlitteratur.
Hobbs, Renee & Rowe, Jonelle (2008). Creative Remixing and Digital Learning: Developing an Online Media Literacy Tool for Girls. I Pier Cesare Rivoltella (red.) Digital Literacy:
Tools and Methodologies for Information Society. Hershey, PA: IGI Publishing.
Jeffers, Jennifer M. (2010). Life without a Primary Text. I Dennis Cutchins, Laurence Raw & James M. Welsh (red.) The Pedagogy of Adaption. Plymouth: Scarecrow Press, Inc. Kjersén Edman, Lena (2011). Böcker som samtalar – Intertextualitet, dialog, covers och kärlek.
Lund: BTJ Förlag.
Knobel, Michele & Lankshear, Colin (2008). Remix: The Art and Craft of Endless Hybridization.
Journal of Adolescent & Adult Literacy, 52 (1), s.22-33.
Kress, Gunther & Van Leeuwen, Theo (2001). Multimodal Discourse – The modes and media of
contemporary communication. London: Arnold, Hodder Headline Group.
Kåreland, Lena (2009). Barnboken i samhället. Lund: Studentlitteratur.
Lanier, Douglas (2007). William Shakespeare, filmmaker. I Deborah Cartmell & Imelda Whelehan (red.) The Cambridge Companion to Literature on Screen. Cambridge: Cambridge University Press.
Liberg, Caroline (2007). Språk och kommunikation. I Skolverket Att läsa och skriva – forskning
och beprövad erfarenhet. Stockholm: Skolverket.
Lindmark, Elisabeth (2003). Det vidgade textbegreppet i kursplanerna. I Svensklärarföreningens årsskrift 2003 Texter och så vidare. Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur.
Lundqvist, Åsa (2005). Filmkunskap. Malmö: Liber AB.
McFarlane, Brian (2007). Reading Film and Literature. I Deborah Cartmell & Imelda Whelehan (red.) The Cambridge Companion to Literature on Screen. Cambridge: Cambridge University Press.
Mossberg Schüllerqvist, Ingrid & Olin-Scheller, Christina (2011). Fiktionsförståelse i skolan.
- 39 -
Nationalencyklopedin (2013). Intertextualitet (2013-01-24). http://www.ne.se/intertextualitet Nationalencyklopedin (2012). Populärkultur (2012-12-06). http://www.ne.se/popularkultur. Nordström, Monica (1998). Hollywoodfilm och såpoperor i litteraturundervisningen. I
Svensklärarföreningens årsskrift 1998 Litteraturmöten – om litteraturen som vägen till
språket. Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur.
Olin-Scheller, Christina (2006). Mellan Dante och Big Brother: En studie om gymnasieelevers
textvärldar. Karlstad: Karlstad University Studies.
Olin-Scheller, Christina & Wikström, Patrik (2010). Författande fans. Om fanfiction och elevers
literacyutveckling. Lund: Studentlitteratur.
Pegrum, Mark (2008). Film, Culture and Identity: Critical Intercultural Literacies for the Language Classroom. Language and Intercultural Communication, 8 (2), s.136-154. Penne, Sylvi (2010). Litteratur og film i klasserommet. Didaktikk for ungdomstrinnet og
vidergående skole. Oslo: Universitetsforlaget.
Persson, Magnus (red.) (2000). Populärkulturen och skolan. Lund: Studentlitteratur.
Persson, Magnus (2000). Populärkulturen i skolan: Traditioner och perspektiv. I Magnus Persson (red.) Populärkulturen och skolan. Lund: Studentlitteratur.
Phillips, Nathan (2010). Frankenstein’s Monstrous Influences. I Dennis Cutchins, Laurence Raw & James M. Welsh (red.) The Pedagogy of Adaption. Plymouth: Scarecrow Press, Inc. Pinto, Manuel Joaquim Silva (2008). Investigating Information in the Multiscreen Society: An
Ecologic Perspective. I Pier Cesare Rivoltella (red.) Digital Literacy: Tools and
Methodologies for Information Society. Hershey, PA: IGI Publishing.
Rydin, Ingegerd (1998). Reception av en senmodern Törnrosa-saga. Hur 6- och 8-åringar ger mening åt en TV-berättelse. I Marit Haldar & Ivar Frønes (red.) Digital barndom. Oslo: Gyldendal Akademisk.
Rönnberg, Margareta (2003). Vad är mediepedagogik? - ”Skolpåverkan” på media!. Uppsala: Filmförlaget.
Skolverket (2001). Film för lust och lärande. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2011a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2011b). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola
- 40 -
Sparrman, Anna (2006). Barns visuella kulturer – skolplanscher och idolbilder. Lund: Studentlitteratur.
Stedman, Kyle D. (2012). Remix Literacy and Fan Compositions. Computers and Composition, 29 (2), s.107-123.
Stuckey, Heather & Kring, Kelly (2007). Critical Media Literacy and Popular Film: Experiences of Teaching and Learning in a Graduate Class. New Directions for Adult and Continuing
Education, 115, s.25-33.
Svedner, Per-Olof (1999). Svenskämnet & svenskundervisningen – närbilder och
helhetsperspektiv. Uppsala: Kunskapsföretaget i Uppsala AB.
Säljö, Roger (2005). Lärande & kulturella redskap. Om lärprocesser och det kollektiva minnet. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.
Thavenius, Jan (red.) (1999). Svenskämnets historia. Lund: Studentlitteratur.
Thavenius, Jan (1999). Skriftkultur och mediekultur. I Jan Thavenius (red.) Svenskämnets
historia. Lund: Studentlitteratur.
Turnbull, Sue (2000). Att handskas med känslor: kön, ideologi och mediepedagogik. I Magnus Persson (red.) Populärkulturen och skolan. Lund: Studentlitteratur.
Vasudevan, Lalitha; DeJaynes, Tiffany & Schmier, Stephanie (2010). Multimodal Pedagogies: Playing, Teaching and Learning with Adolescent’s Digital Literacies. I Donna E. Alvermann (red.) Adolescents’ Online Literacies – Connecting Classrooms, Digital
Media, & Popular Culture. New York, NY: Peter Lang Publishing.
Vetrie, Michael (2004). Using Film to Increase Literacy Skills. The English Journal, 93 (3), s.39- 45.
Westergren, Eva (2009). I filmens fotspår – reflekterande samtal om film. Stockholm: Bonnier Utbildning AB.