För att ytterligare utveckla förståelsen av flyttmotiv till landsbygden kopplat till downshifting och livsstilsmigration krävs det ytterligare studier i linje med den här genomförda.
Downshifting kopplat till landsbygden är som tidigare nämnt ett relativt nytt fenomen så det finns lite forskning om det. Eftersom denna studie hade vissa begränsningar i form av
svårigheter att få tag på manliga respondenter och att därmed samtliga informanter bestod av kvinnor har mäns perspektiv kring flyttmotiv utelämnats i uppsatsen. Det hade således varit intressant om framtida forskning om downshifting och livsstilsmigration kunde få tag på manliga informanter för att se om deras flyttmotiv skiljer sig åt från kvinnornas perspektiv. En möjlighet till varför vi fick tag på enbart kvinnor kan eventuellt bero på att kvinnor i större utsträckning downshiftar än män. Därför är det intressant för framtida forskning att undersöka detta. Det hade även varit intressant att bredda åldersspannet eftersom informanterna i vår studie var relativt nära i ålder samt hitta informanter från olika yrkeskategorier. Framtida forskning skulle även kunna studera downshiftare som gjort en flytt till landsbygden men som sedan flyttar tillbaka till staden igen. Barnens roll för downshiftarnas motiv till migration är även det av intresse att studera närmare.
Referenser
Agnew, J. A. (1987). Place and politics: The geographical mediation of state and society. Boston.
Amcoff, J. (2000). Samtida bosättningar på svensk landsbygd. Diss. Uppsala universitet. Amcoff, J. (2005). Rural Population Growth in Sweden in the 1990s: Unexpected Reality or
Spatial−Statistical Chimera.
https://www.iffs.se/media/1132/20060201104119filgql79khnsenk24roeclv.pdf
Andersson, M. & Jansson, A. (2012). Landsbygdens globalisering: medier, identitet och
social förändring i nätverkssamhällets marginaler. Göteborg.
Lagerblad, A. (2006). Hårt jobb att arbeta mindre. Svenska dagbladet, 22 oktober.
https://www.svd.se/hart-jobb-att-arbeta-mindre [2019/05/20]
Benson, M. & O' Reilly, K. (red.) (2009a). Lifestyle migration: expectations, aspirations and
experiences. Farnham.
Benson, M. & O’Reilly, K. (2009b). Migration and the Search for a Better Way of Life: A
Critical Exploration of Lifestyle Migration, The Sociological Review, 57(4), 608–625.
https://journals.sagepub.com/doi/10.1111/j.1467-954X.2009.01864.x
Benson, M. & O' Reilly, K. (2016). From lifestyle migration to lifestyle in migration:
Categories, concepts and ways of thinking.
https://academic.oup.com/migration/article/4/1/20/2413178
Boyle, P., Halfacree, K. & Robinson, V. (1998). Exploring contemporary migration. Addison Wesley Longman: Harlow.
Crang, M. (2005). Analysing qualitative materials. I Flowerdew, R. & Martin, D. (red).
Methods in human geography: a guide for students doing a research project. 2. uppl. Harlow: Pearson prentice hall. ss. 218-232.
Cresswell, T. (2015). Place an introduction. 2. uppl. Wiley: Blackwell.
Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Domosh, M. & Seager, J. (2001). Putting women in place: feminist geographers make sense of the world. New York: Guilford.
Drake, J. (2009). Downshifting: How to Work Less and Enjoy Life More. San francisco: Berrett- Koehler.
Eimermann, M. (2013). There and back again? Dutch Lifestyle Migrants Moving to Rural
Sweden in the Early 21st Century.
http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A646603&dswid=7238 Eimermann, M. (2015). Lifestyle migration to the North: Dutch Families and the Decision to
Move to Rural Sweden.
https://onlinelibrary-wiley-com.bibproxy.kau.se/doi/epdf/10.1002/psp.1807
Eliasson, A. (2018). Kvantitativ metod från början. 4. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Gustafsson, C. (2018). For a better life…:A study on migration and health in Nicaragua.
Gustavsson, C. (2008). Är vardagen full av stress?. Aftonbladet, 16 februari.
https://www.aftonbladet.se/relationer/a/p61B2j/ar-vardagen-full-av-stress
[2019/05/20]
Gutic, M. (2016). Ny artikelserie om Downshifting – ”För det är du värd!”. Ett annat liv:
berättelser och resor från resor runt världen [blogg], 20 maj.
https://www.ettannatliv.se/ny-artikelserie-om-downshifting-for-det-ar-du-vard/
[2019/05/27]
Halvorsen, K. (1992). Samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur.
Hamilton, C. (2003). Downshifting in Britain: A Sea-Change in the Pursuit of Happiness. Discussion Paper 50. Canberra: Australia institut
Hamilton, C., & Mail, E. (2003). Downshifting in Australia: A Sea-Change in the Pursuit of
Happiness. Discussion Paper 50. Canberra: Australia institute
Hedberg, C. & Malmberg, B. (2008). Den stora utmaningen: internationell migration i en
globaliserad värld. Stockholm. http://www.regeringen.se/sb/d/5146/a/109792
Hoey, B. A. (2005). From Pi to Pie: Moral narratives of noneconomic migration and starting over in the postindustrial Midwest. Journal of Contemporary Ethnography, 34(5), 586-624.
Holmberg, C. (1998). Längtan till landet: civilisationskritik och framtidsvisioner i 1970-talets
regionalpolitiska debatt. Diss. Göteborg.
Johannessen, A. & Tufte, P. A. (2003). Introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Malmö: Liber.
Junhammar, S. (2017). Hoppa av ekorrhjulet – mina tips & erfarenheter. Sandra Junhammar:
http://www.sandrajunhammar.se/hoppa-av-ekorrhjulet-mina-tips-erfarenheter/
[2019/05/27]
Kennedy, E. H., Krahn, H. & Krogman, N. T (2013). Downshifting: An Exploration of
Motivations, Quality of Life, and Environmental Practices.
https://www.jstor.org/stable/43653917?seq=1#metadata_info_tab_contents
Knight, K., Rosa, E., & Shor, J. (2013). Could working less reduce pressures on the
environment? A cross-national panel analysis of OECD countries, 1970–2007. Global
environmental change, 23, 691-700.
file:///C:/Users/User/AppData/Local/Packages/microsoft.windowscommunicationsapp s_8wekyb3d8bbwe/LocalState/Files/S0/1309/Attachments/Schor,%20could%20worki ng%20less%20reduce%20pressure%20on%20environment[2081].pdf
Källström, E. (2016). Grön downshifting: 8 familjer som valt att växla ner. Land, 31 maj. [2019/05/27]
Lindgren, Urban (2002). Counter-Urban Migration in the Swedish Urban System. Umeå University. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-9853
Lindgren, Urban. (2003). Who is the counter-urban mover? Evidence from the Swedish Urban System, International Journal of population Geography, 9 (5) 399-418 doi:
10.1002/ijpg.296
Lindgren, U. (2004). Kontraurbana flyttare i retroperspektiv.
https://www.tillvaxtanalys.se/download/18.1af15a1f152a3475a818864/145450465869 4/Kontraurbana+flyttare+i+retrospektiv-04.pdf
Lundström, C. (2014). White migrations : gender, whiteness and privilege in transnational
Lundström, C. (2018). ‘Creating “international communities” in southern Spain: Self-segregation and “institutional whiteness” in Swedish lifestyle migration’,
European Journal of Cultural Studies. doi: 10.1177/1367549418761793.
Niedomysl, N. (2006). Migration and Place Attractiveness.
http://citeseerx.ist.psu.edu/viewdoc/download?doi=10.1.1.877.5431&rep=rep1&type= pdf
Relph, E. (1976). Place and placelessness. Pion: London.
Ryen, A. (2004). Kvalitativ intervju: från vetenskapsteori till fältstudier. 1. uppl. Malmö: Liber ekonomi.
Sandberg, L. & Åkerlund, U. (2014). Stories of lifestyle mobility: representing self and place in the search for the ‘good life’. Social & Cultural Geography, 16:3, 351-370 , doi: 10.1080/14649365.2014.987806.
Schor, J. (1998). The Overspent American: Why We Buy What We Don't Need. New York:
Basic Books.
Schrover, M., & Moloney, D. M. (2013). Gender, Migration and Categorisation : Making
Distinctions Between Migrants in Western Countries, 1945-2010. Amsterdam: Amsterdam University Press.
Stjernström, O. (1998). Flytta nära, långt bort: de sociala nätverkens betydelse för val av
bostadsort. Diss. Umeå.
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:573679/FULLTEXT01.pdf
Tuan, Y. (1974). Topophilia: a study of environmental perception, attitudes, and values. Englewood Cliffs.
Uteng, T. P. & Cresswell, T. (red.) (2008). Gendered mobilities [Elektronisk]. Ashgate.
Westholm, E. (2003). Mot en ny landsbygdspolitik. SOU 2003:29. I Glesbygdsverket (2008).
Landsbygdsdefinitioner i Sverige och andra länder.
https://www.tillvaxtanalys.se/download/18.4258ed2314e1fb3261236197/1435231055 716/landsbygdsdefinitioner-i-sverige-och-andra-lander-08.pdf.
Westlund, H. (2002). An unplanned green wave: settlement patterns in Sweden during the
1990s, Environment and planning: Economy and space, 34 1395-1410 doi: 10.1068/a3358
Bilagor
Bilaga 1.Intervjuguide
Bakgrund● Berätta lite om dig själv ålder, vem du är, boendesituation,
relationer/familjeförhållanden, utbildning, kunskap, kompetens, försörjning osv.
Tema 1.
Hur livet såg ut innan de flyttade till landsbygden
● Kan du berätta lite om vad downshifting är för dig? Vad är det som är viktigt för dig? ● Hur kom du i kontakt med downshifting och när växte idén fram att downshifta? ● Vad var det som gjorde att du valde att downshifta och hur gick det till? Fanns det
någon speciell motivation eller någon speciell händelse i livet som uppmuntrade ditt val?
● Kan du berätta hur ditt liv såg ut innan du valde att downshifta? Hur såg din vardag ut? Boendesituation? Försörjning? Fritid/intressen? Umgänge?
● Hur gick tankarna kring din boendesituation och platsen där du bodde? ● Hur upplevde du att platsen där du bodde på påverkade ditt sätt att leva?
Tema 2.
Hur ser livet ut efter de flyttat till landsbygden ● Hur länge har du levt som downshiftare? ● Vad har du gjort för förändringar?
● Hur upplever du att det är att leva som downshiftare? Kan du berätta lite om hur ditt liv ser ut nu till skillnad från förut och vad du har gjort för förändringar?
● Kan du berätta om din arbetssituation just nu? Hur ser dina arbetstider ut? ● Känner/umgås du med andra som har samma livsstil?
● Blev det som du föreställde dig? Har det uppstått några svårigheter eller hinder? ex. ekonomisk situation, tillgänglighet, personliga nackdelar? Vad är svårast? I vilka situationer?
● Är fritiden viktig för dig? På vilket sätt? Ge exempel. ● Vad gör du med den nya fritiden?
● Upplever du att du har tid för dig själv? Hur ofta?
Tema 3.
Plats och platskänsla
● Hur ser din boendesituation ut idag? ● Har du flyttat som följd av downshifting?
● Vad gjorde att du tog steget för att flytta och varför valde du just den här platsen? ● Kan du berätta lite hur du upplever platsen du bor på?
● Vad anser du det medför för möjligheter att bo på den här platsen? ● Vilken föreställning hade du kring denna plats innan du flyttade hit? ● Hur har downshifting påverkat ditt val av den här platsen?
● Hur tror du att landsbygd eller mindre orter möjliggör för downshifting? Positiva/negativa sidor? Friare/begränsad?