Det får ses som en självklarhet att den här uppsats hjälper mig att få större förståelse och kunskap inom ämnet Geografi och min framtida lärarroll. Genom att göra en
djupdykning i havsnivåhöjningar och klimatförändringar överlag kommer jag enklare att kunna förmedla informationen vidare till mina framtida elever. Uppsatsen har breddat och fördjupat mina kunskaper inom området och ökat min kompetens.
Det framgår i texten att uppsatsen är aktuell för sin tid. Den kommer med stor
sannolikhet även vara relevant längre fram i tiden. Det tror jag med utgångspunkt från IPCC´s (2014) framtidsprognoser som beskrivs i kapitel 3. Arbetet kommer alltså vara ett nyttigt hjälpmedel i min framtida lärarroll och utge en bra grund att stå på i frågor som berör klimat och förändringar. I kursplanerna inom ämnet Geografi står det följande:
"Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om, och kunna göra jämförelser mellan, olika platser, regioner och levnadsvillkor."
"Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper om vilka mänskliga verksamheter, och av naturen framkallade processer, som påverkar jordytans former och mönster."
"Den ska även bidra till att eleverna får erfarenheter av att tolka och bedöma konsekvenser av olika förändringar som sker i det geografiska rummet."
"Genom undervisningen ska eleverna utveckla kunskaper om hur människa, samhälle och natur samspelar och vilka konsekvenser det får för naturen och människors levnadsvillkor."
"Undervisningen ska också medverka till att eleverna utvecklar kunskaper om hur vi kan påverka framtiden i riktning mot en mer acceptabel levnadsmiljö för alla."
"värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling."
(Skolverket.se)
Enligt citaten har arbetet en passande inriktning gällande miljö och klimat kopplat till skolan. Jag har fått erfarenhet både ur elevperspektiv och lärarperspektiv. Arbetet har gett en större förståelse för hur elever uppfattar klimathotet och hur de tänker kring miljöfrågor. Uppsatsen ger mig också större erfarenhet om vad jag ska lägga fokus på vid framtida lärotillfällen, vilket i sin tur kommer bidra till att eleverna får en bra chans att till erhålla kunskap utifrån skolverkets (2011) kursplan på bästa sätt.
Förhoppningsvis kan min individuella skrivuppgift i framtiden bidra till ett mer miljöinriktat samhälle med hjälp av min framtida lärarroll.
8 DISKUSSION
Uppsatsen behandlar den globala vattennivåhöjningen ur ett elev och lärarperspektiv samt eventuella uppfattningsskillnader hos boende vid kusten kontra boende i inlandet. Därför förs det en diskussion om resultatet samt analysen. Det tas även ta upp flera aspekter som jag tyckt varit intressanta under arbetets gång.
Personligen tycker jag att arbetets frågeställningar har blivit besvarade. Som jag tar upp i metodkapitlet samt analysen behövs det en mer omfattande undersökning än den jag genomförde för att få fram ett fylligare och mer generellt resultat. Det har dock framkommit flertalet likheter och skillnader mellan både lärare och elever angående deras syn på klimatförändringar med inriktning på globalt höjd havsnivå. Det är mycket svårt i en undersökning av den här typen att säga om elevernas svar berodde på deras geografiskt skilda områden eller endast individuella åsikter. Resultatet av intervjuerna var ungefär som jag hade tänkt. Det blev ett resultat som bevisade att två lärares åsikter och kunskaper inte skiljer sig nämnvärt beroende om de bor på kusten eller i inlandet. Jag tycker att det skulle vara konstigt om en lärare på deras nivå inte kunde se längre än sin lokala geografiska närhet i frågor om klimatförändringar. Det var ändå kul att undersöka om så verkligen var fallet.
Det är ingen positiv fakta IPCC (2014) kommer med i sin senaste rapport. Den är dock viktig för oss människor när det gäller vår framtida överlevnad. Den ger oss större förståelse till varför jorden reagerar som den gör och hur det kommer att påverka vår levnad i framtiden. Genom att studera elevernas resultat så går det att urskilja att de tycker att människan ska lösa klimatförändringarna (se figur 10) samtidigt som
majoriteten inte tycker att de själva kan påverka klimatet (se figur 7). Jag tycker att det är svårt att förstå logiken bakom dess två svar. Den enda förklaringen jag kan utskilja är att eleverna menar att människor med makt kan utföra skillnad på klimatet.
En aspekt som varit intressant i arbetet med uppsatsen har varit den snabba utveckling i form av mätningar och teknik. När det väl började göras undersökningar i området, till exempel uppmärksammandet av att isarna började smälta och hur mycket de fått fram sen dess tycker jag är anmärkningsvärt. Mitt bästa tips för att klara av framtidens klimat, som troligtvis innefattar en höjd havsnivå, är just bättre kunskap om ämnet. Alltså att människan ska fortsätta med sin snabba utveckling med inriktning på framtida klimatförändringar. Det grundar jag på det som IPCC (2014) skriver i sin senaste rapport om att ett bra skydd mot klimatförändringar är förebyggande åtgärder. För mig är det svårt att se hur dessa förebyggande åtgärder skulle kunna ta fart om inte fler tillförlitliga prognoser tas fram, som bättre kan övertyga styrande politiker. Det grundar jag på det Nord (2013) skriver om att Sveriges städer är dåligt förberedda på framtida klimathot som globalt höjd havsnivå. Trots att det redan finns flertalet exempel på hur världen redan nu förändras. Klein och Nilsson (2009) tar upp vad som utspelar sig för flertalet byar i Arktis. Enligt IPCC (2014) är Arktis ett bra exempel på hur världens kuststäder kan påverkas av den höjda havsnivån. UN-Habitat (u.å.) menar att de 10 miljoner människor som redan nu ligger i riskzonen för att påverkas av en
havsnivåhöjning inom några år kommer att ha ökat till 100-tals miljoner människor. IPCC (2014) skriver dessutom att förändringen av nutida drastiska klimatförändringar kommer att fortsätta i framtiden.
FN:s möte i Paris samt de nya reglerna var något jag har funderat mycket på under arbetets gång. Nu ska alla företag, kommuner och till och med hela länder sträva efter att ändra sitt syfte från vinst till miljö (Regeringen, 2015b). Det kan leda till stora förändringar för många enskilda personer. En viktigt aspekt som bör lyftas fram är alla de personer som påverkas av de nya rättsligt bindande avtalen och hur det kan leda till missförstånd om en bra anledning inte presenteras ifrån de personer som styr. Det jag vill förtydliga är att många kommer vilja ha bevis på att de nya kraven kommer ge en positiv påverkan på klimatet. Tidigare i arbetet påpekar Loman (2008) att haven fortfarande kommer att stiga trots alla nutida åtgärder. Det påståendet styrker även Brander (2009) som menar att havens långsamma reaktionsförmåga är en av
anledningarna till ovanstående hypotes. Enligt IPCC (2014) kommer havet med relativt stor sannolikhet att stiga fram till 2100-talets slut till följd av nutidens klimatförändring. "Allt handlar om hur långt ifrån bekvämligheter människan väljer att leva, eller klara sig utan" (Intervjuperson kust, 2016). Genom att återanvända citatet från intervjuperson kust (2016) anser jag att en bra sammanfattning kan göras. Jag tror personligen att det kommer dröja ett antal år innan länder och företag väljer bort pengar för att skapa en bättre och hållbar miljö. Trotts det presenterar IPCC (2014) i sin senaste rapport att något drastiskt måste göras för att minska klimatförändringarna. Den stora frågan återstår. Är människor beredda att förändra sina liv för att hålla den globala temperaturhöjningen under 2 grader?
9 REFERENSER
9.1 Tryckta källor
Andersson, Anna & Fridén, Anna (2008). Klimatet - en ödesfråga?. 1. uppl. Stockholm: Natur & kultur
Andréasson, Per-Gunnar (red.) (2006). Geobiosfären: en introduktion. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Annerstedt, Cales (2007). Att (lära sig) vara lärare i idrott och hälsa. Göteborg: Multicare AB.
Aspelin, Jonas (2010). Sociala relationer och pedagogiskt ansvar. 1. uppl. Malmö: Gleerup
Bogren, Jörgen, Gustavsson, Torbjörn & Loman, Göran (2014). Klimatförändringar: naturliga och antropogena orsaker. 3. rev. uppl. Lund: Studentlitteratur
Bogren, Jörgen, Gustavsson, Torbjörn & Loman, Göran (2008). Klimat och väder. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Bogren, Jörgen, Gustavsson, Torbjörn & Loman, Göran (2006). Klimatförändringar: naturliga och antropogena orsaker. 2., rev. och utök. uppl. Lund: Studentlitteratur Brander, Keith (2009). För surt för reven när havet tar upp koldioxid. I Johansson, Birgitta (red.) (2009). Osäkrat klimat - laddad utmaning. Stockholm: Formas ss. 225-236.
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber
Bäckstrand, Karin (2009). EU:s klimat- och energipolitik - en tandlös tiger. I Johansson, Birgitta (red.) (2009). Osäkrat klimat - laddad utmaning. Stockholm: Formas ss. 413-424.
Denscombe, Martyn (2009). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur
Eliasson, Annika (2013). Kvantitativ metod från början. 3., uppdaterade uppl. Lund: Studentlitteratur
Falkenmark, Malin (1973). En bok om vatten. tr. Lund: Liber Läromedel
Gustafsson, Örjan (2009). Bredda klimatåtgärderna till sotpartiklar!. I Johansson, Birgitta (red.) (2009). Osäkrat klimat - laddad utmaning. Stockholm: Formas ss. 119-132.
Heijkenskjöld, Richard (2000). Istiden. I Stephansson, Ove & Beckman, Mona
(2000). Jord, berg, luft, vatten: elementa. 1. uppl. Stockholm: Utbildningsradion (UR) ss. 50-77.
Holmlund, Per (2009). I ljuset av klimathistorien - forskare borde ta debattinitiativ. I Johansson, Birgitta (red.) (2009). Osäkrat klimat - laddad utmaning. Stockholm: Formas ss. 91-104.
Häggström, Olle (2009). Vem kan man lita på? I Johansson, Birgitta (red.) (2009). Osäkrat klimat - laddad utmaning. Stockholm: Formas ss. 149-162.
Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2010). Examensarbetet i lärarutbildningen. 5. uppl. Uppsala: Kunskapsföretaget
Klein, Richard & Nilsson, Annika (2009). Lockande kuster ger sårbara samhällen. I Johansson, Birgitta (red.) (2009). Osäkrat klimat - laddad utmaning. Stockholm: Formas ss. 281-292.
Källén, Erland (2009). Jordens klimat enligt IPCC. I Johansson, Birgitta (red.) (2009). Osäkrat klimat - laddad utmaning. Stockholm: Formas ss. 39-55.
Lambeck, Kurt & Chappell, John (2001). Sea Level Change Through the Last Glacial Cycle. Science; 292, publicerad 27 April 2001.
Lantz, Björn (2014). Den statistiska undersökningen: grundläggande metodik och typiska problem. 2., [utök.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Osbeck, Maria & Powell, Niel (2009). EU:s energipolitik bidrar till fattigdom. I Johansson, Birgitta (red.) (2009). Osäkrat klimat - laddad utmaning. Stockholm: Formas ss. 425-438.
Patel, Runa & Davidson, Bo (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. 4., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur
Smith, Benjamin (2009). Obalans i ekosystemet kan snabba på klimatförändringar. I Johansson, Birgitta (red.) (2009). Osäkrat klimat - laddad utmaning. Stockholm: Formas ss. 195-210.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet
von Storch, Hans (2015). Second assessment of climate change for the Baltic Sea Basin.
9.2 Elektroniska källor
Brander, Lars (2010). Isens historia på jorden.
http://www.alltomvetenskap.se/nyheter/isens-historia-pa-jorden [2016-02-18]
CSRIO (2015). Historical sea level changes.
http://www.cmar.csiro.au/sealevel/sl_hist_few_hundred.html [2016-02-18]
Folger, Tim (2013). Havsnivån hotar kuststäderna. National Geographic Sverige http://natgeo.se/natur/klimatforandringar/havsnivaan-hotar-kuststaderna [2016-05-17]
Globalis (u.å.). Kyotoprotokollet. http://www.globalis.se/Avtal/Kyotoprotokollet [2016-02-05]
Globalis (2007). Städer och klimatförändringar.
http://www.globalis.se/Media2/Grafik/Staeder-och-klimatfoeraendringar [2016-02-24]
Gunnarsson, Karl (2015). Grönlandsisen smälter snabbare än beräknat.
http://www.miljomagasinet.se/artiklar/151118-gronlandsisen-smalter-snabbare-an-beraknat.html [2016-02-25]
Gustavfsson, Mikael (2008). Klimatförändringen och dess konsekvenser för samhället, i Sverige och världen.
http://lnu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A206221&dswid=3939 [2016-02-07]
Hultqvist, Lennart & Tjernström, Michael i Nationalencyklopedin (u.å.). IPCC. http://www.ne.se.proxy.lnu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/ipcc [2016-03-04]
IPCC (2014). Climate Change 2014: Synthesis Report.
http://www.ipcc.ch/pdf/assessment-report/ar5/syr/SYR_AR5_FINAL_full_wcover.pdf [2016-05-09]
Klefbom, Erik (2011). EU vill skjuta upp tuffa miljökrav till nästa generation. I Miljöaktuellt. http://miljoaktuellt.se/eu-vill-skjuta-upp-tuffa-miljokrav-till-nasta-generation/ [2016-03-07]
Lantmäteriet, (u.å.). Landhöjning. https://www.lantmateriet.se/sv/Kartor-och-geografisk-information/GPS-och-geodetisk-matning/Referenssystem/Landhojning/ [2016-01-28]
Lindblad, Tomas(2011) Bättre mätmetoder visar på en oroväckande utveckling: Haven stiger fortare än man trott. http://www.alltomvetenskap.se/nyheter/haven-stiger-fortare-man-trott [2016-02-26]
Nationalencyklopedin (u.å.). istid.
http://www.ne.se.proxy.lnu.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/istid [2016-03-09]
National Geographic Sverige (2013) Hur kommer Europa att se ut om all isen smälter? http://natgeo.se/natur/klimatforandringar/hur-kommer-europa-att-se-ut-om-all-isen-smalter [2016-02-26]
Naturskyddsföreningen, (u.å.). Havet - en hårt drabbad klimathjälte.
http://www.naturskyddsforeningen.se/vad-vi-gor/hav/havsforsurning [2016-02-03]
Naturvårdsverket (2015). Nyckelfrågor i klimatförhandlingarna. https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/EU-och-
internationellt/Internationellt-miljoarbete/Multilateralt-samarbete/Klimatforhandlingar/Nyckelfragor-i-klimatforhandlingarna/ [2016-02-04]
Nord, Anders (2013). Så kan havsnivån förändra Sverige.
http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/sa-kan-havsnivan-forandra-sverige [2016-02-25]
Norhammar, Ulf i Nationalencyklopedin (u.å.). fossila bränslen.
http://www.ne.se.proxy.lnu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/fossila-bränslen [2016-03-09]
Olofsson, Robin (2014). Hjälp, havet stiger!.
http://lnu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A700199&dswid=1251 [2016-02-05]
Regeringen (2015a). Regeringens strategi inför COP2.
http://www.regeringen.se/artiklar/2015/04/regeringens-strategi-infor-cop21/ [2016-02-04]
Regeringen, (2015b). Klimatavtal klubbat i Paris.
http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2015/12/klimatavtal-klubbat-i-paris/ [2016-02-04]
Sveriges geologiska undersökning, (u.å.). Klimatets förändring över tiden.
http://www.sgu.se/om-geologi/ett-klimat-i-standig-forandring/klimatets-forandringar-over-tiden/ [2016-05-09]
Skolverket, (2011). Geografi. http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/grundskola/geografi [2016-03-07]
SMHI (2014a). Havsnivån började stiga snabbare efter 1980 - nu är takten 3 mm per år. http://www.smhi.se/nyhetsarkiv/havsnivan-borjade-stiga-snabbare-efter-1980-nu-ar-takten-3-mm-per-ar-1.6564 [2016-01-28]
SMHI (2014b). Klimatförändring i Sverige och världen i ny svensk rapport. http://www.smhi.se/forskning/forskningsnyheter/klimatforandring-i-sverige-och-varlden-i-ny-svensk-rapport-1.81497 [2016-02-04]
SMHI (2016). Ny satellit ska övervaka haven. http://www.smhi.se/nyhetsarkiv/ny-satellit-ska-overvaka-haven-1.99141 [2016-02-25]
Statistiska centralbyrån (2013). Varannan svensk bor nära havet.
http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Varannan-svensk-bor-nara-havet/ [2016-02-24]
Ulfstrand, Staffan i Nationalencyklopedin (u.å.). ekosystem.
http://www.ne.se.proxy.lnu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/ekosystem [2016-03-09]
UN-Habitat (u.å.). Climate Change. http://unhabitat.org/urban-themes/climate-change/ [2016-02-24]
Världsnaturfonden WWF (2004) Vatten som resurs.
http://www.wwf.se/source.php/1116621/wwf-1076303.pdf [2016-02-26]
Westerberg, Håkan i Nationalencyklopedin ( u.å.). Golfströmmen.
http://www.ne.se.proxy.lnu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/golfstr%C3%B6 mmen [2016-02-25]
9.3 Muntliga källor
Intervjuperson inland, (2016). Intervjuperson kust, (2016
Bilagor
Bilaga 1: Enkät