”Beslut, val av databashanterare för nya Ladok” var en studie lik den här. Den innehöll tillräckligt med fakta för att underlätta genomförandet av den här studien. Utöver den saknades jämförbara studier inom samma område.
Ladoks val av DBMS nämndes tidigare i rapporten och handlade om att Ladok skulle byta databashanterare. I studien undersöktes därför vilken databashanterare som skulle vara mest lämpad för dess system. På samma sätt som i den här studien, fick de göra ett
urval av rekommenderade databashanterare och jämföra deras egenskaper gentemot Ladoks systemkrav. Objektägarna beslutade tillsammans att IBM:s DB2 skulle användas för nya Ladok av den anledningen att det var en ”…mycket driftsäker databas som har hög kapacitet. DB2 har vidare mer inbyggt stöd för en mer flexibel infrastrukturplattform, vilket konkret innebär att resurser kan allokeras dynamiskt vid behov.” [2]. Ladoks studie har varit till stor hjälp i det här arbetet, då den gett inblick i tillvägagångsättet för att ta fram kriterier och göra jämförelser av olika DBMS. Deras slutsatser av vad de ansåg som bra, dåligt och intressant gällande databaser underlättade också min studie.
8 Slutsats
Syftet med det här arbetet var att ta fram en strukturerad valprocess för att förenkla val av DBMS. De frågor som låg till grund för studien var framförallt att undersöka och ta reda på vilka kriterier som är viktiga vid val av DBMS. Göra ett urval av hanterarna för att begränsa studiens storlek och finna deras svagheter och styrkor, samt rangordna dessa i ställningstagande till varandra. Slutligen skulle en taxonomi tillsammans med en strukturerad metod använda all insamlad fakta och rekommendera den mest lämpade DBMS för användaren av valprocessen. Den strukturerade valprocessen som tagits fram under studien är en god början för att underlätta val av DBMS. Dock krävs utökning av kriterium och urvalet DBMS som används i processen för att precisera vad användaren av valprocessen helst skulle kunna tänkas vilja ha. Slutsatsen om att fler kriterier och databashanterare krävs drogs av testning och verifiering av valprocessen på företaget Wasabi Web, som har goda erfarenheter inom området. Den anställde som utförde testet använde ett tidigare arbetsscenario de haft på företaget. Han gav god återkoppling på vad som kunde förbättras, men även vad som var positivt i processen. Här ansågs bland annat att några kriterier som valts bort tidigare i studien, på grund av att begränsa studiens storlek, var viktiga. Av dessa var bland annat plattform och datatyp. Resterande kriterier som behölls ansedda viktiga, som taxonomin byggts upp på, fick positivt omdöme. Wasabi Web betraktade skalbarhet, data access och åtskiljningen av säkerhetsskydd och återställning mest viktiga utifrån företagets aspekt.
Avslutningsvis kan det konstateras att valprocessen och taxonomin kan vara användbar även för etablerade företag. Som den anställde på Wasabi Web förklarade så finns kniviga situationer där de krävs välja olika DBMS för olika scenarion. Han påpekade att en valprocess likt denna, fast med ställning till plattform och programmeringsspråk, skulle underlätta dessa val oerhört.
8.1 Framtida arbete
Arbetet kan vara en god början på forskningsområdet, men det kommer krävas fortsatt arbete för att skapa en komplett och heltäckande taxonomi. Där framförallt krävs fler kriterier och ett större urval DBMS. I fortsatt arbete kan även en mjukvaruapplikation implementeras för att göra en interaktionsbar taxonomi, vilket skulle underlätta val av DBMS ytterligare. Där ett beslutsstödsystem kanske skulle underlätta rekommendation av databashanterare istället för ett poängräkningssystem tillsammans med en matematisk modell. Beslutsstödsystemet skulle leda till att valprocessen använder krav och fakta utan behov av rangordning på varje DBMS kriterium. Vidare skulle en utveckling av processen kunna indikera på vad som resulterat i att en specifik DBMS blivit rankad högst, samt tvåa och trea i resultatets rangordningstabell. Det bör leda fram till en mer omfattande fingervisning till hur valet av DMBS skall göras i en strukturerad valprocess.
Referenser
[1] P. Åstrand, ”IT - Teknik & Samhälle,” Lysator.liu.se, 1996. [Online]. Available: http://www.lysator.liu.se/~astrand/projects/it/samhalle.html. [Använd 24 08 2016].
[2] U. Ringeborn, ”Besult, val av databashanterare för nya Ladok,” Ladok.se, 2014. [Online]. Available:
https://www.ladok.se/fileadmin/Forvaltning/Konsortiegemensamt_GEM/Foer nyad_Foervaltning/FF_del_2/Beslut_DBMS_nya_Ladok_140516.pdf. [Använd 24 8 2016].
[3] H. Garcia-Molina, J. Ullman och J. Widom, ”Database Systems: The Complete Book,” Robot.bolink.org, 2002. [Online]. Available:
https://robot.bolink.org/ebooks/Database%20Systems%20- %20The%20Complete%20Book.pdf. [Använd 12 9 2016].
[4] T. Padron-McCarthy, ”Databasteknik,” Databasteknik.se, 18 7 2005. [Online]. Available: http://www.databasteknik.se/webbkursen/relationer/index.html. [Använd 16 12 2016].
[5] P. A. Bernstein och N. Goodman, ”Concurrency Control in Distributed Database Systems,” Association for Computing Machinery, Computer Corporation of America, Cambridge, Massachusetts, 1998.
[6] Oracle Corporation, ”MySQL :: MySQL 5.7 Reference Manual :: 1.3.1 What is MySQL?,” Dev.mysql.com, [Online]. Available:
http://dev.mysql.com/doc/refman/5.7/en/what-is-mysql.html. [Använd 20 9 2016].
[7] EnterpriseDB, ”PostgreSQL Overview,” Enterprisedb.com, [Online]. Available: http://www.enterprisedb.com/products-services-
training/products/postgresql-overview. [Använd 22 9 2016].
[8] Techopedia, ”What is SQL Server?,” Techopedia.com, [Online]. Available:
https://www.techopedia.com/definition/1243/sql-server. [Använd 20 9 2016]. [9] solid IT, ”DB-Engines - Knowledge Base of Relational and NoSQL Database
Management Systems,” Db-engines.com, [Online]. Available: http://db- engines.com/en/. [Använd 20 9 2016].
[10] Microsoft, ”SQL Server 2016 | Microsoft,” Microsoft.com, [Online]. Available: https://www.microsoft.com/. [Använd 20 9 2016].
[11] Oracle Corporation, ”Oracle Help Center,” Docs.oracle.com, [Online]. Available: https://docs.oracle.com/en/. [Använd 20 9 2016].
[12] IBM, ”IBM DB2 - Database Software,” Ibm.com, [Online]. Available:
https://www.ibm.com/analytics/us/en/technology/db2/. [Använd 20 9 2016]. [13] M. Owens, The definitive guide to SQLite, Berkley: Apress, 2006.
[14] R. Moberg, ”Linné on line - Vetenskapsakademien,” Linnaeus.uu.se, 2010. [Online]. Available: http://www.linnaeus.uu.se/online/ide/vakademi.html. [Använd 15 9 2016].
[15] B. Siebenhüner, ”Secretariat of the Convention on Biological Diversity,” Biodiversity, 2007. [Online]. Available:
[16] P. Goosen, ”What is a taxonomy?,” WordPress.org, [Online]. Available: https://codex.wordpress.org/Taxonomies. [Använd 15 9 2016].
[17] D. Batory, Feature models, grammars, and propositional formulas, Univ. of Texas at Austin: Computer Science Dept., 2005.
[18] S. Levin, ”Choosing a Database for Analytics,” Segment, 23 11 2015. [Online]. Available: https://segment.com/blog/choosing-a-database-for-analytics/. [Använd 11 10 2016].
[19] T. Eburne, ”Top 10 considerations when choosing a Database Management system,” Datahq.co.uk, 2014. [Online]. Available:
https://datahq.co.uk/knowledge-centre/blog/top-10-considerations-when- choosing-a-database-management-system. [Använd 3 10 2016].
[20] IBM, ”Choosing a database management system,” IBM, [Online]. Available: http://www.ibm.com/developerworks/library/ws-dbpick/. [Använd 11 10 2016].
[21] G. Plivna, ”How to choose database,” Gplivna.eu, 26 11 2007. [Online]. Available: http://www.gplivna.eu/papers/choose_database.htm. [Använd 11 10 2016]. [22] IDC-Online, ”ADVANTAGES AND FUNCTIONS OF DBMS,” IDC-Online.com,
[Online]. Available: http://www.idc-
online.com/technical_references/pdfs/information_technology/Advantages_an d_Functions_of_DBMS.pdf. [Använd 4 10 2016].
[23] A. Schwarzkopf, ”Functions of a Database Management System,” The University of Oklahoma, 22 10 1999. [Online]. Available: http://www.ou.edu/. [Använd 11 10 2016].
[24] D. Thakur, ”What are the Functions and Service of DBMS,” Ecomputernotes.com, [Online]. Available: http://ecomputernotes.com/fundamental/what-is-a-
database/functions-and-service-of-dbms. [Använd 3 10 2016].
[25] M. G. Miranda, ”THE IMPORTANCE OF GRAPHIC USERS INTERFACE, ANALYSIS OF GRAPHICAL USER INTERFACE DESIGN IN THE CONTEXT OF HUMAN- COMPUTER INTERACTION,” Library.iated.org, [Online]. Available:
https://library.iated.org/view/GUTIERREZMIRANDA2011IMP. [Använd 4 10 2016].
[26] Lemington Consulting, ”Microsoft SQL Server Frequently Asked Questions,” Lemington Consulting, [Online]. Available:
http://lemingtonconsulting.com/Services/SQL-Server/SQL-Server-Database- FAQs.aspx. [Använd 13 10 2016].
[27] B. Popa, ”SQL Server Clustering and mirroring/log shipping,” Microsoft.com, 10 5 2013. [Online]. Available:
https://blogs.technet.microsoft.com/beatrice_popa/2013/05/10/sql-server- clustering-and-mirroringlog-shipping/. [Använd 13 10 2016].
[28] delaPlex, ”Microsoft SQL Server,” delaPlex, [Online]. Available: http://delaplex.com/microsoft-sql-server/. [Använd 13 10 2016].
[29] J. Adam, W. Steven, L. Ross och K. Brian, ”How SQL Server Clustering Works, Part 1,” LOGICALREAD, [Online]. Available:
http://logicalread.solarwinds.com/how-sql-server-clustering-works-part-1- w02/#.V_-TA-iLSUk. [Använd 13 10 2016].
[30] SQLite, ”SQLite,” SQLite.org, [Online]. Available: http://sqlite.org/. [Använd 13 10 2016].
[31] SQLite, ”SQLite Browser - What it is,” SQLiteBrowser.org, [Online]. Available: http://sqlitebrowser.org/. [Använd 13 10 2016].
[32] PostgreSQL, ”PostgreSQL,” PostgreSQL, [Online]. Available: https://www.postgresql.org/. [Använd 20 10 2016].
[33] S. Agrawal, ”Adoption of database technology: A comparative study,” Control Theory and Informatics, Krishna Institute of Engineering & Technology, Ghaziabad, India, 2013.
[34] D. Sullivan, ”Advantages & Disadvantages of Oracle SQL,” Techwalla.com, [Online]. Available: https://www.techwalla.com/articles/advantages- disadvantages-of-oracle-sql. [Använd 13 10 2016].
[35] C. Eaton, ”Table Partitioning comparison to Oracle and Microsoft,” Toolbox.com, 2006. [Online]. Available: http://it.toolbox.com/blogs/db2luw/table-