I det följande presenteras de konkreta rekommen- dationer som forskningsöversikten utmynnar i. Dessa är ordnade tematiskt i avsnitten 5.2.1–5.2.5 under rubrikerna Lemmaurval i den svenska ord- databasen, Presentation av informationskategorier, Tvåspråkiga lexikon, Funktionalitet och anvis- ningar (andra variabler) och Konceptet Lexin och marknadsföring av detsamma.
5.2.1 Lemmaurval i
den svenska orddatabasen
Under denna rubrik ges rekommendationer avse- ende lemmaurvalet: antal lemman, adekvata källor samt metod för att hålla lemmaurvalet à jour. 1. Angående antalet lemman: Det finns inga
teoretiska, utan bara praktiska skäl att begränsa lemmalistan. Lemmaurvalet i LSL 4 (ca 30 000 ord) täcker ett svenskt basordförråd väl. Hellre förbättra presentationen i artiklarna än att avsevärt utöka lemmaurvalet, dock behöver fler sammansättningar lemmaansättas. 2. Angående källor till lemmaurvalet utifrån de
fyra kategorier av ord som täcks in:
• Frekventa ord ur ett skriftspråkligt basordför råd. Basordförrådet är förhållande vis
50
beständigt, men komplettera med moder-nare korpusar som kan fånga upp nyare ord och ord från texter av mer informell karaktär. Inkludera för målgruppen särskilt relevanta och anpassade underlag (t.ex. nyheter på lätt svenska).
• Ett ”praktiskt” ordförråd hämtat ur lärome del. Relevant kategori, men använd nyare
källmaterial. Förutom sfi-material, inklusi- ve provunderlag, moderna läromedel inom svenska som andraspråk.
• Samhällsord, det vill säga ord som behövs
för att kunna orientera sig i det svenska sam hället. En stramare definition behövs som avgränsar kategorin till ord som framför allt hör till offentlig sektor av i dag (t.ex. förskola och moms, men knappast ord som adel och addition), och därtill natur- ligtvis en kontinuerlig uppdatering, så att såväl orden som deras beskrivning hålls à jour. Ett viktigt underlag skulle kunna vara myndighetstexter.
• Talspråkliga ord och ”svåra” ord enligt
läsförståelseundersökningar. Talspråkliga ord
bör med tanke på målgruppen ges större utrymme i Lexin. Detta kan uppnås genom andra källor (företrädesvis tal- språks korpusar). När det gäller de ”svåra” orden: använd andra underlag än läs- förståelseundersökningar med L1- talare (från 1970-talet). Dra nytta av de senaste decenniernas flerspråkighetsforskning som uppmärksammar generella svårig heter vid ordinlärning i ett andraspråk, till exempel partikelverb och andra fler ordsuttryck samt polysema ord såsom till synes genomskinli- ga sammansättningar
• Lägg till en femte kategori, användar
statistik för att upptäcka lemmaluckor.
Registrera användarnas uppslagningar över tid för att få ett statistiskt underlag.
5.2.2 Presentation av
informationskategorier
I detta avsnitt sammanfattas rekommendationerna när det gäller utformningen av ordboksartiklarna och de ingående innehållskategorierna (jfr exem pel 7 i avsnitt 4.2.12).
1. Lemmatecknet: Komplettera lemmat med framförställd artikel, det vill säga ange en eller ett framför uppslagsordet. Denna information ges redan i Bildtema. 2. Uttal: Rätta till de ord som fått fel uttal i
ljudfilerna (uppläst uttal).
3. Ordklass: Skriv ut förkortningar, till exempel
subst. adj.
4. Böjning: Lägg till komparativformer även för regelbundna adjektiv, till exempel glad,
gladare, gladast. Presentera komparativ-
formerna åtskilt från andra böjningsuppgifter såsom genus och numerus (glatt, glada). 5. Betydelsemoment: Använd genomgående
siffror för att markera olika betydelsemoment (i stället för ”även bildligt”).
6. Betydelsebeskrivning: Förenkla definitions- sättet, till exempel genom att frångå substituer- barhetsprincipen, välja mer konkreta och vardagsnära ord i definitionerna och undvika svårtillgängliga konstruk tioner som passiv och perfekt particip. Var dess utom restriktiv med regelrätta synonym förklaringar. An- vändningen av semikolon i förklaringen för att åtskilja olika betydelsenyanser är heller inte helt genomskinlig (se exemplet trevlig). 7. Språkproven är centrala för förståelse. Satsa
på dem, inte minst på att utöka antalet syntaktiska språkprov. Tänk på att samman- sättningar som språkprov sällan hjälper till med receptionssidan (förståelse av uppslags- ordet) eftersom de är svåra att segmentera och principiellt mångtydiga. Dessa språk- prov har dock ett värde i situationer av produktion.
8. Konstruktionsuppgifter: Skriv ut förkort- ningar, till exempel ngn/ngt.
9. Idiom: Språkprov till idiomen skulle i hög grad underlätta förståelsen av dessa, men man skulle även komma långt med enklare definitioner (se punkt 6). Vi ser däremot inte
komplettering med språkprov till idiomen som en högprioriterad insats.
10. Bilder: Se över och uppdatera vissa bilder, framför allt i de teman som rör tekniska föremål, men även se över bilderna i till exempel familjetemat för att undvika stereo- typi. Placera bilderna i närmare anslutning till uppslagsordet (jämför NoKSO 2001). Kontrollera att bilderna understödjer den förklaring och de språkprov som ges i artikeln. 11. Filmer: Se över och uppdatera vissa filmer,
till exempel de som rör Kontor – administra- tion och kommunikation, Post/Bank/Pass och Utbildning och arbete. Kontrollera att filmerna understödjer den förklaring och de språkprov som ges i artikeln.
12. Artikeln som helhet: Ännu mer spatiös utformning av artikel och fler förtydligande rubriker till de olika informations katego- rierna samt symboler som hänvisar till ljud och bild, se vår prototypartikel för en tänkt version LSL 5 (exempel 7 i avsnitt 4.2.12). Förkorta konsultationskedjan och undvik vidarehänvisning (t.ex. naprapat till napra-
pati). Det hör ihop med ett förenklat defini- tionsformat.
5.2.3 Tvåspråkiga lexikon
Under denna rubrik ges några sammanfattande rekommendationer avseende lemmaurval till samt framtagning och utformning av de tvåspråkiga lexikonen.
1. Utgå från LSL 4 både vid framtagningen av nya tvåspråkiga lexikon och vid uppdate- ringen (eller nyöversättningen) av befintliga lexikon: Uppdatera lemmaurval (3 000 nya ord från LSL 4). Tydligare presentation av informationskategorierna (med avseende på till exempel böjnings- och konstruktions- uppgifter, tillgängliga definitioner, tydligt differentierade betydelsemoment och placering av språkexempel under rätt betydelsemoment).
2. Antal lemman: Det finns inga teoretiska skäl att bara använda en delmängd av orden i den svenska orddatabasen. Om detta är nöd- vändigt av resursmässiga skäl bör man med
tanke på tidigare erfarenheter av minilexikon om 5 000 ord dra slutsatsen att ett sådant lemmaurval är för litet för målgruppen. 3. Markera orden i den svenska databasen
utifrån frekvens/bruklighet, så att man kan plocka ut ”rätt” ord till ev. mindre om- fattande lexikon (se dock punkt 2).
4. Tvåspråkiga lexikon: Säkerställ att användar- anvisningen och andra metaspråkliga avsnitt finns översatta och anpassade till respektive Lexin-språk.
5. Återta svensk-engelskt lexikon: Även engelsk- talande nybörjare i svenska har behov av en inlärningsordbok på nybörjarnivå. Dessutom kan engelska fungera som hjälpspråk för dem som antingen har ett modersmål som inte täcks in av existerande tvåspråkiga lexikon (och kanske heller aldrig kommer att bli aktuellt för Lexin) eller för dem vars moders- mål endast förekommer i ett Lexin-lexikon av mini format. Vid tidpunkten för det svensk-engelska lexikonets borttagande utgjordes inte mindre än ca 60 procent av uppslagningarna i Lexin på nätet av uppslag- ningar i just detta lexikon.
6. När det gäller vilka språk man ska satsa på framöver i produktionen av nya tvåspråkiga lexikon ger de urvalskriterier som framgår i lägesbeskrivningen från 1997 även fortsätt- ningsvis god vägledning (antalet talare, utbildningsbakgrund och läsfärdighet). 7. För att kvalitetssäkra de tvåspråkiga lexikonen
och säkerställa enhetlighet mellan lexikonen finns det förutom tydliga riktlinjer behov av att, på kontinuerlig basis i Lexins projekt- grupp, ha tillgång till översättningsteoretisk och lexikografisk expertis avseende både enspråkig och tvåspråkig lexikografi.
5.2.4 Funktionalitet och
anvisningar (andra variabler)
I följande avsnitt behandlas variabler som har med funktionalitet och användning att göra, nämligen webbgränssnittet, rättstavningsfunktionen och användaranvisningen.
52
Webbgränssnittet
1. Webbsidans utseende och innehåll: Se över och renodla innehållet och placeringen av kring information. Granska vad som egentligen är nödvändigt (se till exempel ingångssidan där det dels förekommer i sammanhanget mindre viktig information, dels daterad information). 2. Byt till en webbadress som är enkel att
komma ihåg (och stava till).
3. Bevara och vidareutveckla sökfunktiona- liteten, det vill säga åtkomstmöjligheterna till innehållet i artiklarna. Mycket bra att man numera kommer åt morfologiska språkprov (sökningen ”äppelpaj” leder till exempel till lemmat paj och lemmat äpple i vilka det sammansatta ordet återfinns). Vidareutveck- ling: möjlighet att söka på fraser, både idiom (som natt och dag) och andra fraser, till exempel verbfraser (köra bil) och enkla nominal fraser (en bil).
4. En smidig funktion i LSL 4 är att de ingående orden i definitionerna är klick bara, så att man enkelt kan slå upp svåra ord i dem. Funktionen presenteras i användaranvisningen, men informera tydligare om denna funktion i närmare anslutning till ordboksartikeln. 5. Hänvisa till uppläst uttal samt bilder och
filmer med hjälp av symboler, till exempel ett öga för hänvisning till bild och film, respek- tive ett öra för till uttal. Bilder och filmer bör dessutom poppa upp på söksidan utan att man flyttas/hänvisas till en ny sida. Med tanke på tillgängligheten bör även ljudkvali- teten i filmerna ses över.
Rättstavningsfunktionen
1. Förbättra rättstavningsprogrammet. I tillägg till editeringsavstånd måste en rättstavnings- hjälp i en inlärningsordbok förstås även kunna ta hänsyn till uttals mässiga stavningar av ord. Vikten av en sådan förbättring kan inte nog under strykas. Ett exempel på en elektronisk resurs som har en rätt-
stavningshjälp baserad på både stavning och uttal är SAOL Plus (2007), cd-versionen av SAOL 13 utvecklad av Oribi AB.
2. Begränsa antalet ordförslag som en icke-träff kan generera och presentera förslagen i en mer användaranpassad ordning.
Användaranvisningen
1. Gör användaranvisningen mer tillgänglig. Man ska inte behöva klicka sig fram i flera steg för att hitta den.
2. Gör användaranvisningen tillgänglig på alla Lexin-språk.
3. Presentera resursen Bildtema tidigare i anvisningen.
4. Presentera mer metafakta om svenska språket: till exempel att 60 procent av orden har mer än en betydelse och att 95 procent av substantiven har utrum som genus.
5. Redogör för avvägningar när det gäller ordbokens funktion och målgrupp.
5.2.5 Konceptet Lexin och mark-
nadsföring av detsamma
Med konceptet Lexin avses de olika delar som Lexin utgörs av. Rekommendationerna rör hur Lexin-konceptet kan kvalitetssäkras och göras till- gängligt för så många i målgruppen som möjligt. 1. Skapa enhetlighet mellan seriens ingående
lexikon.
2. Arbeta aktivt med marknadsföring av ”Lexin- paketet”: ordböcker i olika format, Bildtema, Animationstema, Dialogtema och övningsbok (med facit).
3. Säkerställ kontinuerlig uppdatering av Lexins alla delar, inklusive övningsboken som nu bygger på Svenska ord 3/LSL 3.
4. Uppdatera och gör övningarna tillgängliga digitalt, ev. med automatisk rättning, för att ge användarna bättre förutsättningar att förstå hur man söker och tillgodogör sig innehållet i Lexin.
5. En vision är att även Lexin går in under para- plyet svenska.se, så att man kan söka i Lexin även där. Framför allt bra för avancerade användare att kunna använda alla resurserna samtidigt (exempelvis försöka förstå precisa definitioner i Svensk Ordbok utgiven av
Svenska Akademien, men kunna växla över
Referenser
Abrahamsson, Niclas (2009). Andraspråksinlärning. Lund: Studentlitteratur.
Allén, Sture (1972). Tiotusen i topp. Ordfrekvenser i tidningstext. Data linguistica 6. Stockholm: Almqvist & Wiksell.
Atkins, B. T. Sue & Rundell, Michael (2008). The Oxford Guide to Practical Lexicography. Oxford: Oxford University Press.
Beijer, Mai & Fre Woldu, Kiros (1997). Detta är LEXIN. Lexikon för invandrare. Lägesbeskrivning våren 1997. Stockholm: Skolverket.
Berg, Sture, Holmer, Louise & Hult, Ann-Kristin (2008). SAOL Plus – a new Swedish electronic dictionary. I: Bernal, Elisenda & De Cesaris, Janet (red.), Proceedings of the XIII EURALEX International Congress, Barcelona
15–19 July 2008. Sèrie activitats 20. Barcelona: Universitat Pompeo Fabra, Institut universitari de lingüística
aplicada, s. 291–296.
Bjørneset, Tove (2016). Gjennom orda: LEXIN-ordbøkene og bruken av dei i og utanfor klasserommet. Lexico
Nordica 23, s. 17–33.
Bjørneset, Tove & Svavarsdóttir, Ásta (2005). Nord-Lexin. I: Fjeld, Ruth Vatvedt & Worren, Dagfinn (red.),
Nordiske studiar i leksikografi 7. Rapport frå Konferanse om leksikografi i Norden, Volda 22.–24. mai 2003. Oslo,
s. 52–66.
Dahl, Adolf (1999). Lexinlexikonen och översättaren. LexicoNordica 6, s. 47–53.
Ekberg, Lena (2013). Grammatik och lexikon i svenska som andraspråk på nästan infödd nivå. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.), Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur, s. 259–279.
Enström, Ingegerd (1996). Klara verba. Andraspråkslärares verbanvändning i svenskan. Nordistica Gothoburgensia 18. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
Enström, Ingegerd (2013a). Att undervisa om ord. En studie av lärares behov, förutsättningar och kunskapsutveckling. GU-ISS Forskningsrapporter från Institutionen för svenska språket. Göteborg: Göteborgs universitet, Institu- tionen för svenska språket.
Enström, Ingegerd (2013b). Ordförråd och ordinlärning – med särskilt fokus på avancerade inlärare. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.), Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur, s. 169–195.
Enström, Ingegerd (2016). Ordens värld. Svenska ord – struktur och inlärning. 2 uppl. Uppsala: Hallgren & Fallgren.
Franker, Qarin (2007). Bildval i alfabetiseringsundervisning: en fråga om synsätt. ROSA. Rapporter om svenska som andraspråk 9. Göteborg: Institutet för svenska som andraspråk.
Gellerstam, Martin (1999). LEXIN – Lexikon för invandrare. LexicoNordica 6, s. 3–18.
Gellerstam, Martin (2004). Översättning i och med tvåspråkiga ordböcker. LexicoNordica 11, s. 109–115. Golden, Anne (2006). Minoritetselever og ordforrådet i lærebøker. I: Lindberg, Inger & Sandwall, Karin (red.),
Språket och kunskapen – att lära på sitt andraspråk i skola och högskola. ROSA. Rapporter om svenska som
andraspråk 7. Göteborg: Institutet för svenska som andraspråk, s. 115–127.
Golden, Anne & Hvenekilde, Anne (1983). Rapport fra Prosjektet Lærebokspråk. Oslo: Senteret for språkpedagogikk, Universitetet i Oslo.
Hatherall, Glyn (1984). Studying dictionary use: some findings and proposals. I: Hartmann, R.R.K. (red.),
LEXeter ‘83 Proceedings: Papers from International Conference on Lexicography at Exeter, 9–12 Sept. 1983.
Lexicographica Series Maior 1. Tübingen: Niemeyer. s. 183–189.
Henriksen, Birgit (1995). Hvad vil det sige at kunne et ord? Ordförståelse og ordbeherskelse. Sprogforum. Tidskrift
for sprog og kulturpedagogik 1:3, s. 12–18.
Henriksen, Birgit (1999). Three Dimensions of Vocabulary Development. Studies in Second Language Acquisition 21:2, 303–317.
54
Holmegaard, Margareta (2007). Långa ord – en svårighet för flerspråkiga studerande? I: Lindberg, Inger & Johansson Kokkinakis, Sofie (red.), OrdiL: En korpusbaserad kartläggning av ordförrådet i läromedel för
grundskolans senare år. ROSA. Rapporter om svenska som andraspråk 8. Göteborg: Institutet för svenska som
andraspråk, s. 135–170.
Holmer, Louise, Hult, Ann-Kristin & Sköldberg, Emma (2015). Spell-checking on the fly? On the use of a Swedish dictionary app. I: Kosem, I., Jakubíček, M., Kallas, J., Krek, S. (red.) 2015. Electronic lexicography in
the 21st century: linking lexical data in the digital age. Proceedings of the eLex 2015 conference, 11–13 August 2015, Herstmonceux Castle, United Kingdom. Ljubljana/Brighton: Trojina, Institute for Applied Slovene
Studies/Lexical Computing Ltd, s. 356–371.
Hulstijn, Jan H. & Atkins, B. T. Sue (1998). Empirical Research on Dictionary Use in Foreign-Language Learning: Survey and Discussion. I: Atkins, B. T. Sue (red.), Using Dictionaries. Studies of Dictionary Use by Language
Learners and Translators. Lexicographica Series Maior 88. Tübingen: Max Niemeyer Verlag, s. 7–19.
Hult, Ann-Kristin (2010). Kort och gott. Om idiomens språkprov i Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien (2009). I: Lönnroth, Harry & Nikkula, Kristina (red.), Nordiska studier i lexikografi 10. Rapport från Konferen
sen om lexikografi i Norden, Tammerfors 3–5 juni 2009. Tammerfors, s. 209–222.
Hult, Ann-Kristin (2016). Ordboksanvändning på nätet. En undersökning av användningen av Lexins svenska
lexikon. Göteborgsstudier i nordisk språkvetenskap 27. Göteborg: Göteborgs universitet.
Hult, Ann-Kristin, Malmgren, Sven-Göran & Sköldberg, Emma (2010). Lexin – a report from a recycling lexico- graphic project in the North. I: Dykstra, Anne & Schoonheim, Tanneke (red.), Proceedings of the XIV Euralex
International Congress, Leeuwarden, 6–10 July 2010. Leeuwarden/Ljouwert: Fryske Akademy, s. 800–809.
Hult, Ann-Kristin, LaBontee, Richard & Johansson, Sofie (2018). Lexin – ett stöd i språkutvecklingen hos nyanlända? ROSA. Rapporter om svenska som andraspråk 20. Göteborg: Institutet för svenska som andraspråk, s. 11–29. Kann, Viggo (2013). Algorithms, Data Structures and Complexity: Labb 2. <https://www.kth.se/social/course/
DD1352/subgroup/adk13/page/labb-2-5>. Hämtad december 2019.
Kilgariff, Adam, Husak, Milos, McAdam, Katy, Rundell Michael & Rychly, Pavel (2008). GDEX: Automatically Finding Good Dictionary Examples in a Corpus. I: Bernal, Elisenda & DeCesaris, Janet (red.), Proceedings of
the XIII EURALEX International Congress, Barcelona 15–19 July 2008. Sèrie activitats 20. Barcelona: Univer-
sitat Pompeo Fabra, Institut universitari de lingüística aplicada, s. 1 421–1 432.
LaBontee, Richard (2019). Strategic Vocabulary Learning in the Swedish Second Language Context. Göteborgs studier i nordisk språkvetenskap 36. Göteborg: Göteborgs universitet.
Laufer, Batia (1997a). The lexical plight in second language reading: Words you don’t know, words you think you know, and words you can’t guess. I: Coady, James & Huckin, Thomas N. (red.), Second Language Vocabulary
Acquisition. Cambridge: Cambridge University Press, s. 20–34.
Laufer, Batia (1997b). What’s in a word that makes it hard or easy: some intralexical factors that affect the learning of words. I: Schmitt, Norbert & McCarthy, Michael (red.), Vocabulary: Description, Acquisition and Pedagogy. Cambridge: Cambridge University Press, s. 140–155.
Lew, Robert (in press). Space restrictions in paper and electronic dictionaries and their implications for the design of production dictionaries. I: Bański, Piotr & Wójtowicz, Beata (red.), Issues in Modern Lexicography. München: Lincom Europa.
Lew, Robert (2015). Opportunities and limitations of user studies. OPAL – Online publizierte Arbeiten zur
Linguistik, s. 5–15. <http://multimedia.ids-mannheim.de/mediawiki/web/images/7/7f/Preprint-V1.pdf>. Hämtad december 2019.
Lindberg, Inger (2007). Forskning om läromedelsspråk och ordförrådsutveckling. I: Lindberg, Inger & Johansson Kokkinakis, Sofie (red.), OrdiL. En korpusbaserad kartläggning av ordförrådet i läromedel för grundskolans senare
år. ROSA. Rapporter om svenska som andraspråk 8. Göteborg: Institutet för svenska som andraspråk, s. 13–60.
Lindberg, Inger & Johansson Kokkinakis, Sofie (red.) (2007). OrdiL. En korpusbaserad kartläggning av ordförrådet
i läromedel för grundskolans senare år. ROSA. Rapporter om svenska som andraspråk 8. Göteborg: Institutet
för svenska som andraspråk.
Loenheim, Lisa (2011). Enkelt eller exakt? En jämförande studie av lemmaurval och ordförklaringar i inlärningsord
böckerna Natur och Kulturs Svenska Ordbok och Lexin online Svenska Ord. Institutionen för svenska språket,
Loenheim, Lisa (2012). [Recension av] Lexins svenska lexikon. LexicoNordica 19, s. 295–316.
Loenheim, Lisa (2019). Att tolka det sammansatta. Befästning och mönster i första och andraspråkstalares tolkning av
sammansättningar. Meijerbergs arkiv för svensk ordforskning 43. Göteborg: Göteborgs universitet.
Malmgren, Sven-Göran (1994). Språkprovens form och funktion i svenska betydelseordböcker från Östergrens Nusvensk ordbok till Svensk ordbok. LexicoNordica 1, s. 107–117.
Malmgren, Sven-Göran (1999). De svenska LEXIN-ordböckerna ur ett (ställföreträdande) användarperspektiv.
LexicoNordica 6, s. 79–90.
Malmgren, Sven-Göran (2012). Från Svenska ord 3 (Lexin) till Svenska ord 4. I: Eaker, Birgit, Larsson, Lennart & Mattisson, Anki (red.), Nordiska studier i lexikografi 11. Rapport från Konferensen om lexikografi i Norden, Lund
24–27 maj 2011. Lund, 454–465.
von Martens, Monica & Blensenius, Kristian (2016). Morfologi för lärarstudenter. LexicoNordica 23, s. 105–118. Martola, Nina (2002). Två nya lättillgängliga ordböcker. LexicoNordica 9, s. 253–270.
McShane, Maria (2010). Övningar till Lexin. Stockholm: Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet. Nagy, William (1997). On the role of context in first- and second-language vocabulary learning. I: Schmitt,
Norbert & McCarthy, Michael (red.), Vocabulary: Description, Acquisition and Pedagogy. Cambridge: Cam- bridge University Press, s. 64–83.
Nation, Paul (2013). Learning Vocabulary in Another Language. 2 uppl. Cambridge: Cambridge University Press. Nesi, Hilary (2000). The Use and Abuse of EFL Dictionaries. How learners of English as a foreign language read and
interpret dictionary articles. Lexicographica Series Maior 98. Tübingen: Max Niemeyer Verlag.
Nesi, Hilary & Meara, Paul (1994). The effect of language background and culture on productive dictionary use. I: Martin, Willy, Meijs, Willem, Moerland, Margreet, ten Pas, Elsemiek, van Sterkenburg, Piet & Vossen, Piek (red.), Euralex 1994. Proceedings. Papers submitted to the 6th EURALEX International Congress in Amsterdam,
The Netherlands, 30 August–3 September, 1994. Amsterdam: Vrieje Universiteit, s. 577–585.
Nikula, Kristina (2012). Samspelet mellan text och bild i enspråkigt svenska ordböcker. LexicoNordica 19, s. 103–122. Olvegård, Charlotta (2014). ”Herravälde. Är det bara killar eller?” Andraspråksläsare möter lärobokstexter i historia
för gymnasieskolan. Göteborgsstudier i nordisk språkvetenskap 22. Göteborg: Göteborgs universitet.
Pálfi, Lorand-Levente & Tarp, Sven (2009). Lernerlexikographie in Skandinavien – Entwicklung, Kritik und Vorschläge. Lexicographica 25, s. 135–154.
Prentice, Julia & Sköldberg, Emma (2010). Klättra på väggarna eller bara vara ett med soffan. Om figurativa ordförbindelser bland ungdomar i flerspråkiga miljöer. Språk och stil 20, s. 5–35.
Prentice, Julia & Sköldberg, Emma (2013). Flerordsenheter – ur ett andraspråksperspektiv. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.), Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur, s. 197–220.
Sköldberg, Emma (2008). [Recension av] Natur och Kulturs Stora Svenska ordbok. LexicoNordica 15, s. 317–333. Stroud, Christopher (1979). Kontrastiv lexikologi. I: Hyltenstam, Kenneth (red.), Svenska i invandrarperspektiv.
Lund: Gleerups, s. 174–218.
Svanlund, Jan (2002). Lexikalisering. Språk och stil 12, s. 7–45.
Svanlund, Jan (2009). Lexikal etablering: en korpusundersökning av hur nya sammansättningar konventionaliseras och
får sin betydelse. Stockholm studies in Scandinavian Philology, N.S., 52. Stockholm: Acta universitatis
Stockholmiensis.
Svensén, Bo (2004) [1987]. Handbok i lexikografi. Ordböcker och ordboksarbete i teori och praktik. 2 uppl. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.
Tarp, Sven (1999). Lørnerordbøger for indvandrere og andet godtfolk. LexicoNordica 6, s. 107–132.
Tarp, Sven (2008). Lexicography in the Borderland between Knowledge and NonKnowledge. General Lexicographical
Theory with Particular Focus on Learner’s Lexicography. Lexicographica Series Maior 34. Tübingen: Max
Niemeyer Verlag.
Viberg, Åke (2004). Lexikal utveckling i ett andraspråk. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.), Svenska