Vad de nya lärarna i studien uppger som syfte med den bedömning de gör är i flera fall detsamma som de möjligheter med bedömning som de anger. Det gäller dock inte alltid och en gradskillnad kan i vissa fall utläsas. Om de marginella skillnader som kan utläsas i formuleringarna står för faktiska skillnader i hur de nya lärarna definierar syfte och möjligheter med bedömning är oklart. Det skulle även kunna vara så att det inte görs någon särskiljning. Men att de intervjuade nya lärarna finner andra former att uttrycka sig, för att undvika att upprepa sig själva. Huruvida de nya lärarna sätter likhetstecken mellan syfte och möjligheter med bedömning förblir oklart, men är ett område som skulle kunna undersökas närmare.
45
Referenser
Allen, Jeanne M. (2009). Valuing practice over theory: How beginning teachers re-orient their practice in the transition from the university to the workplace. Teaching and Teacher Education, 25, s. 647-654.
Bennet, Neville & Carré, Clive (1993). Learing to teach. London: Routledge.
Bergström, Göran & Boréus, Kristina (2005). Textens mening och makt – Metodbok i sam-hällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Lund: Studentlitteratur.
Björklund Boistrup, Lisa (2009). Classroom assessment. An analysis of definitions and boundaries. Paper presenterat på Pedagogisk bedömning från förskola till högskola: lokalt, nationellt och internationellt. Konferens i regi av Nationella forskarskolan i pedagogisk bedömning. Stockholms universitet 20-22 oktober 2009.
Black, Paul, Harrison, Christine, Lee, Clare, Marshall, Bethan & Wiliam, Dylan (2003).
Assessment for Learning – Putting it into Practice. Maidenhead: Open University Press.
Black, Paul & Wiliam, Dylan (1998a). Assessment and classroom learning. Assessment in Education: Principles, Policy and Practice, 5(1), s. 7-73.
Black, Paul & Wiliam, Dylan (1998b). Inside the black box: Raising standards through classroom assessment. Phi Delta Kappan, 80(2), s. 139-148.
Bryman, Alan (2001). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Cohen, Louis, Manion, Lawrence & Morrison, Keith (2000). Research Methods in Education (5:euppl.). London: RoutledgeFalmer.
Cresswell, John W. (2007). Qualitative Inquiry & Research Design – Choosing Among Five Approaches (2:a uppl.). London: Sage.
Day, Christopher, Sammons, Pam, Stobart, Gordon, Kingston, Alison & Gu, Qing (2007).
Teachers Matter: Connecting Work, Lives and Effectiveness. Berkshire: Open University Press.
Eisenschmidt, Eve, Heikkinen, Hannu L.T., Klages, Wiebke (2008). Strong, Competent and Vulnerable – Experiences of the First Year as a Teacher. I G. Fransson & C. Gustafsson, Newly Qualified Teachers in Northern Europe – Comparative Perspectives on Promoting Professional Development (s. 125-147). (Teacher Education, Research Publication 4).
Gävle: University of Gävle.
Eriksson, Elisabeth (2009). Att döma framåtsyftande – En problematisering av bedömnings-begreppet i aktuell svensk och anglosaxisk pedagogisk forskning (Examensarbete i didaktik 15hp). Gävle: Högskolan i Gävle.
Fantilli, Robert D., McDougall, Douglas E. (2009). A study of novice teachers: Challenges and supports in the first years. Teaching and Teacher Education, 25, s. 814-825.
Fischbein, Siv (2007). Kognitiva/utvecklingspsykologiska perspektiv på barn i tidiga år – En kunskapsöversikt. I Skolverkets Mål för alla – Perspektiv på nationella utbildningsmål för tidiga skolår (s. 7-106) Stockholm: Fritzes.
Flores, Maria Assunção & Day, Christopher (2006). Contexts which shape and reshape new teachers’ identities: A multi-perspective study. Teaching and Teacher Education, 22, s.
219-232.
46
Forsberg, Eva & Lundahl, Christian (2006). Kunskapsbedömningar som styrmedia.
Utbildning och Demokrati 15(3) s. 7-29.
Gardner, John (Ed.) (2006). Assessment and Learning. London: SAGE Publications.
Geertz, Clifford (1991). Tjock beskrivning för en tolkande kulturteori. Häften för kritiska studier, 24(3), s. 13-33.
Green, Sylvia & Oates, Tim (2009). Considering Alternatives to National Assessment Arrangements in England: Possibilities and Opportunities. Educational Research, 51(2), s.
229-245.
Harlen, Wynne (2005). Teacher’s summative practices and assessment for learning – tensions and synergies. Curriculum Journal, 16(2), s. 207-223.
Hayward, Louise, & Hedge, Nicki (2005). Travelling towards change in assessment: policy, practice and research in education. Assessment in Education: Principles, Policy &
Practice, 12(1), s. 55-75.
Hogan, Tracy M. (2004). Representation and analogical problem solving of expert and novice teachers (doctorial dissertation Fordham University, 2004). Dissertation Abstracts International.
Hogan, Tracy & Rabinowitz, Mitchell (2009). Teacher expertise and the development of a problem representation. Educational Psychology, 29(2), s. 153-169.
Jönsson, Anders (2010). Lärande bedömning. Malmö: Gleerups.
Korp, Helena (2003). Kunskapsbedömning – hur, var och varför (Forskning i fokus, nr. 13).
Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Ladwig, James G. (2009). Working backwards towards curriculum: on the curricular implications of Quality Teaching. Curriculum Journal, 20(3), s. 271-286.
Larsson, Staffan (1993). Om kvalitet i kvalitativa studier. Nordisk pedagogik (4), s. 194-211.
Levin, Daniel M., Hammer, David & Coffey, Janet E. (2009) Novice Teachers’ Attention to Student Thinking. Journal of Teacher Education, 60(2), s. 142-154.
Lindgren, Monica (2006). Att skapa ordning för det estetiska i skolan. Diskursiva positioneringar i samtal med lärare och skolledare. (Diss.) Göteborg: Högskolan för scen och musik vid Göteborgs universitet.
Lindström, Lars (2005). Pedagogisk bedömning – Inledning. I L. Lindström & V. Lindberg (Red.), Pedagogisk bedömning (s. 11-27). Stockholm: HLS Förlag.
Maclellan, Effie (2004). Initial knowledge states about assessment: novice teachers’
conceptualisations. Teaching and Teacher Education, 20, s. 523-535.
Merriam, Sharan B. (2009). Qualitative research – A Guide to Design and Implementation.
San Francisco: Jossey-Bass.
Newton, Paul E. (2007). Clarifying the purpose of educational assessment. Assessment in Education, 14(2), s. 149-170.
OECD (2005). Teachers Matter. Paris: Organisation for Economic Co-operation and Development.
Patton, Michael Quinn (2002). Qualitative Research & Evaluation Methods (3rd ed.).
London: Sage.
47
Persson, Elisabeth (2009). Det kommer med tiden: Från lärarstudent till matematiklärare.
Stockholm: Stockholms universitet.
Pettersson, Astrid (2005). Bedömning – varför, vad och varthän?. I L. Lindström & V.
Lindberg (Red.), Pedagogisk bedömning - Om att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap (s. 31-42). Stockholm: HLS Förlag.
Pettersson, Daniel (2008). Internationell Kunskapsbedömning som inslag i nationell styrning av skolan. Uppsala: Uppsala universitet.
Pope, Nakia, Green, Susan K., Johnson, Robert L. & Mitchell, Mark (2009). Examinating teacher ethical dilemmas in classroom assessment. Teaching and Teacher Education, 25, s.
778-782.
Popham, W. James (2008). Classroom Assessment – What Teachers Need to Know (5:e uppl.). Boston: Pearson/Allyn & Bacon.
Popham, W. James (2009). Assessment Literacy for Teachers: Faddish or Fundamental?
Theory into Practice, 48, s. 4-11.
SOU 2008:52. Legitimation och skärpta behörighetsregler.
Selghed, Bengt (2007). Oförtjänt kritik mot lärare. I A. Pettersson (Red.), Sporre eller otyg – om bedömning och betyg (s. 37-49). Stockholm: Lärarförbundets förlag.
Skolverket (2008). Grundskolan - Kursplaner och betygskriterier (2:a uppl.). Stockholm:
Fritzes.
Skolverket (2010b). Individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen i grundskolan – en uppföljning och utvärdering av skolornas arbete. Rapport 2010-03-01, Dnr. 71-2009:115. Stockholm: Skolverket.
Strömdahl, Helge (2002). Kommunicera naturvetenskap i skolan – några forskningsresultat.
Lund: Studentlitteratur.
Stukát, Staffan (1998). Lärares planering under och efter utbildningen. (Göteborg Studies in Educational Sciences, 121). Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
Taras, Maddalena (2009) Summative assessment: the missing link for formative assessment.
Journal of Further and Higher Education, 33(1), s. 57-69.
Tholin, Jörgen (2006). Att kunna klara sig i ökänd natur: En studie av betyg och betygskriterier – historiska betingelser och implementering av ett nytt system. Borås:
Institutionen för pedagogik, Borås: Högskolan i Borås.
Tholin, Jörgen (2008). Skriftliga omdömen stjäl arbetstid. Skolvärlden (19) s. 26.
Tomanek, Debra, Talanquer, Vicente & Novodvorsky, Ingrid (2008). What Do Science Teachers Consider When Selecting Formative Assessment Tasks? Journal of Research in Science Teaching, 45(10), s. 1113-1130.
Uljens, Michael (1989). Fenomenografi – forskning om uppfattningar. Lund:
Studentlitteratur.
Ulvik, Marit, Smith, Kari & Helleve, Ingrid (2009). Novice in secondary school – the coin has two sides. Teaching and Teacher Education, 25, s. 835-842.
Watt, Helen M.G. (2005). Attitudes to the use of alternative assessment methods in mathematics: A study with secondary mathematics teachers in Sydney, Australia.
Educational Studies in Mathematics, 58, s. 21-44.
48
Wehner-Godée, Christina (2005). Att bedöma små barns kunnande. I L. Lindström & V.
Lindberg (Red.), Pedagogisk bedömning – Om att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap (s. 93-109). Stockholm: HLS Förlag.
Wikström, Christina (2009). National curriculum assessment in England – a Swedish perspective. Educational Research, 51(2), s. 255-258.