Rekommendationer

Då sociala aspekter visat sig ha en stor betydelse utifrån denna studie skulle offentliga myndigheter/aktörer kunna ta tillvara på detta. Idag ligger stort fokus på materiella saker vid information om hemberedskap till hushållen.

Det allmänna informationsflödet kring krisberedskap når normalt inte ut till alla grupper i samhället, exempelvis pensionärer, funktionsnedsatta, människor med annan etnisk bakgrund och även barn.

Detta utgör att det finns mycket att inhämta om människors meningsskapande och att vissa inte nås av information kring förberedelser inför en kris. Genom att inkludera fler grupper i samhället skulle offentliga aktörer kunna nå ut med sin information till flera.

En intressant aspekt av föräldraskap är hur lärandet om risker och kriser som förs vidare till barnen och hur denna diskussion ser ut. I den allmänna diskussionen kring krisberedskap har inte barnen fått något större utrymme. Utifrån vår studie har vi lyft föräldraskapets påverkan inom meningsskapandet vilket kan påverka agerandet för vidtagna åtgärder inom hemmets krisberedskap. Genom att rikta sig till barn med information om krisberedskap skulle kunna vara effektivt, då vårt resultat visar att barnen kan påverka sina föräldrar.

Källförteckning

Ahrne, G. & Svensson, P. (red.) (2015) Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber AB.

Asp, V. (2015). Enskildas ansvar och agerande vid kriser. Offentliga aktörers bedömningar (96/2014).

CRISMART (Nationellt Centrum för Krishanteringsstudier), Stockholm:Försvarshögskolan.

Asp, V. & Sjölund, S. (2014). Enskildas ansvar vid allvarliga olyckor och kriser – Det offentligas syn och den enskildes agerande. CRISMART (Nationellt Centrum för Krishanteringsstudier).

Stockholm:Försvarshögskolan.

Bergström, J. (2016). Vem bär ansvaret för samhällets katastrofriskreducering?. I Ullberg, S.B, & Becker, B.

(red). Katastrofriskreducering. Perspektiv, praktik, potential. Lund: Studentlitteratur AB, ss. 81-110.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö:Liber AB.

Börjesson, Marcus och Enander, Ann. (2010). Uppfattningar och beteenden hos svenska allmänheten i samband med utbrottet av A(H1N1) influensan 2009. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Civilförsvarsförbundet (2014). 72 timmar. http://www.civil.se/kurser72-timmar/ [2017-04-10]

Diekman, S. T., Kearney, S.P., O'Neil, M. E., & Mack, K.A. (2007). Qualitative study of homeowners' emergency preparedness: Experiences, perceptions, and practices. Prehospital and disasters medicine, 22(06), 494-501.

Donahue, A. K., Eckel, C. C., & Wilson, R.K. (2014). Ready or not? How citizens and public officials perceive risk and preparedness. The American Review of Public Administration, 44(4S), 89S-111S.

Eriksson-Zetterquist, U. & Ahrne (2015) Intervjuer. I Ahrne & Svensson. Handbok i kvalitativa metoder.

Stockholm:Liber AB

Enander, A. & Johansson, A. (2002). Säkerhet och risker i vardagen: En studie av uppfattningar, värderingar och beteenden hos allmänheten i Sverige. Karlstad: Räddningsverket

Enander, A (2005). Människors förhållningssätt till risker, olyckor och kriser. Karlstad: Räddningsverket.

Enander, A. (2011). Medborgare och myndigheter – samspelta i risk och kris? In: Nils-Olov Nilsson (ed.), Samverkan - för säkerhets skull! (pp. 157-171). Stockholm: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Enander, A. (2016) Varför bryr man sig? Drivkrafter för riskreducering och katastrofberedskap. I Ullberg, S.B,

& Becker, B. (red). Katastrofriskreducering. Perspektiv, praktik, potential. Lund: Studentlitteratur AB, ss. 365-382.

Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap. Stockholm: Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet (2011). Försvar och samhällets krisberedskap. Regeringens proposition 2011/12:1, uppgiftsområde 6. Stockholm: Regeringskansliet.

Ghanem, D. A., Mander, S., & Gough, C. (2016). "I think we need to get a better generator": Household resilience to disruption to power supply during storm events. Energy policy, 92, 171-180.

Guldåker, N. (2009). Krishantering, hushåll och stormen Gudrun. Media-Tryck.

Guldåker, N. (2016). Hushållens hantering av stormen Gudrun. I Ullberg, S.B, & Becker, B. (red).

Katastrofriskreducering. Perspektiv, praktik, potential. Lund: Studentlitteratur AB, ss. 191-217.

Hall, M. (2017). Hushåll klarar inte krisrekommendation. Metro, 28 januari.

Heidenström, N. & Kvarnlöf, L., (Forthcoming) Coping with blackouts: A practice theory approach to household preparedness. International journal of contingencies and crisis management.

Kapucu, N. (2008). Culture of preparedness: household disaster preparedness. Disaster Prevention and management: An International Journal, 17(4), 526-535.

Kim, Y.C., & Kang, J. (2010). Communication, neighbourhood belonging and household hurricane preparedness. Disasters, 34(2), 470-488.

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB.

Lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Stockholm: Justitiedepartementet

Levac, J., Toal-Sullivan, D., & O'Sullivan, T.L. (2012). Household emergency preparedness: a literature review. Journal of community health, 37(3), 725-733.

MSB (2014) Lugn helg? Packa din krislåda!

https://blogg.msb.se/krisinformation/2014/11/14/lugn-helg-packa-din-krislada/

MSB (2016) Frågor och svar om krisberedskapsveckan.

https://www.msb.se/sv/Forebyggande/Krisberedskap/MSBs-krisberedskapsvecka/Fragor-och-svar-om-krisberedskapsveckan [2017-05-08]

MSB (2017a). Krisberedskapsvecka för stärkt beredskap och riskkommunikation.

https://www.msb.se/sv/Forebyggande/Krisberedskap/MSBs-krisberedskapsvecka/ [2017-04-04]

MSB (2017b). Skriv så att så många som möjligt kan läsa och förstå.

https://www.msb.se/sv/Forebyggande/Riskkommunikation/Skriv-sa-att-sa-manga-som-mojligt-kan-lasa-och-forsta [2017-05-02]

MSB (2017c). Studien Krismedvetenhet kommun 2016.

https://www.msb.se/sv/Forebyggande/Krisberedskap/MSBs-krisberedskapsvecka/Studien-Krismedvetenhet-kommun-2016 [2017-05-08]

Nationalencyklopedin, hushåll. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/hushåll (hämtad 2017-04-04)

Paton, D., & Johnston, D. (2001). Disasters and communities: Vulnerability, resilience and preparedness.

Disaster Prevention and management: An International Journal, 10(4), 270-277.

Pollini, G. (2005). Elements of a theory of place attachment and socio-territorial belonging. International Review of Sociology: Revue Internationale de Sociologie, 15:3,497- 515. Tillgänglig på Internet:

http://search.proquest.com/

Shanahan, H. (2003). Hushållet - navet i livssystemet. I Ellegård, K. och Sturesson, L. (red) Konsumenterna och makten. Att använda och bevara resurser. Stockholm: Carlsson Bokförlag, 165-187.

Storm-Mathisen, A, & Lavik, R. (2016). Preparedness for ICT and electricity failure in Nordic Households – Homerisk survey results from Norway, Sweden and Iceland. Norges Forskningsråd.

Thomsson, H (2002). Reflexiva intervjuer. Lund:Studentlitteratur AB.

Tulloch, J & Lupton, D. (2003). Risk and Everyday Life. London: Sage Publications.

Ullberg, S.B, & Becker, B. (red.)(2016). Katastrofriskreducering. Perspektiv, praktik, potential. Lund:

Studentlitteratur AB.

Vatsa, Krishna, S. (2004). Risk, Vulnerability, and Asset-based Approach to Disaster Risk Management.

International Journal of Sociology and Social Policy.Vol. 24, No 10/11.

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.

Elanders Gotab.

Wall, E. (2010). Riskförståelse: Teoretiska och empiriska perspektiv. Diss. Institutionen för samhällsvetenskap vid Mittuniversitetet. Östersund: Mittuniversitetet.

Wall, E (2009a). Kulturteoretiska perspektiv på risk. I Risker i de moderna samhället, samhällsvetenskapliga perspektiv. Lund: Studentlitteratur AB.

Wall, E. (2009b). Ungdomars samtal kring risker i trafiken: relation mellan riskförståelse och platsanknytning, Sociologisk Forskning, 46:3, 37-55.

Weick, K.E. (1995) Sensemaking in organization. Sage publication, London.