skolkuratorer arbetar mot kränkningar och mobbning på nätet. Skollag 2 kap 25§ redogör att
skolkuratorer, ska till skillnad från annan skolpersonal, arbeta med psykosociala insatser. Det kan tyda på att skolkuratorer är ensamma inom sin profession i skolans värld, vilket styrker relevansen för studien, då vi syftar till att uppmärksamma det sociala arbetet inom skolan. Det framkommer i inledningen att internet är en stor del av barnens vardag och att det medför risker. Kunskapsläget visar bland annat att utsatthet på nätet kan leda till psykosomatiska besvär och psykisk ohälsa (jfr. Beckman, Hagquist & Hellström, 2012; Wang, Nansel & Iannotti, 2010). Genom att arbeta förebyggande mot kränkningar och mobbning på nätet kan skolkuratorer bidra till att minska psykisk ohälsa hos individer över tid (jfr. BRÅ, 2012). Fler
31 skolkuratorer som arbetar mot kränkningar och mobbning på nätet kan därför förhindra att elever utsätter andra eller utsätts för kränkningar på nätet, som Fanndis och Linn blev. Att det sociala arbetet behövs inom skolan tydliggörs i denna studie, eftersom nätet och skolan är två arenor som barnen främst befinner sig på. Skolan är en central arena för kränkningar, men det är även nätet. Idag är det inte en självklarhet att barnen ska få kunskap om säkert
internetanvändande i skolan, då lagen är ospecificerad gällande arbetet mot kränkningar och mobbning som sker på nätet. Denna studie bidrar således med rekommendationen om att förtydliga riktlinjer, policydokument eller tydligare lagstiftning gällande skolkuratorers förebyggande arbete mot kränkningar och mobbning på nätet, för att bidra till ett mer enhetligt arbete hos verksamma skolkuratorer gällande fenomenet.
När det gäller förslag till vidare forskning kan studien utökas med fler kvalitativa studier, gällande elevers upplevelser kring skolkuratorers arbete mot kränkningar och mobbning på nätet. Vidare skulle det också kunna undersökas hur andra aktörer inom socialt arbete, som möter barn och ungdomar, bedriver arbetet mot kränkningar och mobbning på nätet.
32
Referenslista
Agatston W. P,. Kowalski, R. & Limber, S. (2007). Students’ Perspectives on Cyber Bullying.
Journal of Adolescent Health. 41(6) 59-60. doi: 10.1016/j.jadohealth.2007.09.003
Akademikerförbundet SSR. (2015). Policy för skolkuratorer. Hämtat: 2018-03-19 från: https://akademssr.se/sites/default/files/files/policy_for_skolkuratorer_mar_2015_w_0.pdf Alexanderson, K. & Davidsson, P. (2015). Eleverna och internet 2015. (Version 1.0). Stockholm: IIS, Internetstiftelsen Sverige. Hämtat 2018-03-10 Från:
https://www.iis.se/docs/Eleverna_och_internet_2015.pdf
Beckman, L. (2013). Traditional Bullying and Cyberbullying among Swedich Adolescents: Gender differences and associations with mental health. (Doctorial dissertation). Karlstad university. Faculty of Arts and Social Science. Tillgänglig: http://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:639930/FULLTEXT01.pdf
Beckman, L., Hagquist, C., & Hellström, L. (2012). Does the association with psychosomatic health problems differ between cyberbullying and traditional bullying? Emotional and
Behavioral Difficulties. 17 (3-4) 421-434. https://doi.org/10.1080/13632752.2012.704228
Booth, A., Papaioannou, D. & Sutton, A. (2012). Systematic approaches to a successful
literature review. London: Sage Publications Ltd.
Bronfenbrenner, U. (1979). The ecology of human development: experiments by nature and
design. Cambridge, Mass.: Harvard Univ. Press.
Bronfenbrenner, U. (1977). Toward an experimental ecology of human development.
American Psychologist, 32(7), 513-531. http://dx.doi.org/10.1037/0003-066X.32.7.513
Brottsförebyggande rådet. (2012). School bullying, depression and offending Behaviour later
in life - An updated systematic review of longitudinal studies. Hämtat 2018-05-01 från
https://www.bra.se/download/18.1ff479c3135e8540b29800014815/1371914737981/2012_Bu Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.
Danermark, B. (2004). Samverkan - en fråga om makt. Örebro: Läromedia.
Danermark, B., Ekström M., Jakobsen, L & Karlsson, J. (2003). Att förklara samhället. Lund: Studentlitteratur AB
Davidsson, P. & Thoresson, A. (2017). Svenskarna och internet 2017: undersökning om
svenskarnas internetvanor. (Första upplagan). Stockholm: IIS, Internetstiftelsen i Sverige.
Hämtat: 2018-03-10 från https://www.iis.se/docs/Svenskarna_och_internet_2017.pdf Davis, N. & Schmidt, C. (2016). Cyberbullying and Cyber Abuse Intervention: The Three- Tiered Model for Schools. Journal of Creativity in Mental Health, 11(3-4). 366-377. doi: https://doi.org/10.1080/15401383.2016.1238792
33 DePaolis, K., Williford, A. (2014). The Nature and prevalence of cyber victimization among elementary school children. Child Youth Care forum, 44. p:337-393. doi:10.1007/s10566-014- 9292-8
Dunkels, E. (2008). Children`s strategies on the Internet. Critical Studies in Education, 49(2). 171-184. doi: 10.1080/17508480802123914
Fejes, A. & Thornberg, R. (2015). Kvalitet och generaliserbarhet i kvalitativa studier. I A. Fejes & R. Thornberg (Red), Handbok i kvalitativ analys. (2., utök. uppl.) (s.256-278) Stockholm: Liber.
Flygare, E. & Johansson, B. (2016). Friends och friendsprogrammet. - En programteoretisk
analys av utbildningsprogrammets bakgrund, framväxt och uppbyggnad. Örebro: Örebro
universitet. Hämtat 2018-02-27 från
https://www.oru.se/contentassets/e468d751588a415bba870ae8580bfd03/jps_friends_rapport- 8_flygarejohansson-e-fil_1512_16.pdf
Flygare, E. & Johansson, B. (2013). Mobbning och kränkningar på nätet: omfattning och
effekter av skolans insatser. (Skolverket: Kränkningar i skolan - analyser av problem och
lösningar). Stockholm: Taberg Media Group. Hämtat 2018-03-01 från: https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2 Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3138.pdf%3Fk%3D3138
Forsberg, G. & Wallmark, J. (2002). Nätverksboken: om mötets möjligheter. (2., [bearb. och utök.] uppl.) Stockholm: Liber.
Friends. (2017). Nätrapport 2017. Stockholm: PrintR. Hämtat: 2017-02-27 från
https://static.friends.se/wp-content/uploads/2017/04/Friends-natrapport-2017-webb.pdf Frisén, A. & Berne, S. (2016). Nätmobbning: Handbok för skolan. Stockholm: Natur och Kultur
Frånberg, G-M. (2013). Flickor, pojkar och kränkningar (Skolverket: Kränkningar i skolan - analyser av problem och lösningar). Stockholm: Taberg Media Group. Hämtat 2018-03-01 från https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2 Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3138.pdf%3Fk%3D3138
Holt, T.J., Fitzgerald, S., Bossler, A.M., Chee, G., Ng, E. (2016). Assessing the risk factors of cyber and mobile phone bullying victimization in a nationally representative sample of Singapore Youth. International Journal of Offender Therapy and Compartive Criminology, 60(5). 598-615. doi: 10.1177/0306624X14554852
Isaksson, C. (2014). Skolkuratorns handlingsutrymme: Gränser, legitimitet och jurisdiktion.
Socialvetenskaplig Tidsskrift, 21(1), 47-66.
Kowalski, M.R., Morgan, A.C., & Limber, P.S. (2012) Traditional Bullying as a Potential Warning Sign of Cyberbullying. School Psychology International, 33(5). 505-519. doi: 10.1177/0143034312445244
34 Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Lindgren, S. (2014). Kvalitativ analys. I M. Hjerm, S. Lindgren, & M. Nilsson (Red.),
Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. (s.29-44). Malmö: Gleerup.
Mishna, F., Khoury-Kassabri, M., Gadalla, T., Daciuk, J., (2011). Risk factors for involvement in cyber bullying: Victims, buiilies and bully – victims. Children and Youth Services Review, 34. 63- 70.
Ockerman, S. M., Kramer, C., & Bruno, M. (2014). From the School Yard to Cyber Space: A Pilot Study of Bullying Behaviors Among Middle School Students. RMLE Online, 37. 1-18. doi: 10.1080/19404476.2014.11462109
Prop 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet. Tillgänglig: https://www.regeringen.se/49b729/contentassets/c507a849c3fa4173b7d03df20bad2b59/den- nya-skollagen---for-kunskap-valfrihet-och-trygghet-hela-dokumentet-prop.-20092010165 Rienecker, L. (2016). Problemformulering. (2. uppl.) Stockholm: Liber.
Secher, Å. (2014). Motverka nätmobbning!: råd till dig som är vuxen. (1. uppl.) Stockholm: Stiftelsen för Internetinfrastruktur.
Skolverket. (2013). Bakgrund och metod. (Skolverket. Kränkningar i skolan - analyser av problem och lösningar). Stockholm: Taberg Media Group. Hämtat 2018-03-01 från https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2 Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3138.pdf%3Fk%3D3138
Socialstyrelsen och Skolverket. (2016). Vägledning för elevhälsan. Hämtat: 2018-03-01 från: https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20394/2016-11-4.pdf SFS 2008:567. Diskrimineringslag. Stockholm: Kulturdepartementet.
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Sokal, L. (2012). Understanding and Responding to Adolescent Girls' Online Cruelty. Canadian
Journal of Counselling and Psychotherapy, 46(2). 107-121.
Studer R. J., & Mynatt, S. B. (2015). Bullying Prevention in Middle Schools: A Collaborative Approach. Middle School journal, 46(3). 25-33. doi: 10.1080/00940771.2015.11461912 Suniti Bhat, C. (2008). Cyber Bullying: Overview and Strategies for School Counsellors, Guidance Officers, and All School Personnel. Australian Journal of Guidance & Counselling,
18(1). 53-66. https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1375/ajgc.18.1.53
Svensson, K., Johnsson, E. & Laanemets, L. (2008). Handlingsutrymme: utmaningar i socialt
arbete. (1. utg.) Stockholm: Natur & kultur.
Sveriges radio. (2012). Fanndis från Vargön fick rätt mot nätmobbarna. Hämtat 2018-05-01 från https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=125&artikel=5387876
35 Sveriges radio. (2017) Kumlafallet. Hämtat 2018-05-01 från
https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/855636?programid=2519
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Hämtat 2018-04-01 från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Wang, J., Nansel, T.R., Iannotti, R,J., (2010). Cyber and traditional bullying: Differential Association with depression. Journal of Adolesent health. 48(4). 415-417.
36
Bilaga 1 - Intervjuguide
Bakgrundsfrågor:
Vad har du för utbildning?
Hur länge har du arbetat som skolkurator? Hur många elever är du skolkurator till?
Inledande frågor: kränkningar och mobbning på nätet.
Hur definierar du kränkningar och mobbning på nätet?
På vilket sätt diskuteras kränkningar och mobbning på nätet bland personal och elever på skolan?
ARBETSSÄTT
Hur arbetar du mot kränkningar och mobbning på nätet som skolkurator?
Hur får du kännedom om att det förekommer kränkningar eller mobbning på nätet mellan eleverna i skolan?
Hur hanterar du när/om ni får kännedom att sådana kränkningar förekommer mellan elever på er skola?
Hur går du tillväga om en elev utsätts för kränkningar eller mobbning via nätet av annan person som inte är elev på er skola?
Hur arbetar du förebyggande mot kränkningar och mobbning på nätet? HANDLINGSUTRYMME
Vilka organisatoriska och tidsmässiga förutsättningar har du för att jobba mot kränkningar och mobbning på nätet?
Vilka organisatoriska och tidsmässiga begränsningar har du i arbetet som skolkurator mot kränkningar och mobbning på nätet?
Hur påverkar skolans trygghetsplan ditt arbete mot kränkningar och mobbning på nätet bland eleverna?
Vad behöver du i ditt arbete för att arbeta förebyggande mot kränkningar och mobbning på nätet?
SAMVERKAN
Vilka aktörer eller professioner samverkar du med gällande kränkningar och mobbning på nätet? (Inom skolan? Utanför skolan?)
På vilket sätt samverkar ni med andra skolkuratorer och professioner om kränkningar och mobbning på nätet?
Vilka svårigheter finner du med samverkan i praktiken?
Hur inkluderar skolan föräldrar i arbetet mot kränkningar och mobbning på nätet? Avslutande frågor
Hur skulle du vilja arbeta annorlunda mot kränkningar och mobbning på nätet?