Relevans för den fokuserade verksamheten och förslag till vidare forskning

Resultatet visar, trots elevernas unga ålder, på en form av medvetenhet om sin matematiska förmåga med särskilt fokus på metod- och problemlösningsförmåga. Studien synliggör därmed hur viktigt det är att låta eleverna vara delaktiga i sin

kunskapsutveckling genom givande återkoppling och tydliga lärandemål. Studien visar även på betydelsen av att vara medveten om den kommunikation och interaktion som ständigt sker runt omkring oss, medvetet eller omedvetet.

Som ett nästa steg skulle det vara intressant att intervjua lärare om hur man arbetar för att synliggöra lärandet, hur man kommunicerar förväntningar och hur man arbetar för att ge konstruktiv feedback. Det skulle även vara av intresse att då fokusera på en mindre mer fokuserad grupp elever, kanske elever som enligt kriterier från motivationsforskning anses vara mindre motiverade.

Referenser

Ahlgren, Rose-Marie (1991). Skolelevers självvärdering. Diss. Stockholm : Univ. Allwood, Carl Martin & Erikson, Martin G. (2017). Grundläggande vetenskapsteori:

för psykologi och andra beteendevetenskaper. Andra upplagan Lund: Studentlitteratur

Angelöw, Bosse, Jonsson, Thom & Stier, Jonas (2015). Introduktion till

socialpsykologi. 3., [omarb.] uppl. Lund: Studentlitteratur

Asikainen, Katariina (2013). Favorit matematik. 3A, Lärarhandledning. Lund: Studentlitteratur

Bandura, Albert. (1997). Self-efficacy: the exercise of control. Basingstoke: W. H. Freeman

Bandura, Albert. (2006). Guide for constructing self-efficacy scales. I Pajares, Frank. & Urdan, Timothy C. (red.) (2006). Self-efficacy beliefs of adolescents. Greenwich, CT: IAP - Information Age Pub., Inc, 307-337.

Bandura, Albert. (2008). An agentic perspective on positive psychology. I S. J. Lopez (Ed.). Positive psychology: Expecting the best in people (Vol. 1). New York: Praeger. Finns tillgänglig på internet: Hämtad (2017-11-26):

https://www.uky.edu/~eushe2/Bandura/Bandura2008PP.pdf

Boaler, Jo. (1998). Open and closed mathematics: Student experiences and understanding. Journal for Research in Mathematics Education, 29(1), 41.

Burman, Lars. (2006). Om valet av uppgifter i matematikundervisningen. I Häggblom, Lisen, Burman, Lars & Röj-Lindberg, Ann-Sofi (red.) (2006). Perspektiv på kunskapens

och lärandets villkor: [festskrift tillägnad professor Ole Björkqvist]. Vasa: Pedagogiska

fakulteten vid Åbo Akademi, 133-140.

Christiansen Bent, Walther Gerd. (1986) Task and Activity. I: Christiansen Bent, Howson A.G., Otte M. (red) Perspectives on Mathematics Education. 2: 243-307. Denscombe, Martyn (2016). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt

inom samhällsvetenskaperna. 3., rev. och uppdaterade uppl. Lund: Studentlitteratur

Djurfeldt, Göran, Larsson, Rolf & Stjärnhagen, Ola (2010). Statistisk verktygslåda 1:

samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. 2. uppl. Lund:

Studentlitteratur

Eriksson, Pia (2014). Lärarhandledning: mål i matte. [åk 1-3, Kartläggning med facit

och uppföljning]. 2. uppl. Stockholm: Liber

Giota, Joanna. 2014. Att främja elevers motivation, lärande och skolprestationer. I Ekholm, Mats & Scherp, Hans-Åke (red.) (2014). Det goda lärandets grunder. 1. uppl. Malmö: Gleerup, 17-31.

Hagland, Kerstin, Hedrén, Rolf & Taflin, Eva (2005). Rika matematiska problem:

Hagland, Kerstin & Åkerstedt, Johan (2014) Vad är ett problem? Tillgänglig på internet: Hämtad (2017-11-15):

https://larportalen.skolverket.se/webcenter/larportal/api- v2/document/name/P03WCPLAR039303

Hannula, Markku.S (2006). Motivation in mathematics: goals reflected in emotions.

Educational Studies in Mathematics. 63(2), 165-178.

Tillgänglig på internet: Hämtad (2017-12-01):

http://centroedumatematica.com/ciaem/articulos/educacion/aprendizaje/%C2%A0Motiv ation%C2%A0in%C2%A0mathematics:%C2%A0Goals%C2%A0reflected%C2%A0on %C2%A0emotions.*Hannula,%C2%A0Markku.*Hannula,%20M.%20Motivation%20i n%20Mathematics.%202006.pdf

Hermerén, Göran (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet Tillgänglig på Internet: https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed

Holme, Idar Magne & Solvang, Bernt Krohn (1997). Forskningsmetodik: om kvalitativa

och kvantitativa metoder. 2., [rev. och utök.] uppl. Lund: Studentlitteratur

Imsen, Gunn (2006). Elevens värld: introduktion till pedagogisk psykologi. 4., rev. uppl. Lund: Studentlitteratur

Jenner, Håkan (2004). Motivation och motivationsarbete: i skola och behandling. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling

Larsson, Maria (2015). Orchestrating mathematical whole-class discussions in the

problem-solving classroom: theorizing challenges and support for teachers. Diss.

(sammanfattning) Västerås : Mälardalens högskola, 2015

Linnanmäki, Karin. (2002). Matematikprestationer och självuppfattning. En uppföljningsstudie i relation till skolspråk och kön. Finland: Åbo Akademis förlag Lundahl, Christian. 2014. Bedömning och återkoppling. I Ekholm, Mats & Scherp, Hans-Åke (red.) (2014). Det goda lärandets grunder. 1. uppl. Malmö: Gleerup, 33-56.

Lusten att lära: med fokus på matematik : nationella kvalitetsgranskningar 2001-2002.

(2003). Stockholm: Skolverket

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Reviderad 2017) [Elektronisk resurs]. (2017). Skolverket

Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=381

Niss, Mogens. (2003). Mathematical competencies and the learning of mathematics:

The Danish KOM project. Proceedings of the 3rd Mediterranean Conference on

Mathematical Education, Athens, Hellenic Mathematical Society, 115-12

Passer, Michael W. & Smith, Ronald E. (2007). Psychology: the science of mind and

behavior. 3. ed. Boston, Mass.: McGraw-Hill Education

Pettersson, Eva & Wistedt, Inger (2013). Barns matematiska förmågor - och hur de kan

Reber, Arthur S. (1995). The Penguin dictionary of psychology. 2. ed. London: Penguin Books

Shen, Ce & Pedulla, Joseph J. (2000). The relationship between students' achievement and their self-perception of competence and rigour of mathematics and science: A cross- national analysis. Assessment in Education: Principles, Policy & Practice. 7(2), 237- 253.

Skaalvik, Einar M. & Skaalvik, Sidsel (2016). Motivation och lärande. Andra, rev. utgåvan, första tryckningen Stockholm: Natur & Kultur

Stringer, R. W., & Heath, N. (2008). Academic self-perception and its relationship to academic performance. Canadian Journal of Education, 31(2), 327-345.

Stukát, Staffan (1993). Statistikens grunder. Lund: Studentlitteratur

Taflin, Eva (2007). Matematikproblem i skolan: för att skapa tillfällen till lärande. Diss. Umeå : Umeå universitet, 2007

Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-1384

Taube, Karin (2007). Läsinlärning och självförtroende: psykologiska teorier, empiriska

undersökningar och pedagogiska konsekvenser. 4. uppl. Stockholm: Norstedts

akademiska förlag

Trost, Jan & Levin, Irene (2004). Att förstå vardagen: med ett symbolisk

interaktionistiskt perspektiv. 3., [rev. och utök.] uppl. Lund: Studentlitteratur Undervisningen i matematik [Elektronisk resurs] : undervisningens innehåll och ändamålsenlighet. (2009). Stockholm: Skolinspektionen

Tillgänglig på Internet:

http://www.skolinspektionen.se/Documents/Kvalitetsgranskning/Matte/granskningsrapp ort-matematik.pdf?epslanguage=sv

Wery, Jessica & Thomson, Margareta Maria. (2013). Motivational strategies to enhance effective learning in teaching struggling students. Support for Learning. 28(3), 103-108. Åsberg, Rodney. (2001). Det finns inga kvalitativa metoder – och inga kvantitativa heller för den delen, Det kvalitativa-kvantitativa argumentets missvisande retorik.

Bilagor