Det finns mycket spännande arbete kvar på detta område. För att komma fram till vilka specifika miljökrav som kan ställas på moduler i syfte att minska utsläppen i livscykeln behöves mer precisa resultat för hur stora de faktiska utsläppen är idag. Man behöver bestämma en nivå för vilken utsläppskrav kan ställas som är möjlig att uppnå rent tekniskt men som också pressar branschen till utveckling. Detta kräver framförallt uppdaterat dataunderlag, insamlat med enhetliga metoder och analyserat ur ett livscykelperspektiv med likvärdiga systemgränser för en rättvis jämförelse. Det bör tas hänsyn till hur snabbt marknaden har utvecklats och troligtvis kommer att utvecklas framöver så att kraven som tas fram inte inom kort blir inaktuella. Målet måste vara att efterfrågan på de billigaste solcellssystemen kompletteras med en efterfrågan på de mest miljövänliga systemen.
Det skulle också vara intressant att veta hur gångbart det är att i större skala tillverka moduler med återvunna material från uttjänta moduler samt hur stor nettomiljövinsten skulle vara om man återanvände så mycket material som möjligt, framförallt vad gäller kisel. Hållbarheten av moduler tillverkade med återvunnet material skulle också vara intressant att studera.
7! SLUTSATSER
Syftet med examensarbetet var att utreda hur beställare av solcellssystem kan ställa krav för att på mest effektiva sätt reducera koldioxidutsläppen i solcellernas livscykel samt att kartlägga miljöcertifieringar för solceller och vilka krav de ställer. Arbetet avgränsades till att endast beakta modulerna och till grund för resultatet ligger teknikerna mono- och multi-kristallina kiselmoduler. Olika metoder användes för att komma fram till resultatet som kan ses i två separata delar. I del ett beräknades och jämfördes utsläppen som genereras vid tillverkning och transport av moduler med olika toppeffekt och ursprung. Vidare simulerades produktionen från ett system i Stockholm med samma moduler. I del två beräknades förväntade volymer uttjänta moduler, baserat på Solkompaniets installationer och värdet av dessa utifrån olika återvinningsscenarion. För att svara mot syftet kompletteras resultaten i del två av den teoretiska bakgrunden vad gäller återvinningstekniker, insamlingssystem och lagstiftningen som gäller för uttjänta moduler.
Moduler med samma toppeffekt och kisel men med olika ursprung och eller kisel producerat med olika tekniker producerar ungefär lika mycket el men ger upphov till olika stora koldioxidutsläpp, huvudsakligen beroende på elkonsumtionen och elmixen som används vid tillverkningen. En multikristallin modul tillverkad i Singapore men med kisel framställt med metallurgisk teknik i Norge ger upphov till 60 procent av utsläppen som genereras i tillverkningen av en multikristallin modul, med traditionell Siemensprocess, i Kina. En monokristallin modul tillverkad med kinesisk elmix ger upphov till dubbelt så höga utsläpp som en multikristallin från Norge/Singapore och 40 procent så höga utsläpp som en multikristallin modul från samma fabrik. Kiselframställningen är den mest energikrävande processen i tillverkningen och bidrar därför med störst utsläpp om fossil elmix används. Monokristallina moduler ger i samtliga fall upphov till högre utsläpp än likvärdiga multikristallina moduler, detta på grund av mer energikrävande tillverkningsprocess. Modulernas drifttid och förutsättningarna för placering av solcellsanläggningen är avgörande parametrar för utsläpp per producerad kWh el medan transporterna har mycket liten påverkan på de totala utsläppen. Lägst utsläpp per producerad kWh el ges i denna studie från en 275 Wp multikristallin modul med kisel tillverkat med metallurgiskprocess i Norge och med resterande tillverkning i Singapore, placerad på ett tak i söderläge med 45 graders lutning samt en livslängd på 30 år.
Koldioxidutsläppen i modulernas livscykler kan minskas genom återvinning och återanvändning av ämnen från uttjänta moduler, främst aluminium och kisel. Men möjligheterna till detta hindras av ekonomiska faktorer, mycket på grund av dagens få antal uttjänta moduler. Avfallsvolymerna kommer succesivt att öka men silverinnehållet i modulerna avtar vilket ger ett lägre värde per uttjänt modul. Totalt sett kommer ändå värdet av uttjänta moduler öka i och med de ökade avfallsvolymerna.
Det framtida ekonomiska värdet av uttjänta moduler är svårt att uppskatta, eftersom det beror av flera yttre faktorer, men det kan vara avgörande för incitament till att återvinna högre grad av modulerna än vad som ställs krav på och på så sätt uppnå miljövärdet i återvinning av till exempel kisel. Återvinning av uttjänta moduler skulle kunna bidra till framtida utsläppsminskningar, men att ställa krav på hanteringen av uttjänta moduler, skulle inte vara ett effektivt sätt att uppnå reducerade koldioxidutsläpp idag. Återvinning och återanvändning av metaller och kisel skulle utöver energibesparingar också kunna medföra ett värde för den globala resursförsörjningen, framförallt om installationsakten fortsätter att öka.
Det finns inga svenska miljöcertifieringar specifikt utformade för moduler. Certisolis Carbon Footprint i Frankrike och Cradle to Cradle är två certifieringar som ställer krav på koldioxidutsläpp. Många aktörer hänvisar till rankinglistan Solar Scorecard för att påvisa olika tillverkares goda hållbarhetsarbete. Rankingen är idag det mest utvecklade systemet för att utvärdera olika tillverkares grad av social och miljömässig hållbarhet, men trots det finns stor potential för förbättring.
För en minskad miljöpåverkan bör krav riktas mot det utsläpp som uppstår i modultillverkningen. Det går idag att peka på vilka förutsättningar som ger lägre utsläpp än andra och därmed resonera kring vilka moduler som mest troligt ger upphov till lägre koldioxidutsläpp men för att kunna ta fram specifika krav som effektivt reducerar utsläppen i solcellernas livscykel behövs framförallt mer transparenta, aktuella och tillförlitliga data för energiåtgången i tillverkningen. Utan att ställa krav kan lägre utsläpp per producerad kWh solel fås genom väl projekterade system och längsta möjliga drifttid. Detta minskar dock inte de absoluta utsläppen.
REFERENSER
Alsema, E.A., 2000. Energy Pay-back Time and CO2 Emissions of PV Systems. Progress in Photovoltaics
Research and Applications, vol. 8, Issue 1, ss. 17-25. DOI:
http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/(SICI)1099-159X(200001/02)8:1%3C17::AID-PIP295%3E3.0.CO;2-C/epdf
Alsema, E.A., Nieuwlaar, E., 2000. Energy viability of photovoltaic systems. Energy Policy, vol. 28, Issue 14, ss 999-1010. DOI: https://doi.org/10.1016/S0301-4215(00)00087-2
Aulich H.A., Schulze F-W., 2002. Crystalline silicon feedstock for solar cells. Progress in Photovoltaics
Research and Applications, vol. 10, ss 141–147. DOI: http://doi/10.1002/pip.415/abstract [2018-01-04]
Avfall Sverige, 2016. El-Kretsen och EÅF får tillstånd bedriva insamlingssystem för elavfall. 2016-01-01. Tillgänglig:
avfallsverige.se/nyhetsarkiv/nyhetsvisning/artikel/el-kretsen-faar-tillstaand-bedriva-insamlingssystem-foer-elavfall/ [2017-11-26]
Bhandari, K. P., Collier, J. M., Ellingson, R. J., Apul, D. S., 2015. Energy payback
time (EPBT) and energy return on energy invested (EROI) of solar photovoltaic systems: A systematic review and meta-analysis. Renewable and Sustainable Energy Reviews vol. 47, ss. 133–141. DOI:
https://doi.org/10.1016/j.rser.2015.02.057
BINE, u.å. Recycling Photovoltaic Modules. [Broschyr]. Karlsruhe: BINE Informationsdienst. Tillgänglig: http://www.bine.info/fileadmin/content/Publikationen/Englische_Infos/projekt_0210_engl_internetx.pdf [2018-01-15]
BINE 2010. Recycling Photovoltaic Modules. Tillgänglig:
http://www.bine.info/en/publications/publikation/recycling-von-photovoltaik-modulen/ [2018-01-15] Braga, A.F.B., Moreira, S.P., Zampieri, P.R., Bacchin, J.M.G., P.R., Mei, P.R., 2008. New processes for the production of solar-grade polycrystalline silicin: A Review. Solar Energy Materials and Solar Cells, vol. 92, issue 4, ss 418-424. DOI: https://doi.org/10.1016/j.solmat.2007.10.003
Bullion Vault, 2013. Silver Use: Changes & Outlook. Tillgänglig: https://www.bullionvault.com/gold-news/silver-use-103020132 [2018-01-04]
Byggvarubedömningen, 2016. Byggvarubedömningens kriterier för innehåll och livscykelaspekter - version 4.0, 2016-03-31.
Ceccaroli, B., Øvrelid, E., Pizzini, S., 2017. Solar Silicon Processes - Technologies, Challenges and
Opportunities, Taylor & Francis Group, LLC, Boka Raton.
Tillgänglig:books.google.se/books?id=5ycNDgAAQBAJ&pg=PA226&lpg=PA226&dq=silan+process&source= bl&ots=Gpwp7lKK7b&sig=SgrToGVKA45h2PNn9vmHlZcPuOA&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwiM5Yjss7TX AhXkYJoKHcagBMgQ6AEIZzAM#v=onepage&q=silan%20process&f=false [2017-11-16]
Certisolis, u.å. Our brands. Tillgänglig: https://www.certisolis.com/certisolis/nos-marques/?lang=en [2017-11-24]
Corcelli, F., Ripa, M., Leccisi, E., Cigolotti, V., Fiandra, V., Graditi, G., Sannino, L., Tammaro, M., Ulgiatio, S., 2016. Sustainable urban electricity supply chain – Indicators of material recovery and energy savings from crystalline silicon photovoltaic panels end-of-life. Ecological Indicators. DOI:
https://doi.org/10.1016/j.ecolind.2016.03.028
Cradle to Cradle Products Innovation Institute, 2017a. Get Cradle to Cradle Certified. Tillgänglig: c2ccertified.org/get-certified/product-certification [2017-11-27]
Cradle to Cradle Products Innovation Institute, 2017b. Metholodgy for Applying the Final Manufacturing Stage
Requirements, april 2017. Tillgänglig:
http://s3.amazonaws.com/c2c-website/resources/certification/guidance/GUI_Applying_Final_Manufacturing_Stage_FINAL_041617.pdf [2017-12-29]
Cyrs, W.D., Avens H., Capshaw, Z., Kingsbury, R., Sahmel, J., Tvermoes, B., 2014. Landfill waste and recycling: use of a screening-level risk assessment tool for end-of-life cadmium telluride (CdTe) thin-film photovoltaic (PV) panels. Energy Policy 2014, vol. 68, ss. 524–33.
Daniels, N., Olsson, M., 2013. Investeringar i solenergiteknologi på kommersiella byggnader i Sverige – Hur
lönsamt är det? Lunds Universitet. Institutionen för bygg- och miljöteknologi. (Examensarbete TVBH-5068)
Davis, S., Mulvaney, D., 2016. 2016–17 SVTC Solar Scorecard Guidance Document. SVTC, 28 november 2016. de Wild-Scholten, M.J., 2013. Energy payback time and carbon footprint of commercial photovoltaic systems. Solar Energy Materials and Solar Cells, vol. 119, ss. 296-305. DOI: https://doi.org/10.1016/j.solmat.2013.08.037 de Wild-Scholten, M.J., Gløckner, R., Odden, J.-O., Halvorsen, G., Tronstad, R., 2008. LCA COMPARISON OF
THE ELKEM SOLAR METALLURGICAL ROUTE AND CONVENTIONAL GAS ROUTES TO SOLAR SILICON. (23rd European Photovoltaic Solar Energy Conference, Valencia, Spain)
Tillgänglig: https://www.ecn.nl/publications/PdfFetch.aspx?nr=ECN-M--08-012 [2017-12-20]
Dias P.R., Benevit, M.G, Veit, H.M., 2016a. Photovoltaic solar panels of crystalline silicon: Characterization and separation. Waste Management & Research, vol. 34, Issue 3.
Dias, P.R, Javimczik, S., Benevit, M., Veit, H., Bernardes, A.M., 2016b. Recycling WEEE: Extraction and concentration of silver from waste crystalline silicon photovoltaic modules. Waste Management, vol. 57, ss. 220-225.
Dìaz, A.C., 2014. Energy Life Cycle Asessment (LCA) of silicon-based photovoltaic technologies and the
influence of where it is manufactured and installed. Universitat de Barcelona. Master of renewable energy and
energy sustainability.
Doi, T., Tsuda, I., Unagida, H., Murata, A., Sakuta, K., Kurokawa, K., 2001. Experimental study on PV module recycling with organic solvent method. Solar Energy Materials and Solar Cells, vol. 67, ss. 397-403. DOI: https://doi.org/10.1016/S0927-0248(00)00308-1
Dziedzioch, V., 2015. Recycling of Silicon Based Photovoltaic Modules in Sweden and Germany. Chalmers University.
Eckhouse, B., Natter, A., Martin, C., 2018. Trump's Tariffs on Solar Mark Biggest Blow to Renewables Yet.
Bloomberg, 22 januari. Tillgänglig:
https://www.bloomberg.com/news/articles/2018-01-22/trump-taxes-solar-imports-in-biggest-blow-to-clean-energy-yet [2018-02-05]
Elektrogesetz, u.å. Photovoltaikmodule under dem Elektrogesetz. Tillgänglig: http://www.elektrogesetz.de/photovoltaik-pv/ [2018-01-15]
Elkem, 2016. Elkem Solar har besluttet å starte opp på Herøya.
Tillgänglig: https://www.elkem.com/no/nyheter/elkem-solar-har-besluttet-a-starte-opp-pa-heroya/ [2017-11-14] El-kretsen, u.åa. Information om insamling av elavfall i butiker. Tillgänglig: http://www.el-kretsen.se/sites/el-kretsen_se/files/media/Dokument/Informationsblad_A4.pdf?2 [2018-01-14]
El-kretsen, u.åb. Ett system som klarar allt. Tillgänglig: http://www.el-kretsen.se/insamling [2018-01-14] El-kretsen u.åc. Butiksinsamling. Tillgänglig: http://www.el-kretsen.se/butiksinsamling [2018-01-14] EnergiEngagemang, 2017. Förstudie om solkraft och energi lager för Familjebostäder. Tillgänglig:
file:///Users/kristinvanky/Downloads/F%C3%B6rstudie%20om%20solkraft%20och%20energilager%20f%C3% B6r%20Familjebost%C3%A4der.pdf [2018-02-05]
Energimyndigheten, 2016. Vad styr och vad bromsar solel i Sverige? Energimyndigheten (ER 2016:21). Tillgänglig: energimyndigheten.se/globalassets/fornybart/solenergi/solen-i-samhallet/vad-styr-och-vad-bromsar-solel-i-sverige.pdf [2017-11-26]
Enfsolar, u.å. Solar Recycling Campanies. Tillgänglig:
https://www.enfsolar.com/directory/service/manufacturers-recycling [2018-01-15]
Environmental Leader, u.å. SunPower Corporation: Cradle to Cradle Certified SunPower E and X Series DC
Panels. Tillgänglig:
environmentalleader.com/products/sunpower-corporation-cradle-to-cradle-certified-sunpower-e-and-x-series-dc-panels/ [2017-11-27]
Europeiska miljöbyrån, 2016. Europas avfallsströmmar. Tillgänglig:
https://www.eea.europa.eu/sv/pressroom/infographics/europas-avfallsstrommar/view [2018-02-05] Europeiska unionen, 2014. Klimatåtgärder. Tillgänglig: https://europa.eu/european#
union/file/775/download_sv?token=pBB4_F3y [2018-02-22]
European Commission, 2018a. Waste Electrical & Electronic Equipment (WEEE). Tillgänglig: http://ec.europa.eu/environment/waste/weee/index_en.htm [2018-01-16]
European Commission, 2018b. Critical Raw Materials. Tillgänglig: http://ec.europa.eu/growth/sectors/raw-materials/specific-interest/critical/ [2018-01-20]
Fang, L., Honghua, X., Sicheng, W., 2016. National Survey Report of PV Power Applications in CHINA. Tillgänglig:
http://iea-pvps.org/index.php?id=93&no_cache=1&tx_damfrontend_pi1[showUid]=822&tx_damfrontend_pi1[backPid]=9 3 [2018-01-03]
First Solar, u.åa. Modules Recycling. Tillgänglig: http://www.firstsolar.com/en/Modules/Recycling [2018-01-15] First Solar, u.åb. The recycling advantage. [Broschyr]. USA: First Solar. Tillgänglig: http://www.firstsolar.com/-/media/First-Solar/Sustainability-Documents/Recycling/First-Solar-Recycling-Brochure.ashx [2018-01-15] Fraunhofer ISE, 2017. Photovoltaics report. Freiburg, 12 juli. Tillgänglig:
https://www.ise.fraunhofer.de/content/dam/ise/de/documents/publications/studies/Photovoltaics-Report.pdf [2018-01-12]
Giacchetta, G., Leporini, M., Marchetti, B., 2013. Evaluation of the environmental benefits of new high value process for the management of the end of life of thin film photovoltaic modules. Journal of Cleaner Production, vol. 51, ss. 214-224. DOI: https://doi.org/10.1016/j.jclepro.2013.01.022
Gles, E., 2010. Solar Panel Recycling Gears Up. The Daily Green, 8 december. Tillgänglig: http://preview.www.thedailygreen.com/environmental-news/latest/solar-panel-recycling-460810 [2018-01-15]
Gode, J., Arnell, J., Höglund, J., Martinsson, F., 2011. Emissioner från transport av biodrivmedel och flytande
biobränslen. Stockholm: IVL Svenska Miljöinstitutet. Tillgänglig:
http://www.ivl.se/download/18.343dc99d14e8bb0f58b7612/1454339573243/B2015.pdf [2018-01-04] Google Maps. 2018. Google Maps. Tillgänglig: https://www.google.se/maps/ [2018-01-04]
Green Rhino Energy, 2013. PV Manufacturing. Tillgänglig:
http://www.greenrhinoenergy.com/solar/technologies/pv_manufacturing.php [2018-01-05]
Hedström, J., Palmblad, L., 2006. Performance of old PV modules. Elforsk (Elforsk Rapport, 06:71) Tillgänglig: http://citeseerx.ist.psu.edu/viewdoc/download?doi=10.1.1.560.3244&rep=rep1&type=pdf [2018-01-10]
Held, M., 2013. LCA screening of a recycling process for silicon based PV modules. Fraunhofer IBP, debt. Life Cycle Engineering. Tillgänglig: http://www.pvcycle.org/wp-content/uploads/Fraunhofer_3rd-RC_2013.pdf [2017-11-26]
Hemström, K., Stenmarck, Å., Sörme, L., Carlsson, A., 2012. Kartläggning av flöden och upplagrade mängder
av elektriska och elektroniska produkter i Sverige 2010. Norrköping: Svenska Miljöemissionsdata. (Rapport Nr
105 2012) Tillgänglig: http://www.smed.se/wp-content/uploads/2012/02/SMED-Rapport-2012-1051.pdf [2018-01-16]
Henricsson, P, 2013. Allt du behöver veta om: Reach, RoHS, WEEE och Ekodesigndirektivet, Elektronik tidningen, 27 juni 2013. Tillgänglig: http://etn.se/index.php/57791
[2017-12-04]
Holm Ø., 2016. National Survey Report of PV Power Applications in NORWAY. Tillgänglig:
http://iea-pvps.org/index.php?id=93&no_cache=1&tx_damfrontend_pi1[showUid]=822&tx_damfrontend_pi1[backPid]=9 3 [2018-01-03]
Huang, W-H., Shin, W.J., Wang, L., Sun, W-C., Tao, M., 2016. Strategy and technology to recycle wafer-silicon solar modules. Solar Energy, vol. 144, ss. 22–31. DOI: http://dx.doi.org/10.1016/j.solener.2017.01.001
IEA, 2015. Statistics Search. Tillgänglig:
http://www.iea.org/statistics/statisticssearch/ [2018-01-03]
IEA PVPS, 2011. Metholodgy Guidelines on Life Cycle Assessment of Photovoltaic Electricity. IEA PVPS Task 12: (Report IEA-PVPS T12-03:2011)
IEA PVPS, 2016. Trends 2016 in photovoltaic applications 21st edition. (IEA PVPS report T1-30:2016)
Tillgänglig: http://www.iea-pvps.org/index.php?id=trends [2017-12-20] Intertek, u.åa. Certifiering och märkning av produkter. Tillgänglig: http://www.intertek.se/certifiering/produktcertifiering/ [2017-12-26]
Intertek, u.åb. RoHS – ett krav för CE-märkning. Tillgänglig: http://www.intertek.se/kemikalier/rohs/ [2017-12-04]
IRENA, IEA PVPS Task 12, 2016. End-of-life management – Solar Photovoltaic Panels. (IEA-PVPS Report
Number: T12-06:2016)
ITRPV, 2017. International Technology Roadmap for Photovoltaic (ITRPV) – 2016 Results including maturity
report eighth edition. Tillgänglig: http://www.itrpv.net/Reports/Downloads/ [2018-01-04]
Johansson, H., 2012. Minskade utsläpp av koldioxid från vägtrafiken. Borlänge: Trafikverket.
Tillgänglig: https://www.transportstyrelsen.se/globalassets/global/press/pm-vagtrafikens-utslapp-120223.pdf [2018-01-04]
Johansson, J., Farelius, J., Höök, C., 2010. Miljökostnader för sjöfartens avgasutsläpp - Ekonomiska
konsekvenser. (Naturvårdsverket Rapport, 6274). Tillgänglig:
https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/978-91-620-6374-0.pdf [2018-01-04]
Jordan D.C., Kurtz, S.R., 2012. Photovoltaic Degradation Rates — An Analytical Review. Oak Ridge: NREL, U.S. Department of Energy (Journal Article: NREL/JA-5200-51664) Tillgänglig:
https://www.nrel.gov/docs/fy12osti/51664.pdf [2018-01-10]
Kadro J.M., Hagfeldt, A., 2017. The End-of-Life of Perovskite PV. Joule, vol. 1, ss. 29-46. DOI: https://doi.org/10.1016/j.joule.2017.07.013
Kannan, R., Leong, K.C., Osman, R., Ho, H.K. Tso, C.P., 2006. Life cycle assessment study of solar PV systems: An example of a 2.7 kWp distributed solar PV system in Singapore. Solar Energy, vol. 80, Issue 5, ss. 555-563. DOI: https://doi.org/10.1016/j.solener.2005.04.008 [2017-11-29]
Kato, K., Murata, A. and Sakuta, K., 1998. Energy pay-back time and life-cycle CO2 emission of residential PV power system with silicon PV module. Progress in Photovoltaics, vol. 6, ss 105–115. DOI:10.1002/(SICI)1099-159X(199803/04)6:2<105::AID-
Kemikalieinspektionen, 2016. RoHS-direktivet, mars 2016. Tillgänglig: kemi.se/global/faktablad/faktablad-rohs-direktivet.pdf [2017-12-04]
Kenning, T., 2016. PV CYCLE achieves 96% recycling rate for silicon based PV modules. Tillgänglig: pv-tech.org/news/pv-cycle-achieves-record-96-recycle-rate-for-silicon-based-pv-modules [2017-11-26] Klugmann-Radziemska, E., 2012. CURRENT TRENDS IN RECYCLING OF PHOTOVOLTAIC SOLAR CELLS AND MODULES WASTE. Chem Didact Ecol Metrol, vol. 17, ss. 89-95. DOI: 10.2478/cdem-2013-0008
Koenemann, D.D., Wang, U., Sharma, A., Gu, G., Wilkinson, S., Wicht, H., 2013. Inverter, Storage and PV
system Technology. Berlin: Solarpraxis AG. Tillgänglig:
https://kupdf.com/download/inverter-storage-and-pv-system-technology-industry-guide-2013_59b638f9dc0d60c02c8ceb2b_pdf [2018-01-08]
Koppelaar, R.H.E.M., 2017. Solar-PV energy payback and net energy: Meta-assessment of study quality, reproducibility, and results harmonization. Renewable and Sustainable Energy Reviews, vol. 72, ss. 1241-1255. DOI: https://doi.org/10.1016/j.rser.2016.10.077
Kovacs, P., 2015. Jämförande provning av Nätanslutna solelsystem 2014. Borås: SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (Rapport: 4P05081). Tillgänglig:
https://www.energimyndigheten.se/contentassets/65d835d23b8945ed83a758dcb05ab793/slutrapport---jamforande-provning-av-natanslutna-solelsystem-2014---2015-04-29-rev-2015-06-15.pdf [2018-01-08]
Lammel, G., Graßl, H., 1995. Greenhouse effect of NOx. Environmental Science and Pollution Research, vol. 2, Issue 1, ss. 40-45. DOI: https://doi.org/10.1007/BF02987512
Lindholm, K., 2018. Solfrukost belyste ljus framtid för solenergi. Tillgänglig:
https://www.energiforetagen.se/pressrum/nyheter/2018/solfrukost-belyste-ljus-framtid-for-solenergi/ [2018-02-22]
Lindahl, J., 2016. National Survey Report of PV Power Applications in Sweden 2016. Energimyndigheten, IEA PVPS.
Louwen, A., van Sark, W.G.J.H.M., Faaij, A.P.C., Schropp, R.E.I., 2016. Re-assessment of net energy production and greenhouse gas emissions avoidance after 40 years of photovoltaics development.
Nature Communications, vol. 7. DOI:10.1038/ncomms13728
Maehlum, M.A., 2017. Which Solar Panel Type is Best? Mono- vs. Polycrystalline vs. Thin Film. Energy
Informative, 5 augusti. Tillgänglig:
http://energyinformative.org/best-solar-panel-monocrystalline-polycrystalline-thin-film/ [2018-02-20] Masson, G., 2018. Global PV market and Industry Status. Den globala solcellsmarknadens utveckling, Stockholm, 21 februari. Tillgänglig:
https://www.energiforetagen.se/globalassets/energiforetagen/nyheter/2018/solfrukost-20-febr/gmasson-presentation.pdf?v=RWeyHSVFUcdFFuNmbmYzdmQlo7c [2018-02-22]
Mason, N., 2013. Impact of Materials Prices on Cost of PV Manufacture – Part I (Crystalline Silicon). SMEET II
Workshop, London 27 februari. Tillgänglig:
http://www.iom3.org/sites/default/files/iom3-corp/Mason%20SMEET%202%20presentation%2027Feb13.pdf [2018-02-30]
Melodie de l’Epine, 2017. National Survey Report of PV Power Applications in France 2016. IEA PVPS, juni 2017.
Mertens, K., 2013. Photovoltaics: Fundamentals, Technology and Practice, 1:a uppl. John Wiley & Sons Ltd, West Sussex. Tillgänglig: https://ebookcentral.proquest.com/lib/uu/reader.action?docID=1574357 [2017-12-18]
Meteonorm, u.å. Meteonorm Features. Tillgänglig: http://www.meteonorm.com/en/features/features [2018-01-10]
Miljömärkning Sverige AB, 2017. Så ställer du krav på miljömärkning i upphandling – vägledning från
Miljömärkning Sverige AB. Tillgänglig:
http://www.svanen.se/Documents/upphandling/V%C3%A4gledning_Offentlig_upphandling.pdf. [2017-11-21] MSB, 2011. Oljans egenskaper. Kommunens oljeskydd. Tillgänglig:
https://www.msb.se/Upload/Insats_och_beredskap/Oljeskydd/Parm_oljeskydd/Flik_13/Oljans%20egenskaper.pd f [2018-01-04]
Müller, A., Wambach, K., Alsema E.A., 2005. Life Cycle Analysis of Solar Module Recycling Process. MRS
Online Proceeding Library, vol. 895. DOI: 10.1557/PROC-0895-G03-07
Möller, H.J., 2004. Basic Mechanisms and Models of Multi-Wire Sawing. Advanced engineering materials, vol. 6 Issue 7, ss 501-516. DOI: 10.1002/adem.200400578
Naturvårdsverket, 2014. Genomförande av systemen med producentansvar för förpackningar, returpapper,
elutrustning och batterier. Delredovisning av regeringsuppdrag, M2014/1900/Ke. Tillgänglig:
naturvardsverket.se/upload/miljoarbete-i-samhallet/miljoarbete-i-sverige/regeringsuppdrag/2015/ru-system-producentansvar/ru-avgifter-producentansvar-delredovisning-20150513.pdf [2018-02-27]
Naturvårdsverket, 2017a. Producentansvar för elutrustning. Tillgänglig: http://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Vagledningar/Avfall/Producentansvar/Elutrustning/ [2018-01-16]
Naturvårdsverket, 2017b. Producentansvar.
Tillgänglig: naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Avfall/Producentansvar/ [2017-11-26]
Naturvårdsverket, 2017c. Elutrustning. Tillgänglig: http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Avfall/Producentansvar/Elektronik/ [2017-11-26] Naturvårdsverket, 2017d. Produkter som omfattas. Tillgänglig: http://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Vagledningar/Avfall/Producentansvar/Elutrustning/Produkter-som-omfattas/ [2017-11-26] Naturvårdsverket, 2017e. Att samla in i butik – Butiksinsamling. Tillgänglig:
http://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Vagledningar/Avfall/Producentansvar/Elutrustning/Butiksinsamling/ [2018-01-15]