Rekommendationer

 Det finns ett behov att utveckla trygghetsvandringar i framtiden för att kunna inkludera allmänheten på ett bättre sätt. Det är allmänt känt att kvinnor upplever en större otrygghet i jämförelse med många andra grupper då man vistas i stadsmiljö och parker under kvällar och nätter. Det kan därför vara av intresse för trygghetsgrupperna runtom i Sundsvall att undersöka möjligheten och lägga prioritet på att genomföra trygghetsvandringar för kvinnor, och eventuellt andra utsatta grupper – såsom pensionärer.

55

 Det bör prioriteras att involvera föreningsliv och näringsidkare som har värdefull kunskap och kännedom om barn och ungdomar i närområdena. Detta kan exempelvis handla om att trygghetsgruppen lyfter fram utarbetad information och målförslag till exempelvis ledare, ordförande och ICA-handlare hur man gemensamt kan hjälpas åt för att förebygga oroligheter och skadegörelse, samt öka trivseln och sammanhållningen i stadsområdet.

 Det finns behov att skapa ett större intresse bland allmänheten för trygghetsarbetet. Därför ska det anses vara av betydelse att försöka bjuda in journalister till trygghetsdagarna så att de kan ta del av trygghetsarbetet och vidarerapportera till lokaltidningen. Skulle intresset vara svalt bland lokaljournalisterna så kan en annan möjlighet vara att utnyttja journaliststudenter vid mittuniversitet. På så sätt kan information om det lokala trygghetsarbetet nå ut till allmänheten via exempelvis social medier. Grupperna kan även ta tillfället i akt under höstens riksdagsval att göra sig mera synliga ute bland allmänheten.

 I och med att trygghetsbegreppet har fått allt större uppmärksamhet runtom i samhället är det av betydelse att inte överarbeta behovet av trygghet i Sundsvalls kommun. Begreppet

”Tryggare Sundsvall” kan ge falska budskap till allmänheten om det hamnar för mycket i blickfånget. Trots att den lokala samverkansformen med trygghetsperspektivet bevisligen har visat sig vara effektiv på många plan så är risken att en del människor känner sig otryggare eftersom det ständigt nämns och är på agendan i vardagsarbetet. Istället kan det vara gynnsamt att man även lyfter fram andra aspekter såsom att arbeta för ökad trivsel och välmående.

 Den 1 januari 2015 kommer Sverige få en samlad Polismyndighet till skillnad från dagens uppdelning. Detta medför risker att närpolisarbetet kan monteras ned ytterligare. Därför är det av stor betydelse att upprätthålla och utveckla den lokala samverkansöverenskommelsen mellan kommun och polis. Då risken annars är att det blir en ren pappersprodukt utan substans. Detta kan förebyggas via tydliga kontaktvägar och informationsutbyte mellan involverade aktörer, samt gemensamma åtaganden i stadsområdena som stärker samverkan och samordningen kring det brottsförebyggande- och trygghetsskapande arbetet i Sundsvalls kommun.

56

KÄLLFÖRTECKNING

Berg, Greta, et. al (2010) Samverkan i lokalt brottförebyggande arbete. Brottsförebyggande rådet, Rikspolisstyrelsen & Sverige Kommuner och Landsting

Bodén, Veronica. Johanson, Matilda (2012) Västra Götalandsmodellen. Sociala risker i risk och sårbarhetsanalyser – en vägledning. Rapport 2012:01. Länsstyrelsen i Västra Götalands län Botkyrka kommun, 11 juli 2008. ”Strategi för det trygghetsfrämjande arbetet i Botkyrka kommun”.

Kommunledningsförvaltningen

Bretzer, Norén. Ylva. (2004) Brottsförebyggande och trygghetsarbete i Göteborg. En utvärdering av Tryggare och Mänskligare Göteborg. Göteborgs kommun

Brottsförebyggandet rådet, 2014. ”Trygghetsvandringar” (https://www.bra.se/). Hämtad. 2014-03-12

Brottsförebyggande rådet, 8 oktober 2008. “Så mäter man trygghet” (http://www.bra.se/bra/nytt-fran-bra/arkiv/nyheter/2008-10-08-sa-mater-man-trygghet.html). Hämtad. 2014-04-11

Bryman, Alan (2006). Samhällveteskapliga metoder. Malmö: Liber

Danermark, Berth (2000). Samverkan – himmel eller helvete. Stockholm: Gothia

Ekonomistyrningsverket (2005). Att beställa utvärderingar – en vägledning. (2005:26).

Stockholm: Ekonomistyrningsverket

Emerson, Kirk, Nabatchi Tina, Balogh Stephen (2011). ”An Integrative Framework for Collaborative Governance”, i Journal of Public Administration Research and Theory. 22:1–29 Oxford University Press

Evans, Tony, (2011), “Professionsals, Managers and Discretion: Critquing Street-Level Bureaucracy” i British Journal of Social Work (2011) Vol 41. Oxford University 368-386

Heber, Anita (2008). En guide till Trygghetsundersökningar om brott och trygghet. Tryggare och Mänskligare Göteborg

57

Karlsson, Ove (1999). Utvärdering – Mer än metod. Tankar och synsätt i utvärderingsforskning.

Svenska Kommunförbundet, Ajour: nr 3

Kitchen, Ted. Schneider. H. Richard (2002). Planning for Crime Prevention – A Transatlantic Perspective. Routledge: London & New York

Koalitionen Sundsvall, 9 juni, 2011. Mål- och resursplan 2012, med plan för 2013 och 2014.

Sundsvall kommun

Kultur- och fritidsförvaltningen 2014-01-07. ”Slutrapport av projektet Utveckling av trygghetsskapande arbete i Sundsvall kommun”. Sundsvalls kommun

Kvale, Steinar (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur Lindberg, Kajsa. (2009) Samverkan. Liber AB

Lipsky, Michael (2009). Street-level bureaucracy – Dilemmas of the individual in public services.

Russell Sage Foundation: New York

Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Wängnerud, Lena. (2012) Metodpraktikan:

konsten att studera samhälle, individ och marknad, 4., [rev.] uppl., Norstedts juridik, Stockholm Murphy, Jerome. T. (1980) Getting the Facts – A Fieldwork Guide for Evaluators & Policy Analysts. Goodyear Publishing Company, Inc

Myndigheten för skolutveckling, Rikspolisstyrelsen och Socialstyrelsen (2007), Strategi för samverkan – kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa. Edita Västra Aros AB Näsman, Ulla & Strandin, Anna-Lena. 2014-01-07. ”Slutrapport av projektet Utveckling av trygghetsskapande arbetet i Sundsvall kommun m med dnr B3.3-0294/2011” Kultur- och Fritidsförvaltningen i Sundsvalls kommun

Näsman, Ulla. 2011-09-12 “Sammanträdesprotokoll - § 272 Trygghetsarbete I Sundsvalls kommun, MRP-uppdrag VO, 2011” Sundsvalls kommun. Kommunstyrelsen

58

Perssson, Lars & Åslund, Tomas. 2011-02-22. “Överenskommelse mellan Sundsvalls närpolisområde och Sundsvalls kommun kring det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet”. Polismyndigheten i Västernorrlands län & Sundsvalls kommun

Ritchie, Jane & Lewis, Jane (eds.) (2003) Qualitative Research Practice: A Guide for SocialScience Students and Researchers. London: Sage Publications

Sundsvall kommun, 2014. ”Trygga Sundsvall”. (https://www.sundsvall.se). Hämtad 2014-02-25 Trost, Jan (2010). Kvalitativa intervjuer. Fjärde upplagan. Studentlitteratur AB, Lund

Tryggare och Mänskligare Göteborg, Boverket och BRÅ (2010). Trygghetsvandring – En vägledning. Elanders Sverige AB

Trygga Sundsvall (2013). Trygghetsarbetet lägesrapport juni 2013. Sundsvall kommun

Tryggare Sverige, 2014. “Kommunernas brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete”, hämtad 140502

UR Samtiden: Det urbana våldet (2009). ”Trygghetsfrämjandearbetet i Botkyrka. Föreläsare:

Beyron Ahxner”(http://www.ur.se/Produkter/156434-UR-Samtiden-Det-urbana-valdet Trygghetsframjande-arbete-i-Botkyrka). Hämtad 2014-03-14

Vedung, Evert (2009). Utvärdering i Politik och Förvaltning. 3:e upplagan. Studentlitteratur Winter, S.C. & Lehmann Nielsen, V. (2010) Implementering af politik, 2. oplag, Århus: Gyldendal Akademisk

59

Intervjupersoner

Aresh, Ayra. Inflyttningslots och controller på Mitthem AB. Intervju 2014-03-24.

Bufvers, Henrik. Förvaltare på bostadsrättsföreningen Bosvedjan. Intervjuer 2014-03-25.

Carlsson, Annica. Fritidsledare på Indals fritidsgård. Intervju 2014-03-26.

Lundmark, Eva. Rektor på Bosvedjeskolan. Intervju 2014-04-04

Näsman, Ulla. Chef för Kultur- och Fritidsförvaltningen i Sundsvalls kommun. Intervju 2014-04-04.

Seger, Carina. Fritidsgårdsföreståndare i Granloholm. Intervju 2014-03-24.

Sjöström, Tomas. Polisinspektör och brottsförebyggare på närpolisen i Sundsvall. Intervju 2014-03-14.

Unander, Anette. Administratör på Lindenskolan. Intervju 2014-03-25.

Westberg, Lennart. Polisinspektör och brottsförebyggare på närpolisen i Sundsvall. Intervju 2014-03-26.

Wiberg, Helena. Församlingspedagog på Luna församling i Matfors. Intervju 2014-03-25.

60

BILAGOR