Vi har ej haft möjlighet att utforma en presentation utefter de designprinciper vi kommit fram till. Vi skulle välkomna vidare empirisk forskning samt utvärdering för att validera de principer vi tagit fram.
Vidare kan vi se en utveckling av de observationsprotokoll vi skapade i den kvalitativa undersökningen. Kan man fånga ytterligare någon aspekt genom utveckling av protokollen?
9 Referenser
AIGA (2005) http://advance.aiga.org [Elektronisk]. 2005-05-23
Barfield, L. (2004) Design for new media. Pearson Education Limited, Essex.
Bergström, B. (2001) Effektiv visuell kommunikation. Carlsson Bokförlag, Stockholm.
Bertelsen, O. & Pold, S. (2004) Critism as an Approach to Interface Aesthetics. NordiCHI 04 October 23-27. Tampere, Finland.
Bolter, J & Grusin, R (1999) Remediation: Understandning New Media. The MIT Press, Cambridge.
Bordwell, D. & Thompson, K. (2004). Film Art – an introduction. McGraw-Hill, New York.
Boyd Davis, S. (2002) Interacting with pictures: film, narrative and interaction. Digital Creativity 2002, Vol 13, No 2, pp. 71-82.
Boyd Davis, S. (2004). Representing space: the pictorial imperative. Workshop on Space and Spatiality, Napier University, Edinburgh, 13-14 December, 2004.
Budd, J., Evernden, D. Taylor, R., Wakkary, R. (2003) Industrial Design to Experience Design: Searching for New Common Ground. ICSID 2nd Educational Conference 2003 Hanover.
Budd, J., Leo, D. (2003) The Experimental Interface: Creating Emotionally Engaging
Spaces. Computing Arts and Design Sciences program, Simon Fraser University,
Surrey, Canada. Creating communicational spaces. 1-4 maj 2003, Edmonton, Canada.
Csikszentmihalyi, M. (2004). Stalking A New World Order. New Literary History, 25(2) sid: 339-348.
Dyer, R. (1992) Only enterainment. Routledge, Storbritannien.
Dykhoff, K. (2002) Ljudbild eller synvilla: en bok om filmljud och ljuddesign. Dramatiska Institutet och Liber AB, Kristianstad.
Ekman, P (2003) Emotions revealed: Understanding Faces and Feelings. Phoenix, Storbritannien.
Forlizzi, J & Battarbee, K (2004) Understanding Experience in Interactive Systems.
Proceedings of the 2004 conference on Designing interactive systems: processes, practices, methods, and techniques. 261-268 ACM Press, New York, USA.
Forlizzi, J & Ford, S (2000) The Building Blocks of Experience: An Early framework
for Interaktion Designers. DIS 2000 Conference Proceedings, ACM (2000) 419-423.
Grefe, R (2000) (Form+Content+Context)/Time= Experience Design. Gain: AIGA
Journal of Design for the Network Economy. 1.1.
Gärdenfors, P. (1999) ”Media och berättande”, pp. 315-336 Boken i tiden, SOU 1997:141, Delegationen för it i skolan, Utbildningsdepartementet, Stockholm.
Heeter, C. (2000) Interactivity in the Context of Designed Experiences. Journal of
Interactive Advertising, Volume 1, Number 1.
Holme, I. & Solvang, B. (1997) Forskningsmetodik: om kvalitativa och kvantitativa
metoder. Studentlitteratur, Lund.
Jacobson, B. (2000) Experience Design. 18 augusti 2000 Nr: 77 [Elektronisk] Tillgänglig: <http://www.alistapart.com/articles/experience> [2005-05-18].
Johnsson, H. (2003) Ljudet: Utställningsmediets dilemma. [Elektronisk]. Linköpings Universitet. Tillgänglig: <http://www.ep.liu.se/exjobb/ituf/2003/ksm-d/011/exjobb.pdf> [2005-04-22].
Kristiansen, S. & Krogstrup, H. (1999) Deltagende observation. Introduktion til en
samfundsvidenskabelig metode. Hans Reitzels Forlag, København.
Laurel, B. (1991) Computers as Theatre. Addision-Wesley, Reading.
Löwgren, J. (1993) Human-computer interaction. What every system developer should
know. Studentlitteratur, Lund.
McClelland, I. (2005) ”User Experience ” Design: A new form of design practice takes
shape. CHI 2005, April 2-7 2005 Portland, Oregon, USA.
McLellan, H. (2000) Experience Design. CyberPsychology & Behaviour. 3.1. 59-69
Meadows, M. (2003) Pause & Effect: the art of interactive narrative. USA.
Merriam, S. (1994) Fallstudien som forskningsmetod. Studentlitteratur, Lund.
Miller, C. (2004) Digital storytelling: a creator's guide to interactive entertainment. Focal Press. Elsevier, USA.
Molin, L. (2002) Multimediautveckling - konst eller teknik? Reflektioner kring produkt,
process kravarbete och kunskapsutbyte. Karlstad Universitet, Institutionen för
informationsteknologi, Karlstad.
Murtaugh, M. (1996). The Automatist Storytelling System. Putting the Editor's
Knowledge in Software. [Elektronisk]. Tillgänglig:
<http://alumni.media.mit.edu/~murtaugh/thesis/index.html> [2005-05-15].Masters Thesis, MIT Media Lab. Massachusetts Institute of Technology.
Petersen, M., Iversen,O., Krogh, P., Ludvigsen, M. (2004). Aesthetic Interaction:
Paragmatist´s Aesthetics of Interaktive Systems. DIS2004, August 1-4, Cambridge,
Massachusetts, USA. ACM 269-276.
Pinhanez, C., Karat, C., Vergo, J., Arora, R. (2001) ”Less Clicking, More watching”:
An option for entertainment on the web? IBM T.J. Watson Research Center. Hawthorne,
USA.
Sanders, E. (2001) Virtuosos of the Experience Domain, In Proceedings of the 2001 IDSA Education Conference.
Sanders, E. (2002). Scaffolds for Experienceing in the New Design Space. Information Design Institute for Information Design Japan. Graphic-Sha Publishing Co. Ltd., Tokyo.
Shedroff, N. (2001). Experience design 1. New riders, USA.
Sundqvist, F. (1998). Gestaltpsykologi. Cong research group, Filosofiska Institutionen vid Göteborgs Universitet.
Waern, Y., Pettersson, R., Svensson, G. (2004). Bild och föreställning – Om visuell
retorik. Studentlitteratur, Lund.
Webster, J., Ho, H., (1997). Audience Engagement in Multimedia Presentations. The
A Informationstext om Operaverkstan
Operaverkstan i Malmö är en del av Malmö Opera och Musikteater. Operaverkstan drivs som ett treårigt projekt där man med hjälp av ett stöd från Sparbanksstiftelsen Skåne satsar på att få barn och ungdomar att se opera. Efter dessa tre år (slutet av år 2005) har man som mål att bli en varaktig del av Malmö Opera.
Operaverkstan har sedan starten 2002 spelat 231 föreställningar som upplevts av 17900 barn och unga i Malmö, övriga Skåne, Köpenhamn, Stockholm och Helsingfors. Förutom samtida och klassiska verk presenteras föreställningar som barn och unga kan medverka i. Operaverkstan arrangerar också seminarier, workshops och operalektioner.
B Enkät till lärare
Användarundersökning - Prototyp för Operaverkstan
Tack för din medverkan!
Del 1; Bakgrundsinformation:
Man Kvinna Ålder:... år. Yrke/sysselsättning: ... 1. Anser Du dig vara en van datoranvändare? Ja Nej
2. Hur ofta använder du datorn? Aldrig 1 gång/vecka 5 gånger/vecka oftare 3. Hur många gånger har du varit på opera? 0 (noll) 1-2 gånger 3 el fler gånger 4. Vad har du för uppfattning om opera? (Beskriv kortfattat med några ord/meningar)
... ...
Del 2; Efter genomfört användartest/observation
På de första två frågorna ringar man in det alternativ mellan 1-6 som passar bäst. Alternativ 1 betyder ”lite” och alternativ 6 betyder ”mycket”.
1. Hur engagerad vad du under presentationen? 1 2 3 4 5 6 t 2. Hur underhållande var det? 1 2 3 4 5 6 t 3. Vilka är de tre första orden du kommer på efter du genomgått presentationen?
... 4. Vad handlade presentationen om?
... ... 5. Vad minns du (bäst)?
... ... 6. Har du fått några nya intryck angående opera och musikteater?
... 7. Vad tycker du om upplägget på presentationen?
... 8. Är det något du tycker kan göras annorlunda?
... ... Mycket Lite