Ett förslag till framtida arbete är att utvärdera även andra plattformar som kan an-vändas till en prototyputveckling som exempelvis Beagleboard och LattePanda. Ett annat förslag är att testa och utvärdera andra tänkbara kommunikationsprotokoll som exempelvis WiGig.
Ett annat förslag är att bygga intelligens i hubben som kan detektera prestandapro-blem. Om hubben kan detektera prestandaproblem inom t.ex. Wi-Fi 2,4GHZ-bandet skulle den kanske kunna prioritera BT eller 5GHz-2,4GHZ-bandet i Wi-Fi.
33 | 5 SLUTSATSER
5 Slutsatser
I denna rapport har tester utförts i olika miljöer för att utvärdera prestandan hos Wi-Fi och Bluetooth för en smart hubb. Utvärderingen skulle leda till valet av ett lämpligt protokoll för en framtida prototyputveckling av en hubb.
Sammanfattningsvis är det plattformen för hubben och applikationen hos den som avgör vilket av de två protokollen som är mest lämpligt. Om applikationen skickar stor mängd data och i hög datahastighet, som exempelvis videoströmmar där det är viktigt med lågt jitter, är Wi-Fi lämpligast.
I fall där applikationen inte kräver hög datahastighet och väldigt lågt jitter, men där det är viktigt med låg halt av paketförluster och där nätet är litet, är Bluetooth lämpligast. Belastning av nätet och avståndet mellan användaren och hubben måste tas hänsyn till.
Som hubb kunde en annan plattform istället för Raspberry Pi användas. Som det nämndes i föregående kapitel, har den plattformen begränsat processorkapacitet och begränsat stöd för de två protokollen som testades (Wi-Fi 802.11n och Blueooth 4.1).
Studiens resultat har visat att datahastigheten (en av prestandaparametrarna) för Bluetooth begränsas av andra aktiva enheter inom samma PAN-nätverk (i resultat-delen, scenario 2, max belastning). Det innebär att Bluetooth inte kan användas i lika stor uträckning som Wi-Fi. Detta visades även i resultatet trots att Bluetooth testades med bättre förutsättningar. Wi-Fi har visat sig vara överlägset i alla tester och scenarier förutom på en prestandapunkt, vilket var höga paketförluster.
En annan plattform som stödjer senaste versioner av respektive protokoll, exem-pelvis Bluetooth 5.0 som erbjuder högre datahastighet och längre räckvidd, hade troligtvis producerat bättre resultat och utvärderingen hade varit mer noggrann. En kraftfullare plattform för hubben möjliggör också hantering av flera parallella an-vändare.
Hubbens uppgift är att samla flera enheter i en gemensam nod och erbjuda för en-heterna ett gemensamt gränssnitt mot användaren. Om all trafik ska passera ge-nom hubben kan det uppstå prestandaproblem jämfört med att inte använda hub-ben, utan låta varje användare direkt koppla upp sig mot enheterna.
Mätverktyget som användes har varit effektiv i form av att önskade antal tester kunde utföras automatiskt och de olika scenarierna hade påverkan på prestandan på olika sätt.
35 | KÄLLFÖRTECKNING
Källförteckning
[1] Lee, In, & Lee, Kyoochun. (2015). The Internet of Things (IoT): Applications, investments, and challenges for enterprises. Business Horizons, 58(4).
[2] Goodwin, Steven. Smart Home Automation with Linux. 2010.
[3] Smartthings, ”SmartThings is the eiasiest way to turn your home into a smart home ”, https://www.smartthings.com/how-it-works.
Hämtad 2017-3-28
[4] Wireless communication and networks and systems, C. Beard and W. Stallings, Pearson, 2015.
[5] Bradley Mitchell, ”Wireless Standards 802.11a, 802.11b/g/n, and 802.11ac”, https://www.lifewire.com/wireless-standards-802-11a-802-11b-g-n-and-802-11ac-816553.
Publicerad: 2017-03-04. Hämtad: 2017-3-29.
[6] Jin-Shyan Lee et.al, ”A comparative Study of Wireless Protocols: Bluetooth, UWB, ZigBee, and Wi-Fi”,
http://eee.guc.edu.eg/Announcements/Comparaitive_Wireless_Standards.pdf Publicerad: 2007-11-05. Hämtad: 2017-03-29.
[7] Data communications and networking, B.A. Forouzan, McGraw-Hill, 5:e up-plagan, global edition.
[8] IEEE 802.15™ standard: WIRELESS PERSONAL AREA NETWORKS (PANs), section one” http://standards.ieee.org/about/get/802/802.15.html
Publicerad: 2005-06-14. Publicerad: 2005. Hämtad: 2017-03-31.
[9] Yu-Kwong Ricky Kwok och Vincent K. N. Lau, ”Bluetooth WPAN” http://onlinelibrary.wiley.com.focus.lib.kth.se/doi/10.1002/9780470167960.ch10/ pdf
Publicerad: 2007-01-22. Hämtad: 2017-03-31.
[10] Oskar Norgren och Emil Lundmark, ”Säkerhet i trådlösa nätverk, Mätning av nätverk”,
36 | KÄLLFÖRTECKNING
Publicerad: 2012-vårtermin. Hämtad: 2017-03-31.
[11] Bluetooth SIG, ”What is Bluetooth”, https://www.bluetooth.com/what-is-bluetooth-technology/how-it-works.
Publicerad: 2017. Hämtad: 2017-04-01.
[12] Bluetooth SIG, ”Bluetooth Specification Version 2.0 + EDR vol 3”. Public-erad: 2004-11-04. Hämtad: 2017-04-06.
[13] IEEE, ”New Bluetooth Version Offers High Speeds and More Applications”, https://www.computer.org/cms/ComputingNow/homepage/news/CO_0610_Top Story_NewBluetooth.pdf
Publicerad: 2010-06-19. Hämtad: 2017-04-06.
[14] Bluetooth SIG, ”Bluetooth Core Specification V5.0”. Publicerad:2016-12-06. Hämtad: 2017-03-27.
[15] Bluetooth SIG, ”Supplement to the Bluetooth Core Specification, v4”, Public-erad: 2013-12-15. Hämtad: 2017-04-02
[16] Brett Howse, AnandTech, ”Bluetooth 4.2 Core Specifications Finalized”,
http://www.anandtech.com/show/8770/bluetooth-42-core-specifications- final-ized.
Publicerad: 2014-12-04. Hämtad: 2017-04-02
[17] Bluetooth SIG, ”What it’s all about”.
https://www.bluetooth.com/specifications/bluetooth-core-specification/bluetooth5
Publicerad: 2017. Hämtad: 2017-03-27.
[18] Roy Friedman et.al, ” On Power and Throughput Tradeoffs of Wi-Fi and Blue-tooth in Smartphones”, http://ieeexplore.ieee.org/stamp/stamp.jsp?arnumber=6200281&tag=1.
Publicerad: 2013-07. Hämtad: 2017-04-15. [19] Iperf, “Iperf3”, https://iperf.fr/
37 | KÄLLFÖRTECKNING
[20] Alex Kogan, ”On Porting iperf to Windows Mobile and Adding BlueTooth Support”,
https://pdfs.semanticscholar.org/6f80/35cdf44c4fe5ff3f1bb8fa99d6dc68555bd5.p df
Publicerad: 2010-04. Hämtad: 2017-04-15.
[21] Kirsten Matheus och Sverker Magnusson, ”Bluetooth Radio Network Perfor-mance: Measurement Results and Simulation Models”, http://ieeexplore.ieee.org/stamp/stamp.jsp?arnumber=1525576
Publicerad: 2004. Hämtad: 2017-04-15.
[22] Ling Pei et.al, ” The Evaluation of Wi-Fi Positioning in a Bluetooth and Wi-Fi Coexistence Environment”, http://ieeexplore.ieee.org/stamp/stamp.jsp?arnumber=6409768
Publicerad: 2012-10-04. Hämtad: 2017-04-15.
[23] RaspberryPi, ”RASPBERRY PI 3 MODEL B”, https://www.raspberrypi.org/products/raspberry-pi-3-model-b/. Hämtad: 2017-04-04.
[24] Anil K. Maini , ”Microcontrollers”, http://onlinelibrary.wiley.com.focus.lib.kth.se/doi/10.1002/9780470510520.ch14/ pdf
Publicerad: 2007-09-14. Hämtad: 2017-04-03. [25] Wireless Fidelity—Wi-Fi, Vijay K. Varma,
https://www.ieee.org/about/technologies/emerging/Wi-Fi.pdf
Hämtad: 2017-05-30
[26] Mina Asghari, ”TRÅDLÖSA SENSORNÄTVERK I JORDBRUKET”,
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1069640/FULLTEXT01.pdf
38 | KÄLLFÖRTECKNING
[27] Johny Sandberg, ”Trådlös strömning av en ljudsignal till multipla mottagare”
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:628192/FULLTEXT02.pdf
Publicerad: 2013 Hämtad:2017-06-09
[28] Henrik Abrahamsson, ” NETWORK OVERLOAD AVOIDANCE BY TRAFFIC ENGINEERING AND CONTENT CACHING”
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:565409/FULLTEXT02.pdf
Publicerad: 2012 Hätmad: 2017-06-10
[29] Katarina Persson, ” TCP/IP i taktiska ad hoc-nät”
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:17554/FULLTEXT01.pdf Publicerad: 2002 Hämtad: 2017-06-09
39 | BILAGA
Tabell 3 visar medelvärdet och standardavvikelsen för Wi-Fi i skolmiljö för samtliga tester.
Tabell 4 visar medelvärdet och standardavvikelsen för Bluetooth i skolmiljö för samtliga tester.
Tabell 5 visar medelvärdet och standardavvikelsen för Wi-Fi i hemmiljö för samtliga tester.
Bilaga
40 | BILAGA
Tabell 6 visar medelvärdet och standardavvikelsen för Bluetooth i hemmiljö för samtliga tester.
Tabell 7 visar medelvärdet och standardavvikelsen för Wi-Fi i företagsmiljö för samtliga tester.
Tabell 8 visar medelvärdet och standardavvikelsen för Bluetooth i företagsmiljö för samtliga tester.