6. Diskussion
6.6 Relevans för speciallärarens yrkesroll
Denna studie lyfter fram vikten av att ge ett särskilt stöd till elever med AST för att främja deras läsförståelse samt att den visar hur det kan gå till i praktiken Specialläraren möter de elever som har behov av särskilt stöd och elever med AST hör till dem som
har behov av särskilt stöd. Elever med AST behöver stöd när det gäller att förstå innehållet av de texter som de läser och när de ska läsa mellan raderna. Därför är det viktigt att specialläraren har kunskaper om hur elever med AST fungerar så att läraren kan hjälpa dessa elever att förstå innehållet i texter. För specialläraren är det bra att känna till olika inlärningsmetoder för att kunna hjälpa eleverna på det sätt som passar dem bäst. Lena Franzéns material tycker jag är ett bra material att använda sig av när eleverna ska träna på att läsa mellan raderna. Det är lätt att följa och har stigande progression. Det är även bra att känna till och veta vad den reciproka undervisningens fyra strategier går ut på. Det är bra att ge eleverna flera olika verktyg när de ska ta sig an läsförståelseuppgifter Specialläraren kan hjälpa eleverna i mindre grupper att läsa mellan raderna samt ge dem hjälp med olika strategier vid läsning. Det är viktigt att klasslärare och speciallärare har ett nära samarbete när det gäller att arbeta med läsförståelse. Specialläraren kan hjälpa de elever som behöver lite extra träning och extra hjälp med läsförståelsen. Samarbetet är även viktigt för att alla elever ska få hjälp med det de behöver, som att läsa mellan raderna och göra inferenser.
Referenslista
Andreassen, R. (2008). Läsförståelse i teori och praktik. Bråten, I. (Red.), Explicit
undervisning i läsförståelse (s. 229-263). Lund: Studentlitteratur.
Anmarkrud, Ø. (2008). Läsförståelse i teori och praktik. Bråten, I. (Red.), Skickliga
lärares läsundervisning – med fokus på läsförståelse (s. 197-227). Lund:
Studentlitteratur.
American Psychiatric Association (APA), (2013). Diagnostic and Statistical Manual of
Mental Disordes-5. Washington, DC: American Psychiatric Association.
Attwood, T. (2011). Om Aspergers syndrom. Vägledning för pedagoger, psykologer och
föräldrar. Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur.
Brown, H. M., Oram-Cardy, J., & Johnson, A. (2013). A metaanalysis of the reading comprehension skills of individuals on the autism spectrum. Journal of Autism and
Developmental Disorders, 43(4), 932–955. doi:10.1007/s10803-012-1638-1
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder, uppl.2. Stockholm: Liber
Bråten, I. (2008a). Läsförståelse i teori och praktik. Bråten, I. (Red.), Läsförståelse –
inledning och översikt (s. 11-21). Lund: Studentlitteratur.
Bråten, I. (2008b). Läsförståelse i teori och praktik. Bråten, I. (Red.), Läsförståelse –
komponenter, svårigheter och åtgärder (s. 47-83). Lund: Studentlitteratur.
Carlström, M. (2010). Utredning av läs- och skrivsvårigheter. Ericson, B. (Red),
Pedagogisk utredning vid läs- och skrivsvårigheter (s.91-149). Lund: Studentlitteratur.
Catts, H. W., & Kamhi, A. G. (2012). Language and reading disabilities. Boston: Pearson.
Falkmer, M. (2009). Inkluderande strategier för elever med Aspergers syndrom och
andra autismspektrumtillstånd i grundskolan – Särtryck ur Skolverkets rapport 334
2009: Skolan och Aspergers syndrom – erfarenheter från skolpersonal och forskare. Franzén, L. (2002). Läsförståelse – två träningsprogram om att göra inferenser eller
”läsa mellan raderna”. Solna: Ekelund förlag.
Freebody, P., & Luke, A. (1990). Literacies programs: Debates and demands in
cultural context. Prospect: An Australian Journal of TESOL, 5(3), 7-16.
Fägerblad, H. (2011). Aspergers syndrom och andra autismspektrumtillstånd: i
grundskola och gymnasium. Stockholm: Habilitering & Hälsa.
Gillberg, C. (2015). Barn och ungdomspsykiatri, tredje utgåvan. Gillberg, C., Råstam, M. och Fernell, E. (Red.), Autism, Aspergers syndrom och andra autismliknande
tillstånd (s. 94-115). Stockholm: Natur och kultur.
Gillbergcentrum. (2014). Autismspektrumtillstånd. Hämtad 2016-09-22, från http://gillbergcentre.gu.se/forskningsomraden/Diagnosgrupper,+metoder+och+vissa+p %C3%A5g%C3%A5ende+studier+vid+GNC/autismspektrumtillstand
Hammar Chiriac, E., & Einarsson C. (2013). Gruppobservationer – teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
Hedman, C. (2012). Dyslexi på två språk. En multipel fallstudie av
spansk-svensktalande ungdomar med läs- och skrivsvårigheter. Stockholms Universitet:
Centrum för tvåspråkighetsforskning.
Hejlskov Elvén, B., Veje, H., & Beier, H. (2012). Utvecklingsrelaterade
funktionsnedsättningar och psykisk sårbarhet. Om annorlunda barn. Lund:
Studentlitteratur.
Hjörne, E., & Säljö, R. (2013). Att platsa i en skola för alla. Elevhälsa och förhandling
om normalitet i den svenska skolan. Stockholm: Nordstedts förlag.
Hoover, W. A. & Gough, P. B. (1990). The Simple View of Reading. Reading and
Writing: An Interdisciplinary Journal 2, 127-160. doi: 10.1007/BF00401799
Howorth, S., Lopata, C., Thomeer M., & Rodgers, J. (2016). Effects of the TWA strategy on expository reading comprehension of students with autism. British Journal
of Special Education, 43(1), 1–59. doi: 10.1111/1467-8578.12122
Høien, T., & Lundberg, I. (2013). Dyslexi: från teori till praktik. Stockholm: Natur och Kultur.
Ireson, J. (2008). Learners, learning and educational activity. London and New York:
Routledge.
Kanner,L (1943). Autistic Disturbances of Affective Contact. Nervous Child 2:217-50. Hämtad från: http://www.neurodiversity.com/library_kanner_1943.html
Karlsudd, P. (2012). Diskriminerande undervisningsformer. E. Elmeroth (Red.),
Normkritiska perspektiv – i skolans likabehandlingsarbete (s. 105-119). Lund:
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Klutcher, M. L. (2016). Barn med överlappande diagnoser. Stockholm: Natur och kultur.
Lederer, J. M. (2000). Reciprocal teaching of social studies in inclusive elementary classrooms. Journal of Learning Disabilities, 33(1), 91-106. doi: 10.1177/002221940003300112
Lundberg, I. (2006). Konsten att läsa faktatexter. Stockholm: Natur och kultur.
Lundberg, I., & Reichenberg, M. (2013). Developing reading comprehension among students with mild intellectual disabilities. Scandinavian Journal of Educational
Research, 57(1), 89-100. doi: 10.1080/00313831.2011.623179
Miniscalco, C., Nygren, G., Hagberg, B., Kadesjö, B., & Gillberg, C. (2006). Neuropsychiatric and neurodevelopmental outcome of children at age 6 and 7 years who screened positive for language problems at 30 months. Developmental Medicine &
Child Neurology, 48(5), 361-366. doi: 10.1017/S0012162206000788
Miniscalco, C., & Dahlgren Sandberg, A. (2010). Basic reading skills in Swedish children with late developing language and without autism spectrum disorder or ADHD.
Research in Developmental Disabilities, 31(5), 1054-1061. doi: 10.1016/j.ridd.2010.04.004
Minshew, N.J, Goldstein, G., Taylor, H.G., & Siegel, D. J. (1994). Academic achievement in high functioning autistic individuals. Journal of Clinical and
ExperimentalNeuropsychology, 16, 261-270.
Myles, B., Hilgenfeld, T., Barnhill, G., Griswold, D., Hagiwara, T., & Simpson, R. (2002). Analysis of reading skills in individuals with Asperger syndrome. Focus
on Autism and Other Developmental Disabilities, 17(1), 44–47.
doi: http://dx.doi.org/10.1177/108835760201700104
Nation, K., Clarke, P., Wright, B., & Williams, C. (2006). Patterns of reading ability in children with autism spectrum disorder. Journal of Autism and Other Developmental
Disabilities, 36, 911–919. doi: 10.1007/s10803-006-0130-1
Nettelbladt, U. (2013). Språkutveckling och språkstörning hos barn. Pragmatik –
teorier, utveckling och svårigheter. Del 2. Lund: Studentlitteratur.
Palincsar, A. S., & Brown, A. L. (1984). Reciprocal teaching of comprehension-fostering and comprehension-monitoring activities. Cognition and Instruction, 1(2), 117-175. doi: 10.1207/s1532690xci0102_1
Peeters, T. (1998). Autism- från teoretisk förståelse till praktisk pedagogik. Stockholm: Liber.
Prop. 1975/76:39. Om skolans inre arbete mm. Tillgänglig: http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/om-skolans-inre-arbete-mm_FZ0339
Randi, J., Newman, T., & Grigorenko, E. L. (2010). Teaching children with autism to read for meaning: Challenges and possibilities. Journal of Autism and Developmental
Disorders, 40(7), 890–902. doi: 10.1007=s10803-010-0938-6
Raphael, T. E. (1982). Question-Answering Strategies for Children. The Reading
Teacher, 36(2), 186-190. ISSN: 00340561.
Reichenberg, M., & Lundberg, I. (2013). Läsförståelse genom strukturerade textsamtal
– för elever som behöver särskilt stöd. Stockholm: Natur och kultur.
Reichenberg, M. (2008). Vägar till läsförståelse – texten, läsaren och samtalet. Stockholm: Natur och kultur.
Ricketts, J., Jones, C. R. G., Happe, F., & Charman, T. (2013). Reading comprehension in autism spectrum disorders: The role of oral language and social functioning. Journal
of Autism and Developmental Disorders, 43(4), 801–816. doi:
10.1007/s10803-012-1619-4
Roe, A. (2014). Läsdidaktik efter den första läsinlärningen. Malmö: Gleerups.
Rosenshine, B., & Meister, C. (1994). Reciprocal teaching: A review of the research.
Review of Educational Research. 64(4), 479-530. doi: 10.3102/00346543064004479
Roux, C., Dion, E., Barrette, A., Dupéré, V., & Fuchs, D. (2015). Efficacy of an intervention to enhance reading comprehension of students with high-functioning autism spectrum disorder. Remedial and Special Education, 36(3), 131-142. doi: 10.1177/0741932514533998
Senokossoff, G. W. (2015). Developing Reading Comprehension Skills in High-Functioning Children With Autism Spectrum Disorder: A Review of the Research, 1990–2012. Reading & Writing Quarterly: Overcoming Learning Difficulties, 32(3), 223-246. doi: 10.1080/10573569.2014.936574
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolverket. (2016). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Reviderad 2016. Stockholm: Wolter Kluwer.
Skolverket. (2011a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet
2011. Stockholm: Fritzes.
Skolverket. (2011b). Kommentarmaterial till kursplanen i svenska. Stockholm: Fritzes. Skolverket. (1994). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och
fritidshemmet Lpo 94. Stockholm: Fritzes.
Skolverket. (u.å). Svenska och svenska som andraspråk. Hämtad 2016-10-13 från: https://bp.skolverket.se/web/bs_gr_grgrsve01_1-3/information
Skolöverstyrelsen. (1980). Läroplan för grundskolan. Allmän del: mål och riktlinjer,
kursplaner, timplaner. Stockholm: Liber Utbildningsförlaget.
Snowling, M. J., & Hulme, C. (2008). Developmental disorders of language, learning
and cognition. Cornwall, UK: Wiley-Blackwell.
Socialstyrelsen (2010). Barn som tänker annorlunda. Barn med autism, Aspergers
syndrom och andra autismspektrumtillstånd. Västerås.
Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2015). Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Hämtad 2016-11-02, från https://www.spsm.se/funktionsnedsattningar/neuropsykiatriska-funktionsnedsattningar-npf/annu-en-niva/
Tunmer, W., & Greaney, K. (2010). Defining dyslexia. Journal of Learning
Disabilities, 43(3), 229-243. doi: 10.1177/0022219409345009
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm.
Waldmann, C., Dockrell, J., & Sullivan, K. (2015). Supporting indigenous bilingual children´s oral language development. Presentation vid ALAA/ALANZ/ALTAANZ:
Learning in a multilingual world, Adelaide, Australien, 1 december 2015.
Wei, X., Blackorby, J., & Schiller, E. (2011). Growth in reading achievement of children with disabilities ages 7 to 17. Exceptional Children, 78(1), 89–106. doi: 10.1177/001440291107800106
Wei, X., Christiano, E. R., Yu, J. W., Wagner, M., & Spiker, D. (2014). Reading and math achievement profiles and longitudinal growth trajectories of children with an autism spectrum disorder. Autism, 21, 1–11. doi: 10.1177/1362361313516549
Wing, L. & Gould, J. (1979). Severe impairments of social interaction and associated abnormalities in children: Epidemiology and classification. Journal of Autism and
Developmental Disorders, 9(1), 11-29. doi: 10.1007/BF01531288i
Whalon, K., & Hart, J. (2011). Children with autism spectrum disorder and literacy instruction: An exploratory study of elementary school settings. Remedial and Special
Education, 32(3), 243–355. doi: 10.1177/07419325100362174
Whalon, K., Martinez, J. R., Shannon, D., Butcher, C., & Hanline, M.F. (2015). The Impact of Reading to Engage Children with Autism in Language and Learning (RECALL). Topics in Early Childhood Special Education, 35(2), 102-115. doi: 10.1177/0271121414565515
Åsberg, J. (2010). Patterns of language and discourse comprehension skills in school-aged children with autism spectrum disorders. Scandinavian Journal of Psychology 51, s.534-539. doi: 10.1111/j.1467-9450.2010.00822.x
Åsberg, J. (2009). Literacy and comprehension in school-aged children: Studies on
autism and other developmental disabilities. (Doctoral dissertation, University of
Gothenburg, Department of Psychology Sweden)
Åsberg, J. & Dahlgren Sandberg, A. (2010). Discourse comprehension intervention for high-functioning students with autism spectrum disorders: preliminary findings from a school-based study. Journal of Research in Special Educational Needs, v10, n2, s.91– 98. doi: 10.1111/j.1471-3802.2010.01147.x
Åsberg, J. & Dahlgren Sandberg, A. (2012). Dyslexic, delayed, precocious or just normal? Word reading skills of children with autism spectrum disorders. Journal of
Research in Reading,35:1, 20-31. doi: 10.111 l/j.]467-9817.2010.01452,x
Åsberg, J., Dahlgren, S. O. och Dahlgren Sandberg, A. (2008). Basic reading skills in high-functioning Swedish children with autism spectrum disorders or attention disorder.
Research in Autism Spectrum Disorders, 2, 95–109. doi: 10.1016/j.rasd.2007.03.006
Åsberg, J., Kopp, S., Berg-Kelly, K. & Gillberg, C. (2010). Reading comprehension, word decoding and spelling in girls with autism spectrum disorders (ASD) or attention-deficit/hyperactivity disorder (AD/HD): performance and predictors. International
Journal of Language and Communication Disorders, 45:1, 61–71. doi:
Bilagor
Missivbrev Bilaga 1
Hej! 2016-09-20
Mitt namn är Linda Åsberg och jag läser speciallärarutbildningen med specialisering mot språk-, skriv- och läsutveckling vid Umeå universitet och ska nu göra mitt examensarbete, 30hp.
Arbetet kommer att handla om hur lärare i särskild undervisningsgrupp arbetar med läsförståelse i ämnet svenska och SO tillsammans med grundskoleelever med autismspektrumtillstånd.
Därför undrar jag om jag kan få göra 4 observationer i din grupp när du arbetar med läsförståelse. Två observationer i ämnet svenska och två i ämnet SO. Efter observationerna önskar jag även göra en intervju med dig för att höra mer ingående om ditt arbete med läsförståelse samt följa upp observationerna.
Observationerna ämnar jag att spela in med videokamera, för att jag ska kunna följa upp i efterhand. Det inspelade materialet kommer endast att användas i denna studie och därefter raderas.
I intervjun tänker jag använda mig av en intervjuguide som jag skickar till dig innan så du har möjlighet att förbereda dig. Jag räknar med att intervjun tar ca 1 timme. Intervjun ämnar jag spela in med diktafon så att du kan citeras helt korrekt. Om du finner det obekvämt kan anteckningar föras istället.
Vid en undersökning som denna är det viktigt att hänsyn tas till de forskningsetiska principer som finns. Om du väljer att delta är det helt frivilligt och anonymt och du kan när som helst avbryta din medverkan.
Om du har lust och möjlighet att medverka så vore jag mycket tacksam om du hörde av dig. Du kan höra av dig via mail: linda.asberg@harnosand.se eller via telefon: 070-221 62 28.
Tack på förhand! Vänliga hälsningar Linda Åsberg
Brev till vårdnadshavare Bilaga 2
Hej! 2016-09-20
Mitt namn är Linda Åsberg och jag läser speciallärarutbildningen med specialisering mot språk-, skriv- och läsutveckling vid Umeå universitet och ska nu göra mitt examensarbete, 30hp.
Arbetet kommer att handla om hur lärare i särskild undervisningsgrupp arbetar med läsförståelse i ämnet svenska och SO tillsammans med grundskoleelever med autismspektrumtillstånd. Syftet är att följa lärarens arbete.
I denna studie tänker jag genomföra observationer i ditt barns grupp under två lektioner. För att nå bästa tänkbara resultat kommer jag att spela in lektionerna så att jag i efterhand kan se hur läraren gjorde. Endast jag kommer att ha tillgång till materialet. Det inspelade materialet kommer endast att användas i denna studie och därefter raderas.
För dig som vårdnadshavare är det frivilligt att ge samtycke till att ditt barn får finns med under observationerna och i studien. Du kan också när som helst säga till att du inte vill att ditt barn ska ingå i studien och det kommer inte att påverka ditt barn på något sätt.
Uppgifterna om ditt barn kommer endast att behandlas av mig, speciallärarstudent Linda Åsberg och barnet lärare.
Resultatet av studien kommer utmynna i ett examensarbete, där lärarens arbete kommer vara i fokus och endast gruppens resultat kommer visas. Examensarbeten vid Umeå universitet publiceras på Umeå Universitetsbiblioteks plattform, Diva. Där finner man uppsatser och publikationer skrivna på Umeå Universitet.
Min handledare är Maria Levlin, Institutionen för språkstudier, Umeå Universitet.
Tack på förhand! Vänliga hälsningar Linda Åsberg
Observationsprotokoll Bilaga 3
Under observationen dras ett sträck för varje gång händelsen sker. Efter observationerna överförs strecken till en 4-gradig skala.
Språkinlärnings-interaktion
Tillfälle 1: Tillfälle 2: Tillfälle 3: Tillfälle 4: Anteckningar:
Gester och vissa stödtecken används i interaktion med eleverna.
Vuxna använder
symboler, bilder och rekvisita för att förstärka språkliga yttranden. Taltempo:
Vuxna talar långsamt med eleverna och ger dem gott om tid att svara och modellerar turtagning i interaktion.
Pauser:
Vuxna pausar
förväntansfullt och ofta när de interagerar med eleverna för att uppmuntra dem att delta aktivt i samtal.
Bekräftelse:
Vuxna svarar på majoriteten av elevernas yttranden genom att bekräfta att de förstått elevernas intentioner. Bekräftelse: Vuxna ignorerar elevernas försök till interaktion. Imitation:
Vuxna imiterar och repeterar det som eleverna säger mer eller mindre exakt.
Kommentarer: Vuxna kommenterar det som händer eller det som eleverna gör.
Lena Franzén – läsa mellan raderna Läraren modellerar: Läraren ställer: Eleverna svarar: Eleverna tar möjligheten: Eleverna aktiv: Anteckningar: Fråga typ 1
(Precis där) är en fråga som går att besvaras direkt utifrån texten och är lätt att hitta. Fråga typ 2
(Tänk efter och leta) finns i texten men är lite svårare att hitta. Läsaren måste tänka efter och leta efter svaret i texten.
Fråga typ 3
(På egen hand) kan inte läsaren hitta direkt i texten utan denne måste leta efter svaret i huvudet.
Reciprok undervisning Läraren visar: Läraren ger utrymme: Läraren uppmuntrar: Eleverna tar möjligheten: Eleverna aktiv: Anteckningar: Förutspå/förutsäga/ställa hypoteser om handlingen Ta hjälp av rubrik och bilder för att förutspå vad texten handlar om. Använda sina förkunskaper.
Ställa egna frågor före, under och efter läsning Ta ut viktig information och här ser läraren om eleven har förstått.
Reda ut
Bedöma om något är särskilt svårt att förstå och reparera det, t ex svåra ord, hitta centrala delar i texten.
Sammanfatta
Eleven formulerar med egna ord en sammanfattning av texten vilket.
Efter utförd observation används följande skala. Antal gånger: 0 – 1 tillfällen = 1 2 – 3 tillfällen = 2 3 – 4 tillfällen = 3 5 tillfällen – = 4
Efter alla observationstillfällen räknas medelvärdet av förekomsten ut. 1 = i mycket låg grad eller inte alls 2 = i ganska låg grad
Intervjuguide Bilaga 4
Presentation av rapportuppgift och syfte
Syftet med denna studie är att undersöka hur 2 lärare i särskild undervisningsgrupp arbetar med läsförståelse i ämnet svenska och SO tillsammans med grundskoleelever med autismspektrumtillstånd.
Studiens frågeställningar är:
Hur arbetar de studerade lärarna med läsförståelse i svenska och SO i en grupp elever med autismspektrumtillstånd?
Hur upplever lärarna att det fungerar att arbeta med läsförståelse i svenska och SO tillsammans med elever som har ett
autismspektrumtillstånd?
Intervjufrågor 1. Vad heter du?
2. Vad har du för utbildning? 3. Hur lång var din utbildning?
4. Har du någon utbildning kring autismspektrumstörning? 5. Vilka åldrar undervisar du i?
6. Hur länge har du arbetat som lärare?
7. Hur länge har du arbetat i särskild undervisningsgrupp?
8. Berätta hur du arbetar med att utveckla ordförståelsen hos elever med autismspektrumstörning?
9. Berätta hur du arbetar med att utveckla läsförståelsen i relation till skönlitteratur hos elever med AST?
10. Berätta hur du arbetar med att utveckla läsförståelsen i relation till faktatexter hos elever med AST?
11. Gör du några anpassningar i arbetet med läsförståelse för de elever som även har en andra svårigheter/diagnoser utöver AST?
(Språkstörning? Koncentrationssvårigheter? ADHD? ADD? Dyslexi? Andra diagnoser)
12. Om jag, i så fall vilka?
13. Har du stött på några utmaningar när du undervisar elever med AST i svenska? 14. Vilka? Hur hanterar du dem?
15. Har du stött på några svårigheter när du undervisar elever med AST i SO? 16. Vilka? Hur hanterar du dem?
17. Om du har erfarenhet av att undervisa elever som inte har AST, vad tycker du då att det finns för likheter och skillnader? (t.ex. avkodning, ordförståelse, läsning, läsförståelse)
18. Hur tänker du när du ska planera en lektion i svenska? 19. Hur tänker du när du ska planera en lektion i SO? 20. Är det något du vill tillägga?
Från observationerna:
21. Under observationen såg jag…….. 22. Kan du berätta mer om…… 23. Det här funderar jag på…… 24. ……..