Produktionsförändringens syfte och effekten som fås har olika betydelser för oljeproducenterna på oljemarknaden. Ett syfte kan vara att matcha utbud och efterfrågan som kräver ett lågt pris när efterfrågan är låg. Effekten som fås för det oljeproducerande landet är främst lägre oljeinkomster som i sin tur kan kräva inhemska justeringar som innebär extra kostnader. OPEC:s intäkter (exklusive Iran) av oljeexporten under 2014 minskade med 11 % från år 2013. Det var den lägsta intäkten för OPEC sedan 2010. Saudiarabien tjänade mest med 246 miljarder dollar vilket
motsvarar ungefär en tredjedel av OPEC:s totala oljeintäkt. Landet som tjänade minst var Libyen med 9 miljarder dollar. Däremot var det Saudiarabiens intäkter som sjönk mest procentuellt från år 2013 jämfört med de resterande medlemslanden.
På grund av sanktionerna från USA och EU (2011-2012) valde Irans främsta köpare i Asien och Europa att handla olja av andra medlemsländer från OPEC. Därmed halverades nästan Irans oljeexport under åren 2011-2014 (EIA, 2015). När sanktionerna upphävdes i början av 2016 ville Iran återta de förlorade marknadsandelarna. För att möjliggöra det krävs det att andra OPEC-
4, 4 1, 3 2, 2 Samarbeta Samarbeta Försäkra mot dåligt utfall Försäkra mot dåligt utfall OPEC USA 3, 1
länder sänker sin produktion, särskilt Saudiarabien. Iran kan då öka sin produktion för att sänka priset och på det sättet få tillbaka sina marknadsandelar. Dock har OPEC- länderna som
exempelvis Saudiarabien valt att inte sänka sin produktion. Detta har lett till ökad konkurrens om marknadsandelar mellan länderna.
Varför skulle Saudiarabien vilja hjälpa Iran att återta sina förlorade marknadsandelar när
konflikten under den senaste tiden ökat mellan länderna? Konflikten mellan dessa länder har gjort det svårt att komma överens inom OPEC vilket resulterade i ett misslyckande under senaste oljemötet i Qatar. Efter att det inte blev någon överenskommelse vid oljemötet, började oljepriset att sjunka (OPEC, 2016). Då OPEC- länderna står för cirka 42 % (2014) av världens totala oljeproduktion, påverkar deras beslut oljeprisets utveckling.
Vad skulle då ha hänt om en överenskommelse om produktionsfrysning hade gått igenom? Om vi antar att besluten som tas inom konferensen är av demokratiskt slag, det vill säga om majoriteten vinner skulle utfallet ha sett annorlunda ut. Vi har tidigare nämnt förlorarna och vinnarna i OPEC under prisfallet 2014 där majoriteten av oljeproducenterna drabbades hårt. Förutsatt vårt
antagande om demokratisk röstning är sannolikheten stor att förslaget om produktionsfrysning hade gått igenom. Detta då majoriteten av OPEC-länderna var för en frysning. En frysning skulle då innebära produktionsminskning vilket skulle kunna leda till ökade oljepriser. Dock tänker varje oljeproducent på sitt eget bästa istället för att samarbeta och stärka OPEC som organisation. Därför kommer oljan att fortsätta ha ett relativt lågt pris då OPEC-länderna motarbetar varandra, som exempelvis Saudiarabien och Iran.
Genom att fortsätta öka produktionen bidrar de till ett lågt oljepris utan att tänka på
konsekvenserna för andra medlemsländer som exempelvis Venezuela och Libyen. Ett exempel på konsekvenserna är att de hindrar varandra från att öka sina oljeintäkter. Istället har den nya trenden blivit låga priser för att öka marknadsandelar. Men hur länge ska dessa länder dra ut på priset och fortsätta massproducera? Efterfrågan på oljan är inte lika hög som utbudet och olja är ingen förnybar energikälla vilket innebär att oljan, inom en snar framtid, kan komma att bli en bristvara. Är ökning av oljeutbudet då en bra strategi? Eller ska man sakta in produktionen av olja och vara mer sparsam? Förr eller senare kommer priset att gå upp igen, detta kan då bero på att efterfrågan ökar eller att oljan börjar ta slut.
Varför är Saudiarabien och Iran i en och samma organisation om de motarbetar varandra? OPEC bildades för att öka oljeexporterande länders inkomster, dock har det visat sig att det inte varit lika lönsamt för alla medlemsländer. Under 1990-talet lämnade Gabon organisationen på
grund av höga medlemsavgifter (Globalis, 2016). Venezuela är bland de länder som drabbades hårdast av det låga oljepriset eftersom oljan står för 95 % av exportinkomsterna (OPEC, 2015). Landet har även den högsta produktionskostnaden bland OPEC- länderna. Medlemsländer som tjänar mest är oljeproducenter med låga produktionskostnader. Om det vore för Irans bästa intresse skulle landet ha gått ur OPEC för en tid tillbaka. Det skulle dock kosta Iran mycket att konkurrera med OPEC utanför organisationen. Kostnader för att konkurrera blir höga när
oljeproducenten inte har tillgång till informationen som delas av OPEC-länderna. Information är en typ av kostnad och är viktig som underlag vid val av strategi. Detta kan vara anledningen till varför länder med konflikter väljer att samarbeta i samma organisation.
7 Slutsats
Innan 2014 bestod oljemarknaden av svek och bestraffningar vilket speglar fångarnas dilemma spel. När Ryssland valde att öka sin produktion under 2009, bestraffades Ryssland av
Saudiarabien genom att dubbla produktionen. Bestraffningen ledde till att oljeproducenterna hamnade under 2012 i en paretooptimal jämvikt. Det kunde ha lett till att båda hamnar i en perfekt nashjämvikt i någon kommande period om inte USA gick om Ryssland och blev den näst ledande oljeproducenten. För att kunna hamna i den paretooptimala jämvikten var Saudiarabien tvungen att bestraffa Ryssland genom att bestraffa sig själv.
Oljepriset föll under 2014 då USA tog möjligheten att bli oberoende av importerad olja. Detta gjorde landet genom att massproducera med hjälp av den nya utvinningstekniken, fracking. Det här kan ur Stag Hunt teorin förklaras som att USA reagerat på nya möjligheter för att bli
oberoende istället för att välja samarbeta för att upprätthålla ett högt oljepris. OPEC som är en av de största oljeproducenterna valde att försäkra sig genom att följa marknaden och öka
produktionen. På så sätt bidrog de med att sänka priset ytterligare samtidigt som de behöll sina marknadsandelar. Det finns olika orsaker till varför OPEC under denna period valde att ändra sin strategi. En av orsakerna kan ha varit att oljeprisfallet berodde på USA:s långsiktiga mål, som inte stämde överens med deras, men även för att OPEC-länderna ville försäkra sig mot dåligt utfall. Stag Hunt tillsammans med försäkringsspelet har störst förklaringskraft på
händelseförloppet, där nya möjligheter dök upp och bidrog till att oljeproducenterna tvingades att försäkrar sig.
Källkritik
Vi har använt oss av pålitliga myndighets-, organisations- och nyhetssidor och uteslutit skribenters antagande samt hypoteser för att få en trovärdig empiri. Energy Information
Administration (EIA) är en amerikansk energimyndighets sida som vi främst har använt oss vid
informationsinsamling.
För att utöka vår förståelse, har vi använt oss av våra språkkunskaper som exempelvis arabiska för att hitta ytterligare relevant information. Rapporter från den saudiska myndigheten, Ministry of Finance of Saudi Arabia samt den statligt ägda tidningen, Al Riyadh har behandlat ämnet och vi har tagit del av den informationen.
Källförteckning
Abu-Dahish, W. (2014). OPEC-möte: Förstå Saudiarabiens roll på oljemarknaden. (HTML) Tillgänglig: <http://www.alriyadh.com/997140> (2016-05-05).
Aguilera, R. & Radetzki, M. (2014). Skifferrevolutionen – hur den kommer att transformera de
globala gas- och oljemarknaderna. (PDF) Tillgänglig:
<http://nationalekonomi.se/sites/default/files/NEFfiler/42-2-ramr.pdf> (2016-04-25).
Al Jazeera, (2016). World should be ‘worried about Iran-Saudi conflict’. (HTML) Tillgänglig: <http://www.aljazeera.com/news/2016/01/world-worried-iran-saudi-conflict-
160115055436274.html> (2016-05-11).
Anderson. (2014). Crude Oil Price Charts Compare 2014 to 2008. (HTML) Tillgänglig: <http://moneymorning.com/2014/12/31/crude-oil-price-charts-compare-2014-to-2008/> (2016- 05-03).
Arnsdorf, I. (2014). Why oil price went down so far so fast. (HTML) Tillgänglig:
<http://www.bloomberg.com/news/articles/2014-10-29/why-oil-prices-went-down-so-far-so- fast> (2016-04-25).
BP, (2016). Energy charting tool. (HTML) Tillgänglig: <http://tools.bp.com/energy-charting- tool.aspx#/st/oil/dt/production/unit/KBD/region/AFR/AP/country/US/VE/RU/IR/IQ/SA/view/lin e/> ( 2016-04-26).
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber.
Carlton, W. & Perloff, M. (2015). Modern Industrial Organization. 4., [rev.] uppl. England: Pearson.
Danielson, E. (2013). Kvalitativ innehållsanalys. I: M. Henricsson (red.), Vetenskaplig teori och
metod. Från idé till examination inom omvårdnad (s. 329-342). Studentlitteratur, Lund
DePersio, G. (2016). Why did oil prices drop so much in 2014? (HTML) Tillgänglig:
<http://www.investopedia.com/ask/answers/030315/why-did-oil-prices-drop-so-much-2014.asp> (2016-04-22).
Di, (2016). Sanktionerna mot Iran hävs. (HTML) Tillgänglig:
Energy Charter Secretariat. (2007). Putting a Price on Energy. Depot Legal: Belgium. EIA, (2016). What drives crude oil prices? (HTML) Tillgänglig:
<https://www.eia.gov/finance/markets/spot_prices.cfm> (2016-04-28). EIA, (2015). RUSSIA. (HTML) Tillgänglig:
<http://www.eia.gov/beta/international/analysis.cfm?iso=RUS> (2016-04-19).
EIA, (2016). Total Petroleum and Other Liquids Production 2008-2014. (HTML) Tillgänglig: <http://www.eia.gov/beta/international/rankings/#?prodact=53-
1&cy=2012&pid=53&aid=1&tl_id=1-A&tl_type=a> (2016-04-15).
EIA, (2016). Total Petroleum and Other Liquids Production 2014. (HTML) Tillgänglig:
<http://www.eia.gov/beta/international/rankings/#?prodact=531&cy=2014&pid=53&aid=1&tl_id =1-A&tl_type=a> ( 2016-04-27).
EIA, (2016). Total Petroleum and Other Liquids Production 2012. (HTML) Tillgänglig:
<http://www.eia.gov/beta/international/rankings/#?prodact=531&cy=2012&pid=53&aid=1&tl_id =1-A&tl_type=a> (2016-04-18).
EIA, (2015). OPECS Revenues Fact Sheet. (PDF) Tillgänglig:
<http://www.eia.gov/beta/international/analysis_includes/special_topics/OPEC_Revenues/opec.p df> (2016-04-26).
EIA, (2015). Under sanctions, Iran’s crude oil exports have nearly halved in three years. (HTML) Tillgänglig: <http://www.eia.gov/todayinenergy/detail.cfm?id=21792> (2016-05-11). Finwire. (2015). Kina går om USA som världens största oljeimportör. (HTML) Tillgänglig: <http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article3906983.ece> (2016-06-02).
Globalis, (2016). Organization of Petroleum Exporting Countries (OPEC). (HTML) Tillgänglig: <http://www.globalis.se/Organisationer/OPEC> (2016-04-25).
Globalis, (2016). Syrien. (HTML) Tillgänglig: <http://www.globalis.se/Konflikter/Syrien> (2016-05-03).
Hemberg, C. (2015). Oljepriset snart på 30 dollar. (HTML) Tillgänglig:
Hjalmarsson och Walfridson. (2016). Oljemarknaden - fri konkurrens eller kartellstyrd
prisbildning? (PDF) Tillgänglig: <http://nationalekonomi.se/filer/pdf/10-3-lhbw.pdf> (2016-04-
29).
International Monetary Fund, (2015). ةيدوعسلا ةيبرعلا ةكلمملا (Saudiarabein). (PDF) Tillgänglig: <https://www.imf.org/external/arabic/pubs/ft/scr/2015/cr15286a.pdf> (2016-05-18).
Investopedia, (2016). Fracking. (HTML) Tillgänglig:
<http://www.investopedia.com/terms/f/fracking.asp?o=40186&l=dir&qsrc=999&qo=investopedi aSiteSearch> ( 2016-04-28).
Kommerskollegium, (2015). Sanktioner mot Ryssland. (HTML) Tillgänglig:
<http://www.kommers.se/verksamhetsomraden/Handelsfragor/Sanktioner/ryssland/> ( 2016-04- 28).
Kärrmarck. (2006). Oljans ändlighet - Ett rörligt mål! (PDF) Tillgänglig:
<https://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=4&ved=0ahUKEwieiK6T 0-DMAhWDJZoKHYb_AD8QFgg0MAM&url=https%3A%2F%2Fenergimyndigheten.a-
w2m.se%2FFolderContents.mvc%2FDownload%3FResourceId%3D2242&usg=AFQjCNGirDt_ poHGWwBGQN7crYqDWe1HKw&sig2=kyeGDWAXPmvSG9VbE-yCjw> (2016-04-28). Lind. (2016). Saudiarabien: tvingar Irans diplomater att lämna landet. (HTML) Tillgänglig: <http://www.di.se/finansiell-information/telegram/?NewsId=e2b3d7c1-1066-4bc5-bc59- c899c68e5659> (2016-05-03).
Mazneva, Mahdi och Smith. (2016). Grand Oil Bargain Is Victim of Saudi Arabia’s Iran
Fixation. (HTML) Tillgänglig: <http://www.bloomberg.com/news/articles/2016-04-17/oil-s-
grand-bargain-falls-victim-to-saudi-arabia-s-iran-fixation> (2016-04-17).
Ministry of Finance of Saudi Arabia, (2016). Budgetrapporter. (HTML) Tillgänglig: <https://www.mof.gov.sa/arabic/downloadscenter/pages/budget.aspx> (2016-04-29). Norden, (2012). Olja i Norden. (HTML) Tillgänglig: <http://nordeniskolen.org/sv/klimat- natur/energikaellor/olja/olja-i-norden> (2016-06-02).
Privata Affärer, (2011). Vinstlyft för Statoil. (HTML) Tillgänglig:
Ohlsson. (2016). Massavrättning ökar risken för regional storkonflikt. (HTML) Tillgänglig: <http://www.dn.se/nyheter/varlden/massavrattning-okar-risken-for-regional-storkonflikt/> (2016- 05-06).
OPEC, (2016). Brief History. (HTML) Tillgänglig:
<http://www.opec.org/opec_web/en/about_us/24.htm> (2016-04-19). OPEC, (2016). OPEC Basket Price. (HTML) Tillgänglig:
<http://www.opec.org/opec_web/en/data_graphs/40.htm> (2016-04-15). OPEC, (2012). Statute. (PDF) Tillgänglig:
<http://www.opec.org/opec_web/static_files_project/media/downloads/publications/OPEC_Statu te.pdf> (2016-05-08).
OPEC, (2015). Venezuela. (HTML) Tillgänglig:
<http://www.opec.org/opec_web/en/about_us/171.htm> (2016-05-13). OPEC, (2014-2015). Videos On Demand. (HTML) Tillgänglig:
<http://www.opec.org/opec_web/en/multimedia/350.htm#2014> (2016-05-04). Pedersen, C. (2014). 5 Reasons oil price are dropping. (HTML) Tillgänglig:
<http://oilprice.com/Energy/Oil-Prices/5-Reasons-Oil-Prices-Are-Dropping.html> (2016-04-21). Radetzki. (2011). Kinas ökade energiåtgång oroar omvärlden. (HTML) Tillgänglig:
<http://www.svd.se/kinas-okade-energiatgang-oroar-omvarlden> (2016-06-02).
Redaktionen i Fokus, (2015). Vad betyder ett oljepris på 20 dollar per fat? (HTML) Tillgänglig: <http://ravarumarknaden.se/vad-betyder-ett-oljepris-pa-20-dollar-per-fat/> ( 2015-04-26).
Redaktionen i Fokus, (2015). Oljepriset måste bli ännu lägre för att OPEC ska lyckas. (HTML) Tillgänglig:
< http://ravarumarknaden.se/oljepriset-maste-bli-annu-lagre-for-att-opec-ska-lyckas/> (2016-04- 25).
Råvarumarknaden, (2016). Pris på olja. (HTML) Tillgänglig: <http://ravarumarknaden.se/pris- pa-olja-brent-wti-crude-oljepriser/> (2016-05-18).
Råvarumarknaden, (2013). Ryssland försöker få upp sin skifferolja. (HTML) Tillgänglig: <http://ravarumarknaden.se/ryssland-skifferolja-shale-oil-sibirien/> (2016-04-20).
Sieminski, A. (2014). Outlook for U.S shale oil and gas. (PDF) Tillgänglig:
<http://www.eia.gov/pressroom/presentations/sieminski_01042014.pdf> ( 2016- 04-18). Smith, G. (2016). IEA Raises estimate of surplus oil supply on higher OPEC output. (HTML) Tillgänglig: <http://www.bloomberg.com/news/articles/2016-02-09/iea-raises-estimate-of- surplus-oil-supply-on-higher-opec-output> (2016-04-21).
Statistic, (2016). OPEC - share of total global crude oil production 2009-2014. (HTML)
Tillgänglig: <http://www.statista.com/statistics/292590/global-crude-oil-production-opec-share/> (2016-04-22).
Skyrms. (2004). The Stag Hunt and the Evolution of Social Structure. (PDF) Tillgänglig: <http://catdir.loc.gov/catdir/samples/cam041/2003051530.pdf> (2016-04-30).
SvD, (2016). Ingen överenskommelse vid oljemöte. (HTML) Tillgänglig: <http://www.svd.se/irankonflikt-skuggar-oljemote-i-doha> (2016-04-18). The Economist,( 2014). Why the oil price is falling. (HTML) Tillgänglig:
<http://www.economist.com/blogs/economist-explains/2014/12/economist-explains-4> (2016- 04-22).
Waldman. (2016). The $2 Trillion Project to Get Saudi Arabia’s Economy Off Oil. (HTML) Tillgänglig: <http://www.bloomberg.com/news/features/2016-04-21/the-2-trillion-project-to-get- saudi-arabia-s-economy-off-oil> (2016-04-23).
Weibull, W. (2016). Spelteori i nationalekonomin. (PDF) Tillgänglig: <http://nationalekonomi.se/filer/pdf/18-3-jw.pdf> (2016-04-29).
Winiarski, M. (2016). Stora prisraset hårt slag mot oljenationer. (HTML) Tillgänglig: <http://www.dn.se/nyheter/sverige/stora-prisraset-hart-slag-mot-oljenationer/> (2016-04-25).
Bilagor
Bilaga 1: OPEC:s produktion i tusen fat per dag
Källa: EIA, 2016
Bilaga 2: Delrapport om oljeprisfallets påverkan på Saudiarabien