Relevans för folkhälsovetenskapen samt förslag på framtida forskning 25

Denna studie anses vara relevant för folkhälsa då resultatet synliggör att psykisk ohälsa är vanligt förekommande bland ungdomar i Västmanland, i synnerhet bland flickor. Detta anses peka på ett behov av att arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande för denna grupp. Vidare lyfts signifikanta samband mellan stress och samtliga psykosomatiska besvär

respektive depressiva symptom, vilket anses identifiera ett sätt att arbeta hälsofrämjande för denna grupp genom att förebygga stress. Sammanfattningsvis finns en förhoppning att föreliggande resultat kan bidra till utformning av insatser som ämnar främja elevernas psykiska hälsa. En svaghet med studien kan vara att orsaker till de föreliggande

könsskillnaderna inte har klargjorts, vilket kan försvåra utformningen av behovsinriktade insatser. Således motiveras behovet av framtida forskning som ämnar klargöra orsakerna till föreliggande könsskillnader.

Förslagsvis kan orsaker till könsskillnaderna undersökas genom att tillämpa en kvalitativ ansats, då den kan generera en djupare förståelse för vad flickor anser orsaka stress och psykisk ohälsa respektive vad pojkar anser orsaka stress och psykisk ohälsa. Framtida studier kan även fokusera på att undersöka huruvida det är könsskillnaden i stress som denna studie indikerar genererat att den psykiska ohälsan ökat främst bland unga flickor.

REFERENSLISTA

Andersson, I. (2016). Epidemiologi för hälsovetare – En introduktion (Uppl. 2.). Lund: Studentlitteratur.

Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium (Uppl. 2). Stockholm: Natur och kultur.

APA. (2013). From Planning to Publication: Developing DSM-5 [Fact Sheet]. Hämtad 2017- 03-24, från https://www.psychiatry.org/psychiatrists/practice/dsm/educational- resources/dsm-5-fact-sheets

Barn- och ungdomspsykiatrin [BUP]. (2015). Fakta om BUP – Tema tonåringar. Stockholm: Barn- och ungdomspsykiatrin.

Berntsson, L. T., & Gustafsson, J. E. (2000). Determinants of psychosomatic complaints in Swedish schoolchildren aged seven to twelve years. Scand J Public Health, 28(4), 283-293. doi:10.1080/14034940050500537

Bor, W., Dean, A. J., Najman, J., & Hayatbakhsh, R. (2014). Are child and adolescent mental health problems increasing in the 21st century? A systematic review. Australian &

New Zealand Journal of Psychiatry, 48(7), 606-616. doi:10.1177/0004867414533834

Bremberg, S. (2015). Mental health problems are rising more in Swedish adolescents than in other Nordic countries and the Netherlands. Acta Pædiatrica, 104(10), 997-1004. doi:10.1111/apa.13075

Bremberg, S., & Dalman, C. (2015). Begrepp, mätmetoder och förekomst av psykisk hälsa,

psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga – En kunskapsöversikt.

Stockholm: Forte.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (Uppl.2). Stockholm: Liber.

Dahlqvist, H. Z., Landstedt, E., & Gillander Gådin, K. (2012). Depressive symptoms and the associations with individual, psychosocial, and structural determinants in Swedish adolescents. Health, 4(10), 881-889. doi:10.4236/health.2012.410134

Ejlertsson, G. (2012). Statistik för hälsovetenskaperna (Uppl.2). Lund: Studentlitteratur. Folkhälsomyndigheten. (2014). Skolbarns hälsovanor i Sverige 2013/14. Hämtad 2017-03-

03, från https://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/18915/skolbarns- halsovanor-sverige-2013-14.pdf

Folkhälsomyndigheten. (2016). Folkhälsan i Sverige 2016. Hämtad 2017-03-03, från https://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/23257/Folkhalsan-i-Sverige-2016- 16005.pdf

Hagquist, C. (2009). Psychosomatic health problems among adolescents in Sweden - are the time trends gender related?. European Journal of Public Health, 19(3), 331-336. doi:10.1093/eurpub/ckp031

Hellström, C. (2015). Adolescent Gaming and Gambling in Relation to Negative Social Consequences and Health. (Doctoral thesis, Digital Comprehensive Summaries of Uppsala Dissertations from the Faculty of Medicine, 1131). Uppsala: Acta

Universitatis Upsaliensis. Retrieved from: http://www.diva- portal.org/smash/get/diva2:849759/FULLTEXT01.pdf

Hellström, C., Nilsson, K. W., Leppert, J., & Åslund, C. (2015). Effects of adolescent online gaming time and motives on depressive, musculoskeletal, and psychosomatic symptoms. Upsala Journal of Medical Sciences, 120(4), 263-275.

doi:10.3109/03009734.2015.1049724

Hjern, A., Alfven, G., & Östberg, V. (2007). School stressors, psychological complaints and psychosomatic pain. Acta Pædiatrica, 97(1), 112-117. doi:10.1111/j.1651-

2227.2007.00585.x

Karasek, R., & Theorell, T. (1990). Healthy work: Stress, Productivity, and the

Reconstruction of Working Life. New York: Basic Books.

Lazarus, R. S., & Folkman, S. (1984). Stress, Appraisal and Coping. New York: Springer Publishing Company.

Levi, L. (2001). Stress och hälsa. Stockholm. Karolinska institutets avdelning för stressforskning. Hämtad 2017-03-24, från

http://www.lennartlevi.se/dokument/stress_o_halsa.pdf

Luutonen, S., Sohlman, B., Salokangas, R., Lehtinen, V., & Dowrick, C. (2011). Weak sense of coherence predicts depression: 1-year and 9-year follow-ups of the Finnish Outcomes of Depression International Network (ODIN) sample. Journal of Mental Health,

20(1), 43-51. doi:10.3109/09638237.2010.537401

Merrill, R. M. (2013). Introduction to epidemiology (6.ed.). Burlington: Jones & Bartlett Learning.

Modin, B., Östberg, V., Toivanen, S., & Sundell, K. (2011). Psychosocial working conditions, school sense of coherence and subjective health complaints. A multilevel analysis of ninth grade pupils in the Stockholm area. Journal of Adolescence, 34(1), 129-139. doi:10.1016/j.adolescence.2010.01.004

Moksnes, U. K., Bradley Eilertsen, M. E., & Lazarewicz, M. (2016). The association between stress, self-esteem and depressive symptoms in adolescents. Scandinavian Journal of

Psychology, 57(1), 22–29. doi:10.1111/sjop.12269

Moksnes, U. K., Løhre, A., Lillefjell, M., Byrne, D. G., & Haugan, G. (2016). The Association Between School Stress, Life Satisfaction and Depressive Symptoms in Adolescents: Life Satisfaction as a Potential Mediator. Soc Indic Res, 125(1), 339-357.

Murberg, T. A., & Bru, E. (2004). School-Related Stress and Psychosomatic Symptoms Among Norwegian Adolescents. School Psychology International, 25(3), 317-332. doi:10.1177/0143034304046904

Ottová-Jordan, V., Smith, O. R., Augustine, L., Gobina, I., Rathmann, K., Torsheim, T., … Ravens-Sieberer, U. (2015). Trends in health complaints from 2002 to 2010 in 34 countries and their association with health behaviours and social context factors at individual and macro-level. Eur J Public Health, 25(2), 83-89.

doi:10.1093/eurpub/ckv033

Patel, R., & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder – Att planera, genomföra

och rapportera en undersökning (Uppl. 4). Lund: Studentlitteratur.

Patel, V., Flisher, A. J., Hetrick, S., & McGorry, P. (2007). Mental health of young people: A global public-health challenge. Lancet, 369(9569), 1302–1313. doi:10.1016/S0140- 6736(07)60368-7

Prop. 2007/08:110. En förnyad folkhälsopolitik. Stockholm: Socialdepartementet. Schraml, K., Perski, A., Grossi, G., & Simonsson-Sarnecki, M. (2011). Stress symptoms

among adolescents: The role of subjective psychosocial conditions, lifestyle, and self- esteem. Journal of Adolescence, 34(5), 987-996.

doi:10.1016/j.adolescence.2010.11.010

SFS 2003:460. Lag (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Simonsson, B., Nilsson, K. W., Leppert, J., & Diwan, V. K. (2008). Psychosomatic complaints and sense of coherence among adolescents in a county in Sweden: a cross-sectional school survey. BioPsychoSocial Medicine, 2(4), 1-8. doi:10.1186/1751-0759-2-4 Skolverket. (2010). Attityder till skolan 2009 – Elevernas och lärarnas attityder till skolan.

Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2015). Attityder till skolan 2015. Stockholm: Skolverket.

Sonmark, K., & Modin, B. (2017). Psychosocial work environment in school and students’ somatic health complaints: An analysis of buffering resources*. Scandinavian

Journal of Public Health, 45(1), 64-72. doi: 10.1177/1403494816677116

SOU 2006:77. Ungdomar, stress och psykisk ohälsa – Analyser och förslag till åtgärder. Stockholm: Fritzes Offentliga Publikationer.

Statens folkhälsoinstitut. (2011). Kartläggning av psykisk hälsa bland barn och unga. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut.

Statistiska centralbyrån [SCB]. (2012). Barns upplevelser av skolan. Stockholm: Statistiska centralbyrån.

Svanborg, P., & Ekselius, L. (2003). Self-assessment of DSM-IV criteria for major depression in psychiatric out- and inpatients. Nordic Journal of Psychiatry, 57(4), 291-296. doi:10.1080/08039480310002084

Wiklund, M., Malmgren-Olsson, E. B., Öhman, A., Bergström, E., & Fjellman-Wiklund, A. C. (2012). Subjective health complaints in older adolescents are related to perceived stress, anxiety and gender – a cross-sectional school study in Northern Sweden. BMC

Public Health, 12(993), 1-13. doi:10.1186/1471-2458-12-993

World Health Organization [WHO]. (2016). Classifications. Hämtad 2017-03-24, från http://www.who.int/classifications/icd/en/

World Health Organization [WHO]. (2017). Depression [Fact scheet]. Hämtad 2017-03-06, från http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs369/en/

World Medical Association. (2013). WMA Declaration of Helsinki Ethical Principles for

Medical Research Involving Human Subjects. Hämtad 2017-03-14, från

https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles- for-medical-research-involving-human-subjects/

BILAGA A: UTVALDA ENKÄTFRÅGOR FRÅN LIV OCH HÄLSA

UNG 2012

1. Är du kille eller tjej?

□ Kille □ Tjej

2. Hur ofta har du under de tre senaste månaderna haft följande besvär? (Stress) Ett svarsalternativ per fråga

□ Aldrig □ Sällan □ Ibland □ Ofta □ Alltid

3. Hur ofta har du under de tre senaste månaderna haft följande besvär? (Huvudvärk) Ett svarsalternativ per fråga

□ Aldrig □ Sällan □ Ibland □ Ofta □ Alltid

4. Hur ofta har du under de tre senaste månaderna haft följande besvär? (Ont i magen) Ett svarsalternativ per fråga

□ Aldrig □ Sällan □ Ibland □ Ofta □ Alltid

5. Hur ofta har du under de tre senaste månaderna haft följande besvär? (Nervös) Ett svarsalternativ per fråga

□ Aldrig □ Sällan □ Ibland □ Ofta □ Alltid

6. Har du under de senaste två veckorna, känt dig nedstämd, ledsen eller tom, mest hela tiden, i stort sett varje dag?

□ Ja □ Nej

7. Har du under de senaste två veckorna, så gott som dagligen, känt dig påtagligt mindre intresserad av det mesta i tillvaron eller haft svårt att glädjas åt sådant som du vanligtvis tycker om?

□ Ja □ Nej

8. Har du under de senaste två veckorna, haft sämre självförtroende än vanligt under den här tiden?

Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00