Under projektets gång har många tankar om hur arbetet kan utvecklas uppstått och nedan redovisas några av dessa.
För det första hade det varit intressant att undersöka dessa alternativ med hänsyn till hela livscykeln. Hur hade resultatet sett ut då?
Det hade även varit intressant att undersöka olika träkonstruktioner. KL-trä och limträ använder mycket energi i tillverkning. Är det då bättre ur energisynpunkt att bygga i träregelstomme eller annan massiv trästomme utan samma limnings- och
pressningsprocess? Hur står sig exempelvis prefabricerade träelement i lättbyggnadsteknik i jämförelse?
För att kunna jämföra transporter mellan alternativen hade det varit intressant att göra en djupdykning i miljödeklarationerna eller intervjua tillverkarna för att erhålla exakta värden för transporterna. Hade även varit intressant att undersöka vad som händer om
Det hade varit intressant att studera energianvändningen för respektive alternativ under produktionen på byggarbetsplatsen. Kräver de olika alternativen olika mycket energi under resning av stommarna? Användandet av maskiner och utrustning (kranar, byggbodar, torkfläktar, elektrisk utrustning mm) kan variera och drivmedlet för dessa likaså.
Det går även att vidare undersöka olika leverantörer. Dels om det blir skillnad mellan olika lokala leverantörer men hade även varit intressant att undersöka importalternativ. Finns det tillverkare utanför Sverige eller Norden som tillverkar samma vara fast med mindre
energianvändning? Är det då lönsamt eller hållbart att beställa den varan med hänsyn till den längre frakten som blir?
Att införa den ekonomiska aspekten i studien hade också varit intressant för att undersöka om det mest miljövänliga alternativet är hållbart ekonomiskt. Då hade en LCC-analys kunnat utföras.
Under projektets gång har jag även kommit till insikt över moment eller val jag kunnat göra annorlunda för att effektivisera arbetet eller för att erhålla ett mer trovärdigt och omfattande resultat. Jag valde ett omfattande område som krävde sina avgränsningar med hänsyn till viss tidsbrist. I efterhand hade det varit bra att komma fram till vikten av avgränsningar tidigt i projektet. Jag valde även ett ämne där min egen kunskap och erfarenhet var
bristfällig, vilket krävde mycket förberedande tid genom att studera betydelsen av LCA och hur metodiken fungerar. Mycket tid gick åt till att studera olika LCA-verktyg i syfte att hitta det rätta verktyget för just denna studie. Kom senare fram till att lära sig använda ett LCA-verktyg inte skulle rymmas inom tidsramen för projektet. Därför valdes att utföra en
förenklad LCA. Att söka värden för energianvändning var även tidskrävande då leverantörer ibland var svåra att få tag på samt att den sorts information jag sökte inte alltid fanns
tillgänglig hos leverantörerna. Hade jag haft mer tid hade jag kanske kunnat finna fler leverantörsvärden istället för att behöva använda schablonvärden, vilket borde ge ett mer trovärdigt resultat.
Referenser
Adolfsson, I., Erlandsson, M., Fredén, J., Larsson, G., Liljenström, C. & Malmqvist, T. 2014.
Byggproduktionens miljöpåverkan i förhållande till driften. Livscykelberäkning av klimatpåverkan och energianvändning av ett nyproducerat flerbostadshus i betong med lågenergiprofil. Rapport/IVL.
http://www.ivl.se/download/18.343dc99d14e8bb0f58b76fc/1449742336225/C32.pdf [Hämtad 2016-05-10]
Betong. 2012. Betong suger upp mer koldioxid än man trott. 2012-10-15. http://betong.se/2012/10/betong-suger-upp-mer-koldioxid-an-man-trott [Hämtad 2016-05-12] Biogasportalen. 2016. Energiinnehåll. http://www.biogasportalen.se/FranRavaraTillAnvandning/VadArBiogas/Energiinnehall [Hämtad 2016-05-03] BOA. 2016. BVD Byggplywood. http://www.boandren.se/wp-content/uploads/2014/08/Bvd-Byggplywood_f-20160324.pdf [Hämtad 2016-05-02]
Cederth, K. & Elf, A. 2013. Brandskydd av stålkonstruktioner – Lathund för
brandskyddsdimensionering av stålprofiler. Examensarbete, Mälardalens högskola.
http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:688791/FULLTEXT01.pdf [Hämtad 2016-05-14]
Celsa Steel Service. 2015. EPD Steel reinforcement products for concrete.
http://gryphon.environdec.com/data/files/6/8564/epd305%20Celsa%20Steel%20Service.p df [Hämtad 2016-04-13]
Celsa Steel Service. u.å. Om företaget.
http://celsa-steelservice.se/foretaget/ [Hämtad 2016-05-14]
Cementa. 2014a. EPD Portland Cement. Institut Bauen und Umwelt, Tyskland. 2014-10-29. Cementa. 2014b. EPD Bascement. Institut Bauen und Umwelt, Tyskland. 2014-10-29. Cementa. u.å. Fakta.
http://www.cementa.se/sv/fakta [Hämtad 2016-05-14]
FN Steel. 2016. EPD PC-Strand, Prestressed steel for reinforcement of concrete.
http://gryphon.environdec.com/data/files/6/11407/epd810_PC-%20Strand_FNSteel_Hjulsbro_AB.pdf [Hämtad 2016-05-09]
Golvbranschens Riksorganisation. 1999. Energianvändning och miljöpåverkan vid
transporter.
http://www.altro.se/getmedia/75e86dcb-2683-4518-ab29-6111602730e6/Bil-8-transporter.pdf.aspx [Hämtad 2016-05-04]
Greppa Näringen. 2011. Vad är livscykelanalys, LCA?
http://www.greppa.nu/download/18.6f9b86741329df6fab4800010558/1370097554450/Va d+%C3%A4r+en+livcykelanalys,+faktablad+2011.pdf [Hämtad 2016-04-15]
Gyproc. 2016a. EPD Gyproc Normal – Standard Plasterboard 12.5 mm. http://gyproc.se/sites/gypsum.nordic.master/files/gyproc-site/document-
files/Environmental-SE/epd388%20Gyproc%20Normal%20-%20Standard%20plasterboard.pdf [Hämtad 2016-04-28] Gyproc. 2016b. EPD Gyproc Vindskydd – Sheating Board.
http://gyproc.se/sites/gypsum.nordic.master/files/gyproc-site/document-files/Environmental-SE/epd391%20Gyproc%20Vindskydd%20-%20Sheathing%20board.pdf [Hämtad 2016-04-28]
Gyproc. 2016c. EPD Gyproc Protect F – Fire Board.
http://gyproc.se/sites/gypsum.nordic.master/files/gyproc-site/document- files/Environmental-SE/SE%20V2%20epd389%20Gyproc%20Protect%20F%20-%20Fire%20board.pdf [Hämtad 2016-05-02]
IVA. 2014. Klimatpåverkan från byggprocessen.
http://www.iva.se/globalassets/rapporter/ett-energieffektivt-samhalle/201406-iva-energieffektivisering-rapport9-i1.pdf [Hämtad 2016-04-22]
IVL. 2010. Miljödata för krossprodukter och naturgrus. 2010-09-08.
http://www.ivl.se/download/18.343dc99d14e8bb0f58b76e6/1449742446674/C12.pdf [Hämtad 2016-04-14]
IVL. 2016. Livscykelanalys och systemanalys.
http://www.ivl.se/sidor/omraden/miljoteknik-och-hallbar-produktion/livscykelanalys-och-systemanalys.html [Hämtad 2016-04-15]
Köhler, Niclas. 2009. Byggtransporter – en bortglömd miljöfråga. Byggindustrin. 2009-02-27.
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/byggtransporter-en-bortglomd-miljofraga-16113# [Hämtad 2016-05-12]
Martinsons. 2014. Handbok i KL-trä. Egen utgåva. Bygdsiljum.
Martinsons. 2015a. EPD KL-trä. The Norwegian EPD Foundation, Norge. 2015-09-08. Martinsons. 2015b. EPD Limträ. The Norwegian EPD Foundation, Norge. 2015-09-08. Martinsons. 2016. Information som erhållits i och med mailkonversation med Martinsons. 2016-05-24.
Martinsons. u.å. Limträbalk och limträpelare.
http://www.martinsons.se/byggprodukter/limtrabalk-pelare [Hämtad 2016-05-14] Miljönytta. u.å. Stålindustrin.
http://miljonytta.se/branscher/stalindustrin/ [Hämtad 2016-05-14]
Norén, J., Pantze, A., Penaloza, D., Pousette, A., & Wiklund, U. 2014. LCA för vägbro. Träcentrum Norr.
http://www.ltu.se/cms_fs/1.118524!/file/Slutrapport%20244706%20LCA%20Tr%C3%A4br oar.pdf [Hämtad 2016-04-11]
Omvandlare.com. u.å. Energiomvandlare.
http://omvandlare.com/energi/ [Hämtad 2016-05-03]
Risén, Simon. 2013. Upplagstryck för träbalkar enligt Eurokod 5 – Problematik och
förstärkningsåtgärder. Examensarbete, Umeå universitet.
http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:647911/FULLTEXT01.pdf [Hämtad 2016-05-13]
Rockwool. 2013. EPD Rockwool isolering. The Norwegian EPD Foundation, Norge. 2013-10-25.
http://www.rockwool.se/files/media/se/miljoeprofil/certifikat/miljodeklaration-ROCKWOOL.pdf [Hämtad 2016-04-19]
Rockwool. 2016. EPD Miljödeklaration.
http://www.rockwool.se/milj%C3%B6profil/isolering+och+h%C3%A5llbar+klimatp%C3%A 5verkan/epd+milj%C3%B6deklaration [Hämtad 2016-04-19] SBI. 2014. Om stål – Husbyggnad. 2014-05-07. http://sbi.se/om-stal/husbyggnad [Hämtad 2016-05-14] SBI. 2015. Om stål – Materialet. 2015-03-19. http://sbi.se/om-stal/materialet [Hämtad 2016-05-12] SBI. 2016. Om stål – Hållbart byggande. 2016-02-08.
http://sbi.se/om-stal/hallbart-byggande [Hämtad 2016-05-12] SLU. 2016. Vad är livscykelanalys?
http://www.slu.se/sv/institutioner/energi-teknik/forskning/lca/vadar/ [Hämtad 2016-04-15]
SSAB. 2014. EPD Hot-rolled steel plates, sheets and coils. SSAB. 2014-11-28. Strängbetong. 2012. Byggvarudeklaration BVD 3 Håldäcksbjälklag. 2012-09-06. Strängbetong. 2015. Elementtvärsnitt för håldäcksbjälklag. Utgåva 4G. 2015-11-19. Strängbetong. 2016. Bostadshus.
http://www.strangbetong.se/wp-content/uploads/2011/11/Bostadsbroschyr_2014.pdf [Hämtad 2016-04-11]
Svensk Betong. 2016a. Om betong.
http://www.svenskbetong.se/om-betong [Hämtad 2016-04-08] Svensk Betong. 2016b. Ljud.
http://www.svenskbetong.se/om-betong/fakta-egenskaper/ljud [Hämtad 2016-04-08] Svensk Betong. 2016c. Betong - ett naturligt material.
http://www.svenskbetong.se/images/pdf/SV_Betong_Prod.Blad_Naturligtmaterial.pdf [Hämtad 2016-04-08]
Svenskt Trä. 2016a. Om trä.
http://www.svenskttra.se/om-tra/ [Hämtad 2016-05-12] Svenskt Trä. 2016b. Hållbarhet.
http://www.svenskttra.se/om-tra/hallbarhet/ [Hämtad 2016-05-12] Sveriges Byggindustrier. 2016. Byggtransporter.
https://www.sverigesbyggindustrier.se/energi--miljo/byggtransporter__2034 [Hämtad 2016-05-04]
Swedish Standards Institute. 2006. Svensk Standard SS-EN ISO 14040:2006 Miljöledning –
Livscykelanalys – Principer och struktur. Utgåva 2.
Swerock. 2015. Miljösmart byggande med betong.
http://www.swerock.se/Global/Swerock/Broschyrer/Milj%C3%B6smart_byggande_1.pdf [Hämtad 2016-04-08]
Swerock. 2016. Intern information som erhållits under telefonsamtal med driftschef hos Swerock Umeå. 2016-04-13.
Swerock. u.å. Om oss.
http://www.swerock.se/sv/Om-oss/ [Hämtad 2016-05-14]
Tommen Gram. 2015. EPD Tommen Gram Dampsperre. The Norwegian EPD Foundation, Norge. 2015-07-24.
http://www.tommen.no/images/pdfer/Gram_Dampsperre_GK_Godkjent_EPD_juli_2015. pdf [Hämtad 2016-04-28]
Toofab. 2015. Nybyggnation av Kv Sjörået 1 i Umeå.
http://toofab.se/project/kv-sjoraet-1-i-umea/ [Hämtad 2016-04-25]
Treindustrien. 2012. EPD K-virke. The Norwegian EPD Foundation, Norge. 2012-10-30.
http://www.bergeneholm.no/filestore/FDV/EPD/EPD_K-Virke_Treindustrien_norsk_F1SB5.pdf [Hämtad 2016-04-28] Träguiden. 2003a. LCA-metodik.
http://www.traguiden.se/om-tra/miljo/lca/lca/lca-metodik/?previousState=1 [Hämtad 2016-04-05] Träguiden. 2003b. Byggsystem. http://www.traguiden.se/planering/planera-ett-trabygge/byggsystem/ [Hämtad 2016-05-14] Träguiden. 2003c. Byggfysik. http://www.traguiden.se/om-tra/byggfysik/ [Hämtad 2016-05-14] Träguiden. 2003d. Brandegenskaper. http://www.traguiden.se/om-tra/materialet-tra/traets-egenskaper/termiska-egenskaper1/brandegenskaper/ [Hämtad 2016-05-14]
Träguiden. 2003e. Återvinning av träprodukter.
http://www.traguiden.se/om-tra/miljo/miljoeffekter/miljoeffekter/atervinning-av-traprodukter/ [Hämtad 2016-05-13]
Varma hus. 2016. Energi och effekt.
Bilagor
Laster:
Egentyngd ram
Egentyngd bjälklag, väggar 20 kN/m (varav 16,4 kN/m för bjälklag) Egentyngd tak 10 kN/m
Nyttig last på bjälklag 7,6 kN/m
Snö 11,4 kN/m
Vind 7,6 kN/m, 3,8 kN/m Snedställningslast 10 kN
Profiler:
Balkar (plan 2-3): HSQ 240 200x440-15/15-6, s355 Balkar (plan 4-tak): HSQ 240 200x440-30/15-6, s355 Pelare (plan 1-3): VKR 120x120x8, s355
Pelare (plan 4) VKR 100x100x6,3, s355 Tryckstag: CHS 101,6x10, s275