Rekreation och friluftsliv - Samhällsekonomisk lönsamhetsbedömning av miljöåtgärder vid Älvkarl

4.2.1 Besöksnäring

Söderqvist et al. (2017) beskriver att turistnäringen kan gynnas av att ett områdes miljö förbättras och kan ge både direkta och indirekta konsekvenser. De direkta konsekvenserna utgörs främst av vinster i form av ökade intäkter av sålda fiskekort vid ökat fiskebeståndet efter miljörelaterade åtgärder. Indirekta konsekvenser (även kallat spridningseffekter) kan uppstå genom ökade vinster av övernattningsverksamheter, livsmedelsbutiker och restauranger. Enligt Söderqvist et al. (2017) kan dessa spridningseffekter tänkas ha gynnat andra platser om inte denna plats hade fått miljörelaterade åtgärder och det är därför ur ett samhällsekonomiskt perspektiv inte relevant att inkludera dessa indirekta konsekvenser.

Avseende försäljning av fiskekort antas en ökning enligt det förhållande som beskrivs i Paulrud

& Laitila (2013) som ger andelen ökade fiskedagar per ökad andel fiskebestånd, baserat på deras studie i Emån och Mörrumsån som antas vara användbar i denna studie för nedre Dalälven. Det ökade fiskebeståndet efter konnektivitetsåtgärder fås av den populationsmodellering som gjordes för nedre Dalälven av Hagelin (2018) och beskrevs mer i avsnitt 4.1.1. Priset på fiskekort är baserad på data från Älvkarleby sportfiske (2020) som anger kostnaden för fiskekort för olika perioder under säsongen. Med antagande om att största delen av fisket sker på hösten (Aldvén, 2020) fås medelintäkten per år som används för att beräkna den uppskattade ökade försäljningen av fiskekort efter konnektivitetsåtgärder.

4.2.2 Andra naturupplevelser

Förändring av landskapet i form av förändrat flöde i älven kan ge rekreationsnyttor i form av en vackrare landskapsbild. Även kostnader kan uppstå för människor om platsen har många boende längs älven vars badbryggor eller båtplatser behöver anpassas till följd av ett förändrat flöde. Söderqvist et al. (2017) beskriver att exempelvis en dammutrivning är en konsekvens som ger övervägande positiv inverkan för rekreation, men att det rekommenderas att konsekvensen studeras specifikt för varje projektalternativ. Framförallt i de fall där rekreation bedöms som viktigt i sammanhanget. Det beskrivs att människor i allmänhet föredrar rekreation i form av exempelvis vandring eller cykling längs fritt strömmande vatten än vid uppdämt vatten, enligt studier som Söderqvist et al. (2017) har använt sig av och beskrivit i manualen för CBA-verktyget.

22 4.3 Kostnader och annan resursåtgång

4.3.1 Investeringskostnad

Omlöp

Enligt en sammanställning av Carlström (2017) av byggda fiskvägar i Sverige finns 25 omlöp med varierade storlekar avseende längd, dimensionerat flöde och lutning. I sammanställningen är byggår och kostnader angivna och används som grund till att beräkna medelkostnaden per fallhöjdsmeter som sedan kan användas för att uppskatta investeringskostnaden för ett föreslaget omlöp vid Kungsådredammen, med data enligt Aldvén, Redin Lindholm & Sparrevik (2020).

Slitsränna

Med den sammanställning som har gjorts av Carlström (2017) kan en uppskattning göras av investeringskostnaden för slitsränna, på samma sätt som för omlöp som beskrevs i avsnittet ovan.

Nätbarriär

Investeringskostnaden samt uppskattat storleksbehov av en nätbarriär vid Älvkarleby är baserade på uppgifter från Aldvén (2020).

Alfagaller

Ett alfagaller av full storlek har en uppskattad kostnad enligt uppgifter från Karlsson &

Sundquist (2017). I studien av dessa ingår investering av tillhörande grindrensare, anläggningskostnader för fiskens flyktväg samt projekteringskostnader.

4.3.2 Påverkan på kraftproduktion och reglerförmåga

Kraftproduktion

En förändring av vattenföringen i Dalälven förbi Älvkarleby kraftverk innebär en förändring av kraftproduktion samt på reglerförmågan hos kraftverket. För att bedöma storleken av produktionsförändringen baseras beräkningarna på formeln för effektproduktionen för turbinen (HaV, 2020), se Ekvation (2) nedan.

𝑃 = 𝜂𝜌𝑄𝑔ℎ (2)

Ekvation (2) betecknar 𝑃 turbinens effekt [𝑊], 𝜂 turbinens verkningsgrad, 𝜌 vattnets densitet [𝑘𝑔 𝑚⁄ ³], 𝑄 vattenflödet [𝑚³⁄ , 𝑔 gravitationskonstanten [𝑚 𝑠𝑠] ⁄ ²] och ℎ den hydrauliska fallhöjden över turbinen [𝑚]. För att underlätta beräkningarna av kraftproduktionsförändringen används en anläggningsspecifik produktionsekvivalent för Älvkarleby kraftverk som i denna studie betecknas 𝑃𝑟𝑜𝑑_𝑒𝑘𝑣 och anges i enheten [𝑀𝑊ℎ 𝑇𝐸]⁄ , där 𝑇𝐸 innebär timekvivalent och anger vattenflödet [𝑚³⁄ per timme (Lövgren, 2020). 𝑠]

Det spills olika vattenflöden förbi turbinerna baserat på vilken årstid det är och den årstidsvisa fördelningen är uppdelad i vintermånader 1 oktober - 31 april och sommarmånader 1 maj - 30 september. Utöver denna förändring i spill över året sker generellt mer kraftproduktion under vintern då konsumtionen är störst. Denna fördelning över året kan hanteras genom att beräkningen av totala årets kraftproduktion tar hänsyn till vilken period under året som produktionen sker. Produktionsförändringen över en viss tidsperiod kan beräknas med hjälp av Ekvation (3) nedan (Lövgren, 2020).

𝐸 = 𝑃_𝑒𝑘𝑣Δ𝑄𝑡 (3)

Ekvation (3) anger; 𝐸 producerad energi [𝑀𝑊ℎ], 𝑃_𝑒𝑘𝑣 anläggningsspecifik produktionsekvivalent [𝑀𝑊ℎ 𝑇𝐸]⁄ , Δ𝑄 förändring i vattenflöde [𝑚³⁄ och 𝑡 tid [ℎ]. För att 𝑠]

beräkna den förändrade kraftproduktionen över ett år används föregående års elspotpris med månadsvis data från den nordiska elbörsen Nordpool för elområde SE3 (NordPool, 2019) och multipliceras med den producerade energin fördelat per årstid (Lövgren, 2020).

4.3.3 Underhåll och andra löpande kostnader

Omlöp

Vad det gäller uppskattad teknisk livslängd för ett omlöp krävs platsstudier för att kunna avgöra vad en förväntad livslängd kan vara. Enligt Fiskevårdsteknik (2020) finns ännu inte några generella uppskattnignar av förväntade livslängder för omlöp, men kan antas vara lång tid om de lokala förutsättningarna är goda. Om det däremot skulle vara erosionskänsliga jordlager kan livslängden vara betydligt kortare och det krävas underhåll inom de närmsta 10 åren. I denna studie antas den tekniska livslängden vara 40 år enligt resonemanget ovan, med antagande om goda lokala förutsättningar.

Slitsränna

Avseende den tekniska livslängden antas en slitsränna ha en livslängd på omkring 40 år enligt exempel på kostnads-nyttoanalys ur Söderqvist et al. (2017) och det antas således inte vara aktuellt med en återinvestering under analysens tidshorisont.

Nätbarriär

För nät finns ingen uppskattad kostnad för underhåll och inte heller relevanta primärstudier att uppskatta utifrån, eftersom tekniken ännu inte är använd i motsvarande fall som denna studie (Aldvén, 2020). Uppskattningen av den tekniska livslängden antas kunna förväntas vara 40 år.

Alfagaller

Uppgifter saknas om kostnader för underhåll för alfagaller men väntas enligt Karlsson &

Sundquist (2017) kunna bestå av årliga kostnader för hantering av flytgods och återkommande isproblematik. Gallrets tekniska livslängd förväntas vara inom den valda tidshorisonten på omkring 40 år baserat på de föreslagna materialvalen av rostfritt stål EN 1.4301. för gallret samt betong för stödbalkar (Norconsult, 2016).

5 Resultat

I detta kapitel presenteras nettonuvärden från CBA-verktyget i två delar; CBA av Vattenmyndighetens åtgärdsförslag med dagens läge som referens i avsnitt 5.1 och CBA av Scenario 1–8 med Vattenmyndighetens åtgärdsförslag som referens i avsnitt 5.2. Redovisning av beräkningar och mer detaljerade resultat från CBA-verktyget finns att se i Appendix.

De beskrivningar som har angetts i textformat i CBA-verktyget presenteras i Appendix. I verktyget har en körning utförts med dagens läge som referensalternativ, där inga åtgärder förutsätts göras inom tidshorisonten, och Vattenmyndighetens åtgärdsförslag används som ett projektalternativ. I den andra körningen i verktyget används Vattenmyndighetens åtgärdsförslag som referensalternativ och Scenario 1–8 används som åtta olika projektalternativ. Resultatet för dessa delar presenteras som Del 1 och Del 2 nedan.

5.1 Del 1 – Vattenmyndighetens åtgärdsförslag

5.1.1 Beräkning i CBA-verktyget

I denna körning av CBA-verktyget har en tidshorisont valts till 40 år och de tekniska livslängderna antas vara minst 40 år. I analysen används en samhällsekonomisk diskonteringsränta på 3 procent och val av prisnivå är årets, d.v.s. år 2020. I den första körningen består referensalternativet av Dagens läge och projektalternativet är Vattenmyndighetens åtgärdsförslag (nedan kallat VM), se vilka tekniker som alternativen består av i Tabell 1.

Tabell 1. Sammanställning av första körningen i CBA-verktyget med dagens läge som referensalternativ och Vattenmyndighetens (VMs) åtgärdsförslag som projektalternativ.

Åtgärdsförslag Uppströmspassage Nedströmspassage Vattenföring [𝒎^𝟑⁄ ] 𝒔 (vinter/sommar)

Dagens läge - - 3/12

VM Omlöp Nätbarriär 20/30

De identifierade aktörerna listas i Tabell 2 och till en början fanns även Naturskyddsföreningen och Upplandsstiftelsen med i kartläggningen av aktörer men dessa bedöms påverkas av samma konsekvensposter som Allmänheten och inkluderas därför i den konsekvensposten efter resonemang med Aldvén (2020).

Tabell 2. Berörda aktörer av Vattenmyndighetens åtgärdsförslag framtagna tillsammans med Aldvén (2020).

Aktörer Vattenfall Fiskevårdsområdet Fiskodling (Vattenfall & SLU)

Fiskeriförsöksstationen, SLU Allmänheten

Älvkarleby kommun Övriga markägare

Fisketurism Turism (exkl. fisketurism)

Turistnäring

I åtgärdsförslaget från Vattenmyndigheten har konsekvensposterna i Tabell 3 identifierats tillsammans med en bedömning av dess påverkan (liten eller stor) och dess direkta eller indirekta nytta eller kostnad. Denna bedömning har utförts i dialog med Aldvén, Redin Lindholm & Sparrevik (2020) och enligt rekommendationer från CBA-verktygets användarmanual och hjälptexter (Söderqvist, et al., 2017).

Tabell 3. Sammanställning av konsekvensposter med dess påverkan och dess kategorisering som direkt/indirekt nytta eller kostnad.

Konsekvens Påverkan

(liten/stor)

Direkt/Indirekt nytta/kostnad

Vattenflöde Liten Indirekt kostnad

Habitat, användarvärde Liten Indirekt kostnad

Fiske, användarvärde Liten Direkt nytta

Besöksnäring Liten Direkt nytta

Fiskeupplevelser Liten Direkt nytta

Andra naturupplevelser Liten Direkt nytta

Habitat, icke-användarvärden Stor Direkt nytta

Investeringskostnad Liten Direkt kostnad

Underhåll och andra löpande kostnader Liten Direkt kostnad

Kraftproduktion Stor Direkt kostnad

26 5.1.2 Nettonuvärde

Figur 5. Resultat från CBA-verktyget med en översikt av resultatet för den samhällsekonomiska analysen med beräknat nettonuvärde för Vattenmyndighetens

åtgärdsförslag, med dagens läge som referens.

I Figur 5 visas nettonuvärdet 𝑁𝑁𝑉 = −228 𝑀𝑘𝑟 beräknat i CBA-verktyget och innebär att 𝑁𝑁𝑉 < 0 för Vattenmyndighetens åtgärdsförslag jämfört med dagens läge. Vidare visas fördelningen av nuvärde per konsekvenspost i Figur 6, bestående av de konsekvenser som har monetariserats och kategoriseras som direkta konsekvensposter.

-228 -250

-200 -150 -100 -50 0 50 100 150 200 250

Nettonuvärde, NNV [Mkr]

Omlöp, nät och flöde 20 resp. 30 m3/s

Nettonuvärde för VMs åtgärdsförslag

med dagens läge som referens

Figur 6. Sammanfattande figur med nuvärden för varje konsekvenspost (skapad av tabell från resultatrapporten ur CBA-verktyget) för Vattenmyndighetens åtgärdsförslag, med dagens

läge som referens. Nuvärdena summeras till det nettonuvärde som visades i Figur 5.

I Tabell 4 visas nettonuvärdet fördelat per aktör för de konsekvenser där påverkan per aktör har kunnat uppskattats.

Tabell 4. Fördelningsanalys av nettonuvärde per aktör (resultat från CBA-verktyget) för Vattenmyndighetens åtgärdsförslag, med dagens läge som referens.

Aktör Nuvärde [Mkr]

Vattenfall -260

Allmänheten 0,01

Älvkarleby kommun 0,01

Övriga markägare 0,01

Turism (exkl. fisketurism) 0,01

Fisketurism 27,2

Fiskevårdsområdet 5,60

-10,8

-250

0,035 1,54 5,60 25,6

-300 -200 -100 0 100 200 300

Nettonuvärde, NNV [Mkr]

Monetariserade konsekvensposter

Fördelning av nuvärde per monetariserade

konsekvensposter för VMs åtgärdsförslag med dagens

läge som referens

28 5.1.3 Ej monetariserade konsekvenser

I CBA-verktyget har följande direkta konsekvenser inte kunnat bedömas monetärt på grund av saknad av data. Utöver konsekvenserna i Tabell 5 inkluderas inte indirekta konsekvenser i analysen enligt metodiken för en CBA. Se Appendix för mer detaljerade beskrivningar för avsaknad data för dessa konsekvensposter.

Tabell 5. För Vattenmyndighetens åtgärdsförslag har följande direkta konsekvenser inte monetariserats, till höger visas om de är en nytta eller kostnad samt om dess påverkan

bedömts vara liten eller stor.

Icke-monetariserade konsekvenser Påverkan (liten/stor)

Nytta/kostnad

Andra naturupplevelser Liten Nytta

Underhåll och andra löpande kostnader Liten Kostnad

5.2 Del 2 – Scenario 1–8

5.2.1 Beräkning i CBA-verktyget

Även i denna körning av CBA-verktyget har en tidshorisont valts till 40 år och de tekniska livslängderna antas vara minst 40 år. I analysen används en samhällsekonomisk diskonteringsränta på 3 procent och val av prisnivå är årets, d.v.s. år 2020. I denna körning består referensalternativet av Vattenmyndighetens åtgärdsförslag (nedan kallat VM) och projektalternativen av Scenario 1–8, se vilka tekniker som alternativen består av i Tabell 6.

Tabell 6. Sammanställning av den andra körningen i CBA-verktyget med Vattenmyndighetens (VMs) åtgärdsförslag som referensalternativ och Scenario 1–8 som projektalternativ.

Åtgärdsförslag Uppströmspassage Nedströmspassage Vattenföring [𝒎^𝟑⁄ ] 𝒔 (vinter/sommar)

VM Omlöp Nätbarriär 20/30

Scenario 1 Omlöp Nätbarriär 3/12

Scenario 2 Omlöp Nätbarriär 7,5/7,5

Scenario 3 Omlöp Alfagaller 3/12

Scenario 4 Omlöp Alfagaller 7,5/7,5

Scenario 5 Slitsränna Nätbarriär 3/12

Scenario 6 Slitsränna Nätbarriär 7,5/7,5

Scenario 7 Slitsränna Alfagaller 3/12

Scenario 8 Slitsränna Alfagaller 7,5/7,5

De konsekvenser som listas i Tabell 7 är de som har identifierats till att skilja sig från referensalternativet som i denna körning är Vattenmyndighetens åtgärdsförslag. Övriga konsekvenser som fanns med i den första körningen i CBA-verktyget (Del 1) bedöms i denna körning ha samma påverkan som i Del 1 och har därför exkluderats i analysen, på grund av att konsekvenserna inte skapar någon förändring relativt referensalternativet och skrivs in som ingen påverkan i verktyget.

Även den konsekvenspost som kategoriseras som indirekt exkluderas ur analysen, enligt metodiken för en CBA (Söderqvist, et al., 2017). Den kategorisering som visas i Tabell 7 gäller för alla Scenario 1–8 och avseende de direkta konsekvensposterna varierar kategoriseringen av nytta eller kostnad och redovisas i nästa avsnitt.

Tabell 7. För samtliga Scenario 1–8 identifierade konsekvensposter som uppskattas ha direkt eller indirekt påverkan relativt referensalternativet Vattenmyndighetens åtgärdsförslag.

Konsekvens Direkt/Indirekt

Vattenflöde Indirekt

Andra naturupplevelser Direkt

Investeringskostnad Direkt

Kraftproduktion Direkt

30 5.2.2 Nettonuvärde

Figur 7. Resultat från CBA-verktyget med en översikt av resultatet för den samhällsekonomiska analysen med beräknade nettonuvärden för Scenario 1–8, med

Vattenmyndighetens åtgärdsförlag som referens.

Från CBA-verktyget visar resultatet att 𝑁𝑁𝑉 > 0 relativt resultatet för Vattenmyndighetens åtgärdsförslag för Scenario 1, 2, 3, 5, 6 och 7. Det största positiva nettonuvärdet har Scenario 1 med 𝑁𝑁𝑉 = 250 𝑀𝑘𝑟 följt av Scenario 5 med 𝑁𝑁𝑉 = 208 𝑀𝑘𝑟 och illustreras i Figur 7. Ur samma figur går det att utläsa att Scenario 4 och 8 har ett nettonuvärde mindre än noll när de jämförs med Vattenmyndighetens åtgärdsförslag. Det går även att utläsa att de två scenarion med de största nettonuvärdena, Scenario 1 och 5, består av omlöp resp. slitsränna och de båda har nät och flöde 3 och 12 𝑚³⁄ för vinter resp. sommar. Scenario 4 och 8 som har negativa 𝑠

Nettonuvärde för Scenario 1-8 med VMs åtgärdsförslag

som referens

Figur 8 visar storleksordningen av de scenariona med positiva nettonuvärden, 𝑁𝑁𝑉 > 0, och presenterar det scenario med högst nettonuvärde till vänster i grafen och det lägsta beräknade positiva nettonuvärdet till höger.

Figur 8. De scenarion som har beräknats ha positiva nettonuvärden med Vattenmyndighetens åtgärdsförslag som referens sorterade efter storleksordning. Scenariot med det största

nettonuvärdet presenteras till vänster i grafen.

250

Scenarion med nettonuvärde större än noll, med VMs

åtgärdsförslag som referens

Fördelningen av nuvärde per monetariserade konsekvensposter visas i Figur 9 för Scenario 1–

8 med åtgärdsförslaget från Vattenmyndigheten som referens. Vad det gäller fördelningen av nuvärde per aktör har Vattenfall identifierats som den enda aktör som påverkas av konsekvenserna i denna Del 2.

Figur 9. Sammanfattande figur med nuvärdet för varje konsekvenspost (skapad av tabell från resultatrapport ur CBA-verktyget) för Scenario 1–8 med Vattenmyndighetens åtgärdsförslag

som referens. Nuvärdena summeras till det nettonuvärde som visades i Figur 7.

5.2.3 Ej monetariserade konsekvenser

I CBA-verktyget har följande konsekvenser inte kunnat bedömts monetärt på grund av saknad av data. Utöver konsekvenserna i Tabell 8 inkluderas inte indirekta konsekvenser i analysen enligt metodiken för en CBA. Beskrivning för avsaknad data finns att se i Appendix.

Tabell 8. Konsekvensposter som ej har monetariserats för samtliga Scenario 1–8 med Vattenmyndighetens åtgärdsförslag som referens och därav inte inkluderas i analysen,

angivet med dess påverkan samt klassning som nytta eller kostnad. Icke-monetariserade konsekvenser Påverkan

(liten/stor)

Nytta/kostnad

Andra naturupplevelser Liten Nytta

250

konsekvensposter för Scenario 1-8, med VMs

åtgärdsförslag som referens

Kraftproduktion Investeringskostnad

6 Diskussion

I avsnitt 6.1 diskuteras resultatet i termer av hur den samhällsekonomiska lönsamheten bedöms vara för de två delarna; Vattenmyndighetens åtgärdsförslag och Scenario 1–8. I avsnitt 6.2 diskuteras vilka osäkerheter som finns i data och uppskattningar samt vilka antaganden och avgränsningar som har gjorts och dess påverkan på resultatet. I avsnitt 6.3 utvärderas hur CBA som metod har fungerat och en reflektion kring hur användningen av CBA-verktyget har fungerat finns i avsnitt 6.4. I det sista avsnittet 6.5 föreslås frågor till framtida studier.

6.1 Samhällsekonomisk lönsamhetsbedömning

6.1.1 Vattenmyndighetens åtgärdsförslag

Resultatet visar att nettonuvärdet för Vattenmyndighetens åtgärdsförslag på omlöp, nät och ett flöde på 20 respektive 30 𝑚³⁄ för vinter- respektive sommarmånader är 𝑁𝑁𝑉 = −228 𝑀𝑘𝑟 𝑠 och visas i Figur 5. Detta nettonuvärde ges när förslaget jämförs med ett referensalternativ med dagens läge, det vill säga att inga miljöåtgärder utförs inom de kommande 40 åren. Enligt Söderqvist et al. (2017) som har tagit fram verktyget för lönsamhetsbedömning innebär ett resultat där 𝑁𝑁𝑉 < 0 att det studerade projektet inte bedöms vara samhällsekonomiskt lönsamt.

Dessutom anses att ju större ett nettonuvärde är desto mer samhällsekonomiskt lönsamt bedöms projektet vara (Kriström & Bonta Bergman, 2014), vilket tyder på att resultatet av Vattenmyndighetens åtgärdsförslag inte alls bedöms vara samhällsekonomiskt lönsamt relativt det valda referensalternativet.

Kriström & Bonta Bergman (2014) förklarar vikten av att beskriva och uppskatta referensalternativet på ett så bra sätt som möjligt för att nettonuvärdet ska vara så rättvisande som möjligt. I denna analys antas referensalternativet innebära att inga förändringar sker relativt dagens läge vid Älvkarleby kraftverk, vilket inkluderar antagande om att inga förändringar sker inom storleken på fiskbestånd till att den kraftproduktion som sker idag kommer fortsätta att ske inom tidshorisonten. Detta referensalternativ kan dock anses vara något som inte kommer att kunna ske, eftersom det förmodligen kommer att krävas någon form av åtgärder för att uppfylla gällande miljökvalitetsnormer. Fokus bör inte vara på det presenterade nettonuvärdet utan bör främst används till att ge en indikation om hur samhällsnyttan bedöms vara för de åtgärdsförslag som anges av myndigheterna och som kan användas för att jämföra samhällsnyttan av de andra förslagen som även de uppskattas uppfylla gällande normer.

I Figur 6 presenteras fördelningen av nuvärde per monetariserade konsekvensposter som visar att konsekvensposten Kraftproduktion har störst påverkan på resultatet med ett beräknat nuvärde på -250 Mkr, följt av Investeringskostnad på -10,8 Mkr och omfattar investeringen av omlöp och nätbarriär. Storleken på kraftproduktionen beror av storleken på flödet i Kungsådran och ger i detta fall upphov till stora förluster på grund av det höga flödet som anges i förslaget och innebär att konsekvensen ses som en kostnad. Avseende investeringskostnaderna beror storleken på uppskattningar som har gjorts för förslagets ingående tekniker och där osäkerheter kring beräkningarna av dessa kostnader diskuteras i ett avsnitt nedan. Utöver dessa två konsekvensposter med negativa nuvärden har resterande konsekvensposter beräknats ha positiva nuvärden varav Fiskeupplevelse är den konsekvenspost som har störst positivt nuvärde

på 25,6 Mkr, vilket är en konsekvenspost som beror av det uppskattade fiskebeståndet för tidshorisonten. Uppskattningen och beräkningen av effekterna av hur fiskebeståndet väntas öka diskuteras i kommande avsnitt 6.2.

Fördelningsanalysen som visas i Tabell 4 består av en fördelning av nettonuvärde per aktörspost. Fördelningen anger hur stor andel av en konsekvenspost som påverkar de olika aktörerna som bedöms påverkas av konsekvensen i fråga. De aktörer som påverkas av samma konsekvens antas påverkas lika mycket vardera enligt exempel från Söderqvist et al. (2017) och kräver vidare undersökning för att veta den exakta fördelningen av påverkan av konsekvenserna för de olika aktörerna i analysen.

De icke-monetariserade konsekvenserna Andra naturupplevelser och Underhåll och andra löpande kostnader har inte kunnat uppskattats i enheten pengar då data för beräkningar saknas eller avsaknad av liknande primärstudier. De konsekvenser som inte har kunnat monetariserats ska tas hänsyn till i bedömningen om de anses ha stor påverkan, enligt Kriström & Bonta Bergman (2014). De två konsekvenserna som inte monetariserades antas i detta fall ha liten påverkan och bör därför inte ha en betydande inverkan på resultatet.

6.1.2 Scenario 1–8

Resultatet för Scenario 1–8 baserat på Vattenmyndighetens åtgärdsförslag som referensalternativ presenteras i Figur 7 och visar att nettonuvärdet är positivt för alla utom två scenarion. Enligt definitionen av bedömning av samhällsekonomisk lönsamhet av Kriström &

Bonta Bergman (2014) betyder detta att de scenarion med positivt nettonuvärde bedöms vara samhällsekonomiskt lönsamma. Det högsta nettonuvärdet på 250 Mkr har Scenario 1 bestående av omlöp, nät och flöde 3 och 12 𝑚³⁄ (vinter resp. sommar) och bedöms därmed vara mest 𝑠 samhällsekonomiskt lönsamt. Efter detta följer Scenario 5 bestående av slitsränna, nät och flöde 7,5 𝑚³⁄ med nettonuvärde 208 Mkr. Dessa två scenarion är de som har de största 𝑠 nettonuvärdena i förhållande till de andra scenariona och är de två åtgärdsförslag som skulle ge

In document Samhällsekonomisk lönsamhetsbedömning av miljöåtgärder vid Älvkarleby vattenkraftverk, Dalälven (Page 30-68)