Relevans för verksamheten och förslag till vidare forskning

Resultatet visar att lärare interagerar olika med flickor och pojkar i matematikundervisningen och trots elevernas relativt tidiga ålder synliggörs tydliga skillnader mellan flickor och pojkars syn på matematik samt syn på vem som är matematisk. Studien visar på betydelsen av att som lärare vara medveten om att interaktionen som sker inom ramen för undervisningsituationen indirekt eller direkt bidrar till att skapa och upprätthålla elevers normativa föreställningar i relation till genus och matematik. För att matematikämnet ska vara ett ämne för alla elever, där alla ges samma möjligheter att utvecklas optimalt krävs ett kritiskt förhållningssätt till såväl undervisningens innehåll som struktur som interaktionsmöjligheter.

Som en vidareutveckling av arbetet skulle det vara interssant att jämföra manliga lärare med kvinnliga för att se om det finns eventuella skillnader i elevers uppfattningar om sig själva i relation till matematikämnet. Något annat som hade varit intressant att undersöka vidare är att se ifall det skulle vara någon skillnad mellan matematiklektioner och lektioner i svenska.

Referenser

Algotsson, Sarah (2018). Tror jag att jag kan det här?: En kvantitativ studie om elevers

tilltro till sin egen matematiska förmåga i relation till faktisk prestation i metod-och problemlösningsuppgifter.

Allwood, Carl Martin & Erikson, Martin (2017). Grundläggande vetenskapsteori: för

psykologi och andra beteendevetenskaper. Andra upplagan Lund: Studentlitteratur

Angelöw, Bosse, Jonsson, Thom & Stier, Jonas (2015). Introduktion till socialpsykologi. 3., [omarb.] uppl. Lund: Studentlitteratur

Beilock, Sian, Gunderson, Elizabeth, Ramirez, Gerardo, Levine, Susan (2010). Female teachers’ math anxiety affects girls’ math achievement. Proc. Natl. Acad. Sci. USA, 107 (No. 5), 1860-1863

Bjurulf, Veronica (2014) Teknikdidaktik. Lund: Studentlitteratur.

Bolander, Eva & Fejes, Andreas. (2009). Diskursanalys. I Andreas, Fejes, & Robert, Thornberg (red.). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber, 81-105.

Brandell, Gerd, Larsson, Sara, Nyström, Peter, Palbom, Anna, Staberg, Else-Marie. & Sundqvist, Christina. (2005). Kön och matematik. GeMaprojektet. Gymnasierapport. Lund: Lunds universitet.

Brandell, Gerd, Nyström, Peter, Staberg, Else-Marie, & Sundqvist, Christina. (2003). Kön och matematik, GeMa-projektet, grundskolerapport [Gender and mathematics, report from the GeMa-projects grade nine study] (Preprint in Mathematical Sciences No. 2003:19). Lund: Lund Institute of Technology, Centre for Mathematical Sciences. Brandell, Gerd, & Staberg, Else-Marie. (2008). Mathematics: A Female, Male or Gender- Neutral Domain? A Study of Attitudes among Students at Secondary Level. Gender and

Education, 20(5), 495-509.

Börjesson, Mats (2003). Diskurser och konstruktioner: en sorts metodbok. Lund: Studentlitteratur

Cunningham, Roger (1987). What kind of question is that? In William Wilen (Ed.), Questions, questioning techniques, and effective teaching (s.67-94). Washington DC: National Education Association.

Denscombe, Martyn (2016). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt

inom samhällsvetenskaperna. 3., rev. och uppdaterade uppl. Lund: Studentlitteratur

Elmeroth, Elisabeth (red.) (2012). Normkritiska perspektiv: i skolans likabehandlingsarbete. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Florin, Christina. (2017). Kampen om kunskapen av Christina Florin, professor i

kvinnohistoria. Göteborgs Universitetsbibliotek. Hämtad 2017-10-30, från: http://www.ub.gu.se/kvinn/portaler/kunskap/historik/

God forskningssed [Elektronisk resurs]. Reviderad utgåva (2017). Stockholm:

Vetenskapsrådet

Tillgänglig på Internet: https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/

Harding, Sandra (2006). Science and social inequality: feminist and postcolonial issues. Urbana: University of Illinois Press

Henricson, Maria (red.) (2017). Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination

inom omvårdnad. Andra upplagan Lund: Studentlitteratur AB

Hyde, Janet, Lindberg, Sara, Linn, Marcia, Ellis, Amy, & Williams, Caroline (2008).

Gender Similarities Characterize Maths Performance. Science, vol. 321 no 5888, 494-

495.

Imsen, Gunn (2006). Elevens värld: introduktion till pedagogisk psykologi. 4., rev. uppl. Lund: Studentlitteratur

Jensen, Mikael (2012). Kommunikation i klassrummet. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2010). Examensarbetet i lärarutbildningen. 5. uppl. Uppsala: Kunskapsföretaget

Kelly, Alison. (1988) Gender differences in teacher-pupil interactions: A meta-analytic

review. Research in Education, 9, 1-23.

Lantz, Annika (2007). Intervjumetodik. 2., [omarb.] uppl. Lund: Studentlitteratur

Llewellyn, Anna. (2009). "Gender Games": A Post-Structural Exploration of the Prospective Teacher, Mathematics and Identity. Journal of Mathematics Teacher Education, 12(6), 411-426.

Linnanmäki, Karin. (2002). Matematikprestationer och självuppfattning. En uppföljningsstudie i relation till skolspråk och kön. Finland: Åbo Akademis förlag

Lusten att lära: med fokus på matematik : nationella kvalitetsgranskningar 2001-2002.

(2003). Stockholm: Skolverket

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2017.

(2017). [Stockholm]: Skolverket

Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=3813

Mollenhauer, Klaus (2014). Forgotten connections: on culture and upbringing. London: Routledge

Norm. [u. å.] Nationalencyklopedin.

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/norm (Hämtad 2018-05-20)

Palmer, Anna (2010). Att bli matematisk: matematisk subjektivitet och genus i

lärarutbildningen för de yngre åldrarna. Diss. (sammanfattning) Stockholm :

Prediger, Susanne, Bikner-Ahsbahs, Angelika & Arzarello, Ferdinando. (2008)

”Networking Strategies and Methods for Connecting Theoretical Approaches: First Step towards a Conceptual Framework.” ZDM – The International Journal on

Mathematics Education. 40 (2), 165-178.

Sadker, Myra., & Sadker, David. (1994). Failing at fairness: How America’s schools

shortchange girls. New York: Scribner.

SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

SOU 2004:104. Utbildningsdepartementet. Att lära för hållbar utveckling.

Steffens, Melanie, Jelenec, Petra, & Noack, Peter. (2010). On the Leaky Math Pipeline: Comparing Implicit Math-Gender Stereotypes and Math Withdrawal in Female and Male Children and Adolescents. Journal of Educational Psychology,102(4), 947-963.

Stenhag, Staffan. (2010). Betyget i matematik. Vad ger grundskolans matematikbetyg för

information? Acta Universitatis Upsaliensis. Studia didactica Upsaliensia 3. Uppsala.

Tickner, J. Ann (2001). Gendering world politics: issues and approaches in the post-Cold

War era. New York: Columbia University Press

Trost, Jan & Levin, Irene (2004). Att förstå vardagen: med ett symbolisk interaktionistiskt

perspektiv. 3., [rev. och utök.] uppl. Lund: Studentlitteratur

Wernersson, Inga (1977). Könsdifferentiering i grundskolan. Diss. Göteborg : Univ. Winther Jørgensen, Marianne & Phillips, Louise (2000). Diskursanalys som teori och

metod. Lund: Studentlitteratur

Åsberg, Rodney. (2001). Det finns inga kvalitativa metoder – och inga kvantitativa heller

för den delen, Det kvalitativa-kvantitativa argumentets missvisande retorik. Pedagogisk

Forskning i Sverige 6 (4): 270-292.

Öhrn, Elisabet (2002). Könsmönster i förändring?: en kunskapsöversikt om unga i skolan. Stockholm: Skolverket

Uusitalo, Ellen. (2018). Kvinnliga lärare och manliga matematiker; En diskursanalytisk

Bilagor