Rektor och lärares tillsynsansvar i skolväsendet

Det kan konstateras att bestämmelsen i 5 kap. 6 § SkolL är avsedd för rektor och lärare till syfte att kunna sära på två elever som bråkar eller förhindra elevers pågående skadegörelse.⁷⁷ Men hur långt lärarens befogenhet att ingripa fysiskt inom ramen för sin tillsynsp likt är tämlige n oklar vid ett utläsande ur paragrafen. Av den anledningen har praxis från HD kommit att vara avgörande för hur lärare kan ingripa fysiskt inom ramen för deras tillsynsplikt.

Ett fall från HD kom att beröra frågan, om en lärare vid utövning av sin tillsynsplikt har gjort sig skyldig till ringa misshandel.⁷⁸ En lärare hade under lunchtid i skolan tagit grepp om en elevs nacke och orsakat denne smärta, ömhet och rodnad. Frågan som uppstod var om detta var

74 Engström, Fredrik & Hellman, Peter, Myndighetsutövning i sk olan, 2013, s. 105.

75 Prop. 2009/10:165 s. 680.

76 Prop. 2009/10:165 s. 680 ff.

77 Prop. 2009/10:165 s. 680 ff.

78 Se NJA 1988 s. 586 beträffande lärares tillsynsplikt.

30

att bedöma som misshandel i enlighet med 3 kap. 5 § BrB. Läraren trodde sig ha agerat i enlighet med skolans ordningsregler då stökiga elever skulle föras omedelbart till rektorsexpeditio ne n och att vidare diskussion inte skulle förekomma inför övriga elever. HD kom fram till att lära-rens ingripande mot eleven var befogat då det var fråga om en påtaglig störning under lunche n och att det stod i överensstämmelse med lärarens skyldigheter. Vidare var det inte heller ostri-digt att läraren orsakat eleven skada genom att tillgripa denne vid nacken vid upprepade till-fällen och därmed orsakat eleven smärta, ömhet och rodnad. HD fastslog att det inte förelåg någon nödvärn- eller nödsituation i det aktuella fallet och med anledning av att det har varit förbjudet för lärare att utsätta elever för aga eller liknande åtgärder sedan 1958 ansåg HD att läraren hade gått utöver sin tillsynsplikt i det aktuella fallet och dömdes därmed för misshande l.

HD angav att en lärare vid utövandet av sin tillsynsplikt inte kan vara avskuren alla möjlighe ter till kroppsligt ingrepp mot elever även om det inte är fråga om en nödvärn- eller nödsituat io n.

Det råder dock oklarhet avseende gränsdragningen för möjligheterna att vidta åtgärder som in-nebär kroppsligt ingrepp. Således måste en bedömning göras i det enskilda fallet med hänsyn till samtliga omständigheter

I ett annat mål, NJA 2009 s. 776 gick domstolen på liknande resonemang som i rättsfallet ovan.⁷⁹

Målet handlade om en lärare som hade suttit sig gränsle över en elev, hållit fast elevens armar och därmed orsakar eleven smärta, rodnad och blåmärken dömdes till ringa misshandel. Orsa-ken till lärarens agerande berodde på att eleven hade hamnat i bråk med en annan elev. Läraren åtalades för ringa misshandel, men invände och menade på att gärningen hade skett i utövninge n av sin skyldighet som lärare och påstod att gärningen borde falla under tillsynsplikten. Läraren påstod vidare att syftet med åtgärden var att förhindra eleven som hade agerat starkt utåt från att potentiellt skulle kunna skada sig själv eller andra i sin omgivning. Läraren dömdes dock till ringa misshandel eftersom bråket var redan avslutat vid tillfället då gärningen vidtogs. HD kom fram till att tvångsingripanden från det allmännas sida alltid måste ske med hänsyn till proport-ionalitetsprincipen och att det ”kroppsliga ingreppet inte får vara mer ingripande än nödvändigt för att genomföra den aktuella åtgärden och de skador och olägenheter som ingreppet kan med-föra får inte stå i missförhållande till syftet med ingreppet.” Vidare fastslog HD att tvånget och våldet var i ett uppenbart missförhållande till syftet och att läraren därmed bör dömas för det. I linje med vad som framkom av NJA 1988 s. 586 menade HD att en självständig bedömning bör

79NJA 1988 s. 586.

31

göras i varje fall med hänsyn till samtliga omständigheter i målet. Målen har prejudicerande verkan och har lett till stiftandet av lagrummet. Dessa två fall från HD, har lett till stiftandet av lagrummet 5 kap. 6 § SkolL.

Det kan konstateras att lärare intar en garantställning gentemot eleverna och därmed har de en skyldighet att ingripa i akuta situationer för att avvärja att eleverna skadar sig själva, varandra eller egendom. De allmänna grunderna för ansvarsfrihet som stadgas i 24 kap. BrB är även tillämpliga inom skolverksamheten och bör tolkas i ljuset av den tillsynsplikt som personal inom skolan har i förhållande till elever. Till stöd för sina åtgärder måste dock lärare åberopa bestämmelserna om nöd och nödvärn som stadgas i 24 kap. BrB. De måste visa på att det finns en kausalitet mellan det fysiska våldet och avvärjandet av en situation som är av pågående natur, exempelvis för att stoppa pågående slagsmål eller skadegörelse i skolan. En lärare har skyldig-het att ingripa med anledning av tillsynsplikten.

Hur långt denna tillsynsplikt sträcker sig mot bakgrund av de två omnämnda rättsfallen från HD, är en självständig bedömning som måste göras i varje enskilt fall. För att kunna åberopa nödvärnsbestämmelserna i 24 kap BrB måste kriterierna i lagen vara uppfyllda. Ett av kriteri-erna som stadgas i 24 kap. 1 § p. 1 BrB är att det är ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp på person eller egendom. Nödvärnsrätten anses i regel förbrukad när ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp på person eller egendom upphört. Därmed är motangrepp eller angrepp som sker efter en avvärjning av situationen att anse som om nödvärnsrätten är förbru-kad.⁸⁰ Anses angreppet avslutat då exempelvis angriparen som i detta fall kan vara en elev är försvarslös så föreligger inte längre någon nödvärnssituation och därmed kan personal inom skolan inte heller agera med stöd av nödvärnsbestämmelserna.⁸¹

I ett senare fall från HD, NJA 2016 s. 596, hade Skolinspektionen anfört ett fall där en elev som gick i årskurs ett blivit slagen med öppen hand av en lärare och således blivit utsatt för en åtgärd som kom att inskränka dennes kroppsliga integritet. HD fastslog att det var ett överskridande av gränsen för den tillsynsplikt som en lärare har, med anledning av att slaget i ansiktet stod i uppenbart missförhållande till syftet med åtgärden.⁸²

80 Se NJA 1970 s. 280 och NJA 1980 s. 606 där HD fastslog vad Hovrätten kom fram till, att de tilltalade inte kunde åberopa nödvärn med anledning av att den tilltalade inte hade begränsat sig till självförsvar utan gått till motangrepp.

81 Asp, Petter, Ulväng, Magnus & Jareborg, Nils, Kriminalrättens grunder, 2 u., 2013, s. 212.

82 NJA 2016 s. 596 där en elev som gick första året på grundskola hade stört ordningen i klassrummet efter en högläsning och när denne fått en tillrättavisning från läraren hade eleven sträckt ut tungan och blåst vilket hade lett till att läraren fick saliv i ansiktet och slog med öppen hand mot elevens kind som orsakade smärta och rodnad hos eleven.

32

Fysiska ingrepp som kan komma att inskränka elevers kroppsliga integritet genom att det sker i bestraffningssyfte eller att det sker som en motreaktion är inte vedertagna i svensk rätt. Det saknas lagstöd i svensk rätt för en lärare att tillgripa våld och tvång mot elever. Då det finns fler fall från HD som berör denna rättsfråga kan det diskuteras huruvida prejudikatvärdet kan anses vara begränsat i fråga om det är brottmål.⁸³ Av vad som framkommer av domarna ligger de likväl i linje med svensk lagstiftning och utgör ett tydligt komplement till lagstiftningen som råder inom området. Visserligen kan prejudikatvärdet i dessa fall anses tämligen begränsat, men det ger därmed ett större utrymme för att göra enskilda bedömningar i specifika fall för att garantera rättssäkerhet.

Skolan ska vara en plats där alla elever känner en viss trygghet. Därmed har lärare även en skyldighet att ingripa vid situationer som riskerar att rubba tryggheten i skolan.